Bakgrund: Sjuksköterskor möter personer med substansberoende inom alla vårdformer. Detta är en stigmatiserad patientgrupp som inte alltid upplever att de får vård på lika villkor som andra. En negativ inställning till denna patientgrupp är inte i enlighet med sjuksköterskans etiska kod och utgör ett hinder för god omvårdnad. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att i sin professionella roll möta personer med substansberoende. Metod: En systematisk litteraturstudie av 10 studier med kvalitativ ansats. Sökningen genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl samt PsycINFO. De kvalitetsgranskades och sammanställdes med inspiration av en modell för syntesprocess. Resultat: Fyra huvudteman framkom: a) misstro och negativ inställning till personer med substansberoende, b) kunskapsbrist och organisatoriska brister, c) hinder för god omvårdnad samt d) sympati och vilja att upprätta en god relation. Konklusion: Litteraturstudien visar att sjuksköterskor upplever flera brister och hinder inom omvårdnaden av personer med substansberoende. Det bidrar till att vård inte kan utföras i enlighet med etiska riktlinjer. Det finns behov av mer utbildning, kunskap och stöd i sjuksköterskornas yrkesroll samt vidare forskning för att kunna hitta förbättringsåtgärder som stödjer sjuksköterskan och kan förbättra vården för personer med substansberoende. Nyckelord: substansberoende, sjuköterskor, upplevelse, attityder, stigmatisering / Background: Nurses meet patients with substance use disorders in all forms of care settings. This is a stigmatized group that does not always receive care on equal terms as others. Negative attitudes towards this group are not in accordance with nurses ethical code and is a barrier for good nursing care. Aim: The aim of this systematic review was to illuminate nurses’ experiences of in their professional role encountering patients with substance use disorders. Method: A systematic review of 10 qualitative studies was performed. The search was made in the databases PubMed, Cinahl and PsycINFO. The studies were scrutinized for quality and compiled with inspiration of a model for synthesis. Results: Four major themes emerged; a) distrust and negative attitudes towards patients with substance use disorders, b) lack of knowledge and organizational deficiency, c) barriers for good nursing care, and d) sympathy and will to establish a good relationship. Conclusion: The systematic review shows that nurses experience many barriers in caring for patients with substance use disorders. This leads to inability to provide care according to the ethical guidelines. There is a need for more education, knowledge and role-support as well as further research to find improvements that support nurses’ and could improve the care for patients with substance use disorders. Keywords: substance use disorder, nurses, experience, attitudes, stigma

Substansberoende är ett växande problem i samhället som påverkar brukaren fysiskt och psykiskt men har även en påverkan på samhällsnivå. Sjuksköterskor har en skyldighet att bemöta patienter med ett korrekt etiskt ställningstagande och ett kritiskt förhållningssätt. Sjuksköterskor upplever att de inte är lämpligt rustade för att vårda dessa patienter och efterfrågar mer kunskaper inom området. Att belysa hur patienter med substansberoende upplever sjuksköterskans bemötande. Studien är en litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ metod analyserades enligt Friberg (2017) där skillnader och likheter framställde resultatets teman. Resultatet visade på varierande positiva och negativa upplevelser av sjuksköterskors bemötande som delades in i kategorier. De kategorier som presenteras är Upplevelser av att bli dömd, Upplevelser av att bli bemött med bristande kunskap, Upplevelser av att inte bli tagen på allvar samt Upplevelser av en förtroendefull relation. Resultatet diskuterades utifrån Phil Barkers tidvattenmodell, studiens bakgrund, vetenskaplig litteratur och författarnas egna synpunkter / Substance addiction is a growing problem in the society which affects the users physically and mentally but it also has an effect on a societal level. Nurses have an obligation to encounter patients with a correct ethical standpoint and a critical approach. Nurses experience that they are not properly fitted to treat these patients and requested more knowledge within this field. To investigate how patients with substance addiction experiences nurses’ encounter. The study is a literature review where ten scientific articles of qualitative method were analysed according to Friberg (2017) where the differences and the similarities conducted the themes of the result. The results showed variable positive and negative experiences of health care professionals treatment/encounter which were divided into categories. The categories are presented as Experiences of being judged, Experiences of being treated with a lack of knowledge, Experiences of not being taken seriously and Experiences of trusting relationship. The result was discussed out of Phil Barker’s Tidal Model, the study’s background, scientific literature and the authors own point of view.

Bakgrund: Droger har förekommit i olika syften så långt tillbaka i tiden människan kan minnas. Först under 1800-talet myntades begreppet missbruk. Statistik visar att en relativt stor del av Sveriges befolkning har ett substansberoende vilket resulterar i fler patienter med denna typ av problematik även inom slutenvård. Sjuksköterskors kompetens och kunskap måste utvecklas i takt med samhället och omvårdnadsbehoven som är i konstant skiftning. De etiska aspekterna i yrket och relationerna som uppstår kräver kontinuerlig handledning. Syfte: Syftet med studien var att belysa eventuella brister i bemötande och kunskap gällande patienter med ett aktivt substansberoende inom somatisk heldygnsvård. Metod: Allmän litteraturöversikt med systematiskt genomförande bestående av elva artiklar varav majoriteten var kvalitativa. Resultat: Fyra teman identifierades: Förhållnings- och synsätt, Fördomar, Upptäcka substansberoende hos patienter och Ökad kunskap. Slutsats: Mötet mellan en patient i ett aktivt substansberoende och den yrkesutövande sjuksköterska var problematisk i varierande grad. Kunskapsgapet var stort liksom behovet av fortlöpande handledning och utbildning. Klinisk betydelse: Förhoppning att sjuksköterskor i klinisk praktik reflekterar över mötet med denna patientgrupp och söker kunskap för att nå en förbättring i omvårdnadsarbetet i stort. / Background: Illicit drugs have occurred in different forms for as long as mankind can remember. It was not until the 1800s that the concept of drug abuse was identified. Statistics have illustrated that substance abuse problems are relatively common in the Swedish population which leads to more patients with this type of problem who is in need of institutional care. Nurses’ competence and knowledge must be developed in line with the rest of society to be able to satisfy the need for care which is constantly changing. The ethical aspects within the profession as well as in the relationships between nurse and patient require continuous guidance. Aim: The aim of the study was to illustrate eventual inadequacies in the meeting and knowledge regarding patients with a substance abuse problem within the institutional somatic care. Method: A literature review with a systematic approach resulted in eleven articles, of which the majority were of a qualitative design. Results: Four themes were identified: Approach and attitude, Prejudice, Discovering patients with substance abuse problems and More knowledge. Conclusion: The meeting between a patient with a substance abuse problem and a licensed nurse posed varying forms of difficulty. The lack of knowledge was great and continuous guidance is necessary. Clinical implications: The hope is that nurses in clinical practice will reflect on the meeting with a patient with a substance abuse problem and that they will seek the knowledge that is necessary in caring for patients with a substance abuse problem.

Bakgrund: Substansberoende är en medicinsk sjukdom som har bland annat genetiska och sociala orsaker (Agerberg, 2008). I Sverige ökar antalet insjuknade samtidigt som det är ett av de länder i västvärlden som behandlar minst med opioider. Sjuksköterskans legitimation har riktlinjer som bland annat syftar på att vara objektiv i varje patientmöte, men bakomliggande attityder kan påverka denna objektivitet och dess inverkan på vårdrelationen.  Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av substansberoende patienter inom vården. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där sex kvalitativa artiklar och fem kvantitativa artiklar användes. Dessa analyserades och skapade teman med subteman som utgör resultatdelen. Resultat: Presenteras utifrån tre huvudteman med åtta subteman. Resultatets tre huvudteman är: Kunskap och Utbildning, Upplevelsen av rädsla och oro, Attityder. Subteman inkluderade; att erhålla kunskap, kunskap och kunskapsbrist, betydelsen av kommunikation, upplevelse av rädsla, upplevelse av oro, förförståelsens betydelse, aktuella attityder hos sjuksköterskor, konsekvenser av attityderna utifrån ett holistiskt perspektiv. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Peplaus interpersonella teorin där fokus på vårdrelationen är av betydelse. Vidare diskuterades sjuksköterskans attityder som kan vara dömande och hur de kan vara relaterade till både utbildningsnivå och samhällets normer. Detta kan i sin tur påverka de skyldigheter och etiska riktlinjer som legitimationen innebär.

Ungefär 185 miljoner människor har en drogrelaterad beroendeproblematik i världen. Att vårda patienter med beroendeproblematik komplext för sjuksköterskor i vården. Negativa attityder och stigmatisering leder till brister i behandling och negativa konsekvenser för patienterna. Sjuksköterskor påtalar brister i kunskap och önskar mer utbildning. Syftet är att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med beroendeproblematik och hur detta påverkar den vården de ger. Litteraturöversikten bygger på 10 vårdvetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ design. Databaser som artiklarna hämtades ifrån var Cinahl och PubMed. Genom en strukturerad granskning av samtliga artiklar byggdes två huvudteman upp utifrån subteman efter att identifierat likheter i artiklarnas resultat. Första huvudtemat är ”Stereotypa föreställningar” med följande subtema ”Den omoraliska patienten”, ”Den våldsbenägna patienten”, ”Okunskap om beroendeproblematik och droger” samt ”Erfarenheter”. Det andra huvudtemat är ”Risk för vårdlidande” med subteman ”Felaktiga bedömningar” samt ”Underbehandling”. Resultatet påvisar att negativa attityder och förutfattade meningar är ett övergripande problem hos sjuksköterskorna som möter patienter med beroendeproblematik. Flera studier i resultatet visar på att bristande kunskap och stöd från verksamheten förstärker det negativa attityderna och påverkar bedömning samt behandling i vården. / Approximately 185 million people in the world have a drug-related addiction problem. Caring for patients with addiction problems is complex for nurses in care. Negative attitudes and stigmatization lead to shortcomings in treatment and negative consequences for patients. Nurses point out shortcomings in knowledge and want more training. The purpose is to describe nurses' attitudes towards patients with addiction problems and how this affects the care they provide. The literature review is based on 10 care science articles with both qualitative and quantitative design. Databases from which the articles were retrieved were Cinahl and PubMed. Through a structured review of all articles, two main themes were built up based on sub-themes after identifying similarities in the articles' results. The first main theme is "Stereotypical perceptions" with the following sub-themes "The immoral patient", "The violent patient", "Ignorance of addiction problems and drugs" and "Experiences". The second main theme is "Risk for care sufferers" with sub-themes "Incorrect assessments" and "Undertreatment". The results show that negative attitudes and preconceived notions are an overall problem among the nurses who face patients with addiction problems. Several studies in the results show that lack of knowledge and support from the business reinforces the negative attitudes and affects assessment and treatment in care.

Bakgrund: Missbruk hos patienter blir allt vanligare i samhället vilket innebär att sjuksköterskor oavsett arbetsområde kommer i kontakt med patienter med substansberoende och smärta. Smärta är en subjektiv upplevelse och är med komplext hos patienter med substansberoende. Sjuksköterskor är den yrkesprofession som i första hand kommer i kontakt med patientgruppen vilket kräver att sjuksköterskor har den kunskap som krävs för att smärtbedöma och bedöma smärtlindring hos patienter med substansberoende och därmed säkerställa personcentrerad vård.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av smärtbedömning och bedömning av smärtlindring hos patienter med substansberoende.  Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ design där tio artiklar inkluderades och analyserades utifrån Fribergs analysprocess.  Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades vilka var att möta svårigheter i patientrelationen, att ha otillräcklig kunskap, bristande stöd från medarbetare och att möta etiska svårigheter. Sex underktegorier kunde identifieras. Sjuksköterskorna upplevde en bristande kunskap och beskrev behov av fördjupad utbildning för att kunna smärtbedöma och bedöma smärtlindring. Det identifierades att ett bristande stöd från medarbetare bidrog till ytterligare svårigheter vid smärtbedömning och bedömning av smärtlindring. Sjuksköterskorna upplevde en rädsla för att göra fel. Slutsats: Bidragande faktorer som skapar en utmaning för sjuksköterskorna i samband med smärtbedömning och bedömning av smärtlindring hos patienter med substansberoende kunde identifieras. Sjuksköterskorna upplevde att de hade otillräcklig kunskap i ämnet vilket belyser behovet av fördjupad utbildning. Mer forskning behövs inom problemområdet för att kunna möta patientens behov och säkerställa personcentrerad vård.

Bakgrund: Idag beräknas cirka 1,8 % av Sveriges befolkning lida av någon typ av substansberoende. Detta innebär att vårdgivare med stor sannolikhet kommer att möta dessa individer i olika vårdkontexter.   Syfte: Att beskriva substansberoende personers erfarenheter av möten med vården.   Metod: Litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i Cinahl, PubMed, APA Psycinfo, Scopus och Web of Science. Analysen genomfördes i enlighet med Fribergs femstegsmodell.   Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sex underkategorier. Huvudkategorierna var: 'Stigmatiserande möten', 'Svårigheter att få adekvat hjälp' och 'Positiva möten'.   Konklusion: Eftersom droganvändningen har ökat dras slutsatsen att möten med denna patientgrupp kommer bli mer frekventa i framtiden. Detta gör att det kommer krävas en utveckling av vårdgivares kunskap i kombination med ytterligare utbildning för att säkerställa en god vård till personer med substansberoende. Vidare forskning behövs för att förstå dessa personer, utveckla deras vård och bidra till förbättrade vårderfarenheter för denna patientgrupp. / Background: It is estimated that 1,8 % of the Swedish population suffers from some kind of substance use disorder, which implicates that caregivers are likely to encounter these individuals in various healthcare contexts.   Aim: To describe individuals with substance use disorders’ experiences with healthcare encounters.   Methods: A literature study based on eight qualitative studies. Database search was conducted in Cinahl, Pubmed, APA Psycinfo and Web of Science. The studies were then analyzed using Fribergs five-stage model.   Results: The analysis resulted in three main categories and six sub categories. The main categories consisted of ’Encounters of stigma’, ’Difficulties getting adequate help’ and ’Positive encounters’.     Conclusion: Drug use has drastically increased, thus the conclusion that encounters with this group of patients will become more frequent in the future. This leads to the need of development regarding caregivers knowledge and further education to ensure good care to individuals with substance use disorder. Further research is necessary to understand these individuals, elaborate their care and be able to contribute to improved healthcare experiences for individuals with substance use disorder.

Introduktion/Bakgrund: Substansmissbruk och -beroende är vanligt förekommande på ett internationellt plan och är ett växande problem världen över. Denna patientgrupp kräver ofta avancerad vård då användande av droger kan medföra stora konsekvenser och skador såväl fysiskt som psykiskt. En sjuksköterska arbetar utifrån styrdokument och riktlinjer, vilka ska ligga som grund och hjälpa sjuksköterskan att handla etiskt, evidensbaserat och kontinuerligt utveckla ny kunskap. Syfte: Syftet är att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med ett substansmissbruk eller -beroende inom den somatiska vården.Metod: Studien är en litteraturöversikt där systematiska sökningar genomförts i databaserna CINAHL och PubMed. De vetenskapliga artiklar som valts ut är av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Den totala siffran artiklar som kom att användas i resultatet var tio stycken. Resultat: Tre kategorier identifierades när resultatet analyserades och färgkodades; Kunskapsbrist i vårdandet av substansmissbrukare, Sjuksköterskors upplevelser och attityder i vårdandet av substansmissbrukare samt Sjuksköterskans etiska ansvar; en tudelad känsla. Genomgående för alla kategorier i resultatet var att sjuksköterskor höll en negativ inställning/attityd till att vårda substansmissbrukare. Sjuksköterskorna upplevde svårigheter såväl professionellt som privat i vårdandet av patientgruppen vilket bidrog till en tuff arbetssituation. Slutsats: Resultatet visade på en generell kunskap hos sjuksköterskorna, dock inte tillräcklig för att de skulle känna sig bekväma i vårdandet av substansmissbrukande och -beroende patienter.Vidare utbildning krävs för att bidra till en säker vård utan stereotypiska uppfattningar om patientgruppen.

Background: Substance addiction is a growing problem in society where the cause of death has increased during the last couple of years. Using substances affects the cognitive, mental and physical abilities of the human being, which usually leads to a tolerance for the preparation. The general nurse has an obligation to respond to patients with an ethical approach that includes listening and respecting patients integrity, past and values. Nurses describe that caring for the patients is a risk for their own safety and they don’t possess enough knowledge about substance abuse, which leads to a negative view of the patients. Aim: The aim was to describe how people with substance addiction experiences treatments from health care professionals. Method: A literature review that includes 11 qualitative articles and one with mixed-methods analysed according to Friberg (2017) to find similarities and differences to implement to the result which is divided into main and sub-categories. Results: The result showed that there were a lot of negative experiences according to the patients in the care meeting, but there were also positive experiences. The main categories presented are the patients feelings in the healthcare meeting and the lack of knowledge of substance dependence. The subcategories are discrimination and exclusion, feelings of shame and guilt, positive experiences, lack of treatment and lack of information in the healthcare meeting. Conclusion: The literature review illustrates the experience of healthcare by people with substance addicition. The result showed both positive and negative experiences, however the negative dominated the results, in that patients with substance addiction were not treated as every other patient group.

Bakgrund: Substansberoendet drabbar inte bara individen utan kan också ge konsekvenser för sin omgivning och samhället i stort. Familjens delaktighet har stor betydelse för patientens tillfrisknande under vård- och återhämtningsprocessen och deras stöd minskar risken för återfall och ökar durationen av nyktra perioder. Genom att inhämta mer kunskap om hur det är att vara i familjens situation kan psykiatrisjuksköterskan få en ökad förståelse som och bidrar till en bättre omvårdnad och förutsättningar för närståendes delaktighet i vården.   Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av att vara familjemedlem till en person med substansberoende. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturöversikt med systematiskt tillvägagångssätt. Litteratursökningen genomfördes i tre databaser och elva vetenskapliga originalartiklar inkluderades i resultatet. Författarna har i arbetets metoddel utgått från Polit och Becks (2016) niostegsmodell och artiklarna har analyserats med tematisk analys med stöd av Braun och Clarke (2006).   Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman. Första temat var Emotionell ansträngd livssituation med tillhörande subteman: maktlöshet, lidande, isolering och ensamhet samt skam. Andra temat var att Leva under press med tillhörande subteman: rädsla för hot och våld och ekonomiska sårbarhet. Det sista temat var Stödjande faktorer med tillhörande subteman: information och kunskap samt att själv få hjälp.   Slutsats: Det är emotionellt ansträngande att vara närstående till en person med substansberoende och det kan inskränka på såväl livskvalité som fysisk hälsa. Behovet av stöd från vården och att få vara delaktig i vården är av stor vikt för att närstående ska orka fortsätta stötta sin familjemedlem.