Det sublima är en överväldigande estetisk upplevelse av det ofattbart stora, som hotar att krossa jaget och får det att framstå som försvinnande litet. Det beskrivs som en känsla mellan lust och skräck.Exempel på fenomen som ofta fått symbolisera det sublima är hotfulla berg och tornande åskmoln.Begreppet har genom historien främst blivit aktuellt i tider av stor förändring, samhällelig och religiös omstörtning; tider då människor söker trygghet i en upplevelse av något större än jaget, utanför den institutionella religionen.Begreppet härstammar från antika teorier om retorik och hade sin moderna storhetstid under 17- och 1800-talet, då det kom att bli en viktig kategori inom klassisk estetik. Det tydligaste exemplet påkonstnärer som förknippas med begreppet är Caspar David Friedrich, mer samtida exempel inkluderar Barnett Newman.Jag kom först i kontakt med begreppet hösten 2009, under en föreläsning med Tom Sandqvist. Begreppet beskrevs som ett estetiskt begrepp för att beskriva skräck och upplevelser av detstorslagna och allomfattande i konst. Jag hade aldrig hört om något liknande och blev helt tagen: de här upplevelserna var ju precis det konsten handlade om! För mig handlade insikten om två saker: dels ett begrepp för att beskriva något annat än fulhet och skönhet i konst. Dels att den upplevelse begreppet beskriver: känslan av något större, kan kopplas till det människor söker efter i religion. Här finns en koppling mellan konst och religion, då de båda kan väcka liknande känslor. Jag undersöker i mitt kandidatarbete kopplingarna mellan konst och religion, varför jag finner begreppet det sublima fascinerande samt min egen konstnärliga process

Uppsatsen undersöker fyra artiklar ur den konservativa kulturtidsskriften Axess magasin, vilka orsakade två infekterade kulturdebatter åren 2008 och 2009 i Sverige. Dessa artiklar menade att skönheten gått förlorad i samtidskonsten och riktade sin kritik mot det rådande kulturetablissemanget. Axess menade att det modernistiska normbrytande idealet allt för länge varit ett kriterium för god konst och de förespråkade därför ett alternativ till denna norm. Detta alternativ blev sedan hårt kritiserat av kultursidorna i dagspressen och av kulturtidsskrifter generellt. Men vad var det som var så provokativt med Axess alternativa konstideal? För att få en förståelse för detta, krävs en ingående analys av dessa artiklar, vilket är vad denna uppsats gör. Undersökningen gör en kvalitativ textanalys av fyra texter: Flykten från skönheten av Roger Scruton, I avantgardets efterdyningar av Roger Kimball, Konstens väg tillbaka till passionerna av Merete Sanderhoff och Makten och härligheten: några reflektioner om kritik, konst och konsensus av Johan Lundberg. Målet är främst att analysera dessa författares syn på skönheten i konsten, deras syn på modernismens inflytande på samtiden, och deras förhållande till samtidskonsten. För en ökad förståelse av detta kommer deras ideal att jämföras med liknande konstideal från historien. Undersökningen visar att det sköna som dessa författare refererar till och saknar i konsten, ofta kan liknas vid det romantiskt sublima. En annan återkommande faktor är författarnas syn på en traditionell moral, som enligt dem är en viktig del i god konst. Samtidigt avslöjar undersökningen att författarna lägger olika innebörder och tyngd i det sköna, det sublima och det moraliska. Det visar sig också att Sanderhoffs ståndpunkter påtagligt skiljer från de övriga författarna. Den avslutande diskussionen problematiserar axessförfattarnas förhållande till det sköna i konsten genom en jämförelse med andra estetikers teorier. Denna konflikt om estetiskt ideal exemplifieras även med ett utdrag ur Johan Lundbergs intervju av Umberto Eco.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

“Bortom” är en undersökning i hur idéer om det sublima kan skapa metoder för grafisk formgivning. Projektet är avgränsat till att handla om det sublima i naturen, som grund för att gestalta fenomen och deras känslomässiga påverkan genom grafisk formgivning. Arbetet kretsar kring en längtan efter nya sätt att formge som kan förmedla mer komplexa känslotillstånd.

<p>Studien undersöker det sublima i Stanley Kubricks rymdepos från 1968. Främst behandlas den estetiska dimensionen av begreppet men av stort intresse är också huruvida filmmediet rymmer en mediespecifik sublimitet. Fyra tänkare ligger till grund för förståelsen av begreppet så som det formuleras i den teoretiska inledningen av uppsatsen – Longinos, Edmund Burke, Immanuel Kant samt Jean-François Lyotard och varje tänkare erbjuder en unik förståelse av begreppet. Detta ger ett mångfacetterat begrepp som kommer att prägla det metodologiska förfarandet. De olika teoretiska uppfattningarna av begreppet låter sig delas in i en dikotomi om implicit respektive explicit sublimitet, och denna uppdelning ligger sedermera till grund för uppsatsens disposition: I det första analyskapitlet behandlas filmens övergripande struktur. Utifrån neoformalismens begrepp om fabel och sujett, proairetisk och hermeneutisk linje belyses filmens episodiska uppbyggnad och kausalitetens betydelse för det sublima, hur det sublima kommer till uttryck i relationen mellan händelser och representationen av dessa händelser. I analysens andra del fokuseras den explicita sublimiteten och det sublima som rumslig tilldragelse. I analysens tredje del behandlas det sublima som frambragt genom implicita medel, den utomrumsliga sublimiteten och de temporala implikationer som följer av denna. Ur filmvetenskaplig kanon beaktas i uppsatsen dessutom Gilles Deleuze och Jean Epsteins filmiska filosofier varpå det blir tydligt att dessa rymmer sublima implikationer. Rörelsebilden och tidsbilden borgar för olika slags sublimiteter och nytt ljus faller över fotogeniet då det problematiseras utifrån Kants tankar om smakomdömet.</p>

Uppsatsen analyserar fyra noveller i John Ajvide Lindqvists novellsamling Pappersväggar som utkom 2006. Novellerna som analyserats är ”Gräns”, ”By på höjden”, ”Equinox” och ”Vikarien”. Syftet med analysen är att undersöka hur Ajvide Lindqvist arbetar för att göra sina noveller skrämmande och vad som är skrämmande. Uppsatsen utgår från en etablerad begreppsapparat som definierats av olika teoretiker och författare, som skriver inom genrerna gotik och skräck. Analysen visar att Ajvide Lindqvist använder sig av karaktärsdrag och grepp som går att finna inom genrerna gotik och skräck. Jag finner även att det som framför allt skapar skräckeffekt i hans noveller är vardagsförankringen. De drag och grepp han använder sig av får en större verkan på grund av att det utspelar sig i välbekanta miljöer som nog de flesta läsare kan relatera till.

Studien undersöker det sublima i Stanley Kubricks rymdepos från 1968. Främst behandlas den estetiska dimensionen av begreppet men av stort intresse är också huruvida filmmediet rymmer en mediespecifik sublimitet. Fyra tänkare ligger till grund för förståelsen av begreppet så som det formuleras i den teoretiska inledningen av uppsatsen – Longinos, Edmund Burke, Immanuel Kant samt Jean-François Lyotard och varje tänkare erbjuder en unik förståelse av begreppet. Detta ger ett mångfacetterat begrepp som kommer att prägla det metodologiska förfarandet. De olika teoretiska uppfattningarna av begreppet låter sig delas in i en dikotomi om implicit respektive explicit sublimitet, och denna uppdelning ligger sedermera till grund för uppsatsens disposition: I det första analyskapitlet behandlas filmens övergripande struktur. Utifrån neoformalismens begrepp om fabel och sujett, proairetisk och hermeneutisk linje belyses filmens episodiska uppbyggnad och kausalitetens betydelse för det sublima, hur det sublima kommer till uttryck i relationen mellan händelser och representationen av dessa händelser. I analysens andra del fokuseras den explicita sublimiteten och det sublima som rumslig tilldragelse. I analysens tredje del behandlas det sublima som frambragt genom implicita medel, den utomrumsliga sublimiteten och de temporala implikationer som följer av denna. Ur filmvetenskaplig kanon beaktas i uppsatsen dessutom Gilles Deleuze och Jean Epsteins filmiska filosofier varpå det blir tydligt att dessa rymmer sublima implikationer. Rörelsebilden och tidsbilden borgar för olika slags sublimiteter och nytt ljus faller över fotogeniet då det problematiseras utifrån Kants tankar om smakomdömet.

Submitted by Automa??o e Estat?stica (sst@bczm.ufrn.br) on 2016-02-05T22:47:51Z No. of bitstreams: 1 RobsonHenriqueDeAlmeidaBatista_DISSERT.pdf: 1518534 bytes, checksum: a068613fd4ac4b8380567b7f75c491b2 (MD5) / Approved for entry into archive by Arlan Eloi Leite Silva (eloihistoriador@yahoo.com.br) on 2016-02-16T20:35:07Z (GMT) No. of bitstreams: 1 RobsonHenriqueDeAlmeidaBatista_DISSERT.pdf: 1518534 bytes, checksum: a068613fd4ac4b8380567b7f75c491b2 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-02-16T20:35:07Z (GMT). No. of bitstreams: 1 RobsonHenriqueDeAlmeidaBatista_DISSERT.pdf: 1518534 bytes, checksum: a068613fd4ac4b8380567b7f75c491b2 (MD5) Previous issue date: 2014-12-05 / H? muito a arte j? era tema de acirradas discuss?es filos?ficas quando do surgimento da psican?lise no fim do s?culo XIX. Com o avan?o desta e seu eventual deslocamento do campo das patologias ps?quicas para as produ??es da cultura, superp?e-se ?s ent?o produ??es te?ricas sobre a arte um discurso que implica novas categorias do acontecer ps?quico no fazer art?stico. Com o conceito freudiano de inconsciente todo fazer humano passou a ser concebido como comportando a marca do ser dividido que ? o homem. Julgamos a experi?ncia est?tica como indissoci?vel desse fazer. E ? por apostar na singularidade da abordagem psicanal?tica no campo est?tico que nos aventuramos a propor uma descri??o metapsicol?gica da experi?ncia est?tica. Para tanto, devemos primeiramente compreender qual o crit?rio que Freud utiliza para o uso do conceito de sublima??o, este que consideramos um conceito chave para a an?lise da experi?ncia est?tica. A experi?ncia ? dividida ainda na experi?ncia est?tica do espectador, isto ?, a contempla??o, e a experi?ncia do autor, isto ?, a do criador da obra.

[Material:] Uppsatsen analyserar Gun-Britt Sundströms svensköversättning av Charlotte Brontës roman Jane Eyre (1999) och två filmatiseringar från år 1997 och 2011.[Syfte:] Att studera och jämföra vilka gotiska grepp som används i romanen Jane Eyre och filmatiseringarna från 1997 och 2011, och vilka gotiska effekter som dominerar samt om effekterna påverkas när texten blir film?[Teori/Metod:] Uppsatsen utgår ifrån valda gotiska begrepp som: det sublima, terror, horror och spänning (suspense).[Resultat:] Analysens resultat visade att samtliga valda gotiska begrepp och dess effekter finns i samtliga verk. Det sublima och terror är de effekter som visade sig dominera i romanen och filmatiseringarna. Avslutningsvis visade det sig att de gotiska effekterna minskade på grund av filmatiseringarnas komprimerade handling.

I den här uppsatsen undersöker jag filosofen Edmund Burkes begrepp det sublima i förhållande till visualiseringen av kontroll och död i sju målningar som representerar scener från tjurfäktningar. Här står konstnärerna Arturo Michelena (1863-1898), Pablo Picasso (1881-1973), Porfirio Salinas (1910-1973) och Roberto Domingo y Fallola (1867-1956) för bildunderlaget. I undersökningens första analyskapitel belyser jag vikten av en tjurfäktares kontroll över tjuren och menar att denna kontroll är nödvändig för att det sublima överhuvudtaget ska kunna göra entré i arenan. Paradoxalt nog kräver det sublima även en rubbning av denna kontroll, vilket den otämjda tjuren bidrar till att förmedla. Den visuella sublimiteten uppstår först när kontrollen och icke-kontrollen balanseras, och visar sig vara starkt förknippad med den betraktarnatur den grundar sig på. I det andra analyskapitlet diskuterar jag representationen av död, vilken jag kopplar samman med motiv som framförallt visualiserar den skadade och döende hästen samt den vårdslösa och massiva tjuren. Här argumenterar jag för att hästens lidande är nödvändig för tjurfäktningens totalitet då den förstärker tjurfäktningens skådespel på liv och död. Mina bildanalyser baseras på semiotikens denotation och konnotation, och understöds av litteratur som behandlar tjurfäktningens estetiska och konstnärliga element i två utvalda tjurfäktningsteman, där mötet mellan tjurfäktare och tjur är det första, och målningar som porträtterar en tjur, en eller flera tjurfäktare samt en eller flera hästar det andra.