Mentaliseringsförmåga handlar om att kunna begripliggöra egna och andras beteenden och sinnestillstånd i termer av bakomliggande mentala tillstånd. Enligt mentaliseringsteorin är brister i detta grundproblemet vid borderline personlighetssyndrom (BPS) men kan också tänkas vara en delförklaring till substansberoende, vilket är vanligt förekommande i patientgruppen. Mentaliseringsbaserad terapi skulle därför kunna vara en effektiv behandlingsform som tillägg till sedvanlig beroendevård för patienter med båda diagnoserna. Föreliggande studie har jämfört behandlingsutfall i termer av mentaliseringsförmåga, operationaliserat som reflective functioning (RF), efter behandling med mentaliseringsbaserad terapi (MBT) i tillägg till sedvanlig behandling för substansberoende (TAU) (N = 12) jämfört med enbart TAU (N = 10) för patienter med BPS och samtidigt substansberoende. En ANOVA visade inte på några skillnader avseende förändring i RF mellan grupperna och inte heller någon förändring i RF efter behandling. Patienter med dubbeldiagnos kan tänkas vara en population där MBT inte har önskad effekt på RF, men nollresultatet kan också tänkas bero på metodologiska tillkortakommanden.

Bakgrund: Substansberoende är ett växande folkhälsoproblem som kräver allt större resurser i dagens hälso- och sjukvård. Detta leder till att dagens sjuksköterskor möter personer med substansberoende i större utsträckning än tidigare. Sjuksköterskeutbildningen omfattar oftast inte kunskap om substansberoende och studier visar att bristande kunskap kan påverka personalens attityder till olika patientgrupper vilket i sin tur kan påverka både den givna vården och vårdmötet. Syfte: Syftet med studien var att belysa vilka attityder sjuksköterskor kan ha till att vårda personer med substansberoende inom somatiska vårdmiljöer. Metod: Studien är en litteraturöversikt, som utifrån tidigare forskning, belyser sjuksköterskors attityder till att vårda personer med substansberoende. Översikten är baserad på sju vetenskapliga kvalitativa och kvantitativa artiklar, som både kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat: De artiklar vi fann pekade på en negativ attityd hos sjuksköterskor till att vårda personer med substansberoende i somatiska vårdmiljöer. De mest framträdande attityderna är att det är en krävande patientgrupp, och att det inte känns meningsfullt att vårda dem. Diskussion: För att kunna uppnå bättre vårdkvalitet och förbättra vårdmötet till patienter med substansberoende behövs det enligt resultatet en attitydförändring hos sjuksköterskor. Kunskap, erfarenhet och en känsla av mening i vårdandet av patientgruppen verkar vara viktigt och diskuteras enligt Antonovsky´s KASAM teori. / Background: Substance dependence is a growing health problem. As a result, nurses encounter people with substance dependence to a greater extent than before, while the nursing education has only limited focus on substance dependence. Studies show that a lack of knowledge can have an impact on nurses’ attitudes towards different patient groups, which also seems to affect the care provision and the nurse-patient encounter. Purpose: The aim of this study was to illuminate nurses’ attitudes in caring for people with substance dependence in somatic healthcare settings. Method: The study is a literature review, based on, in all, seven qualitative and quantitative empirical studies. The studies were quality assessed and analyzed. Results: The results indicate that nurses in somatic healthcare settings generally have a negative attitude towards caring for people with substance dependence. The most prominent attitudes were that it is a difficult group to care for, and that caring for them does not feel meaningful. Conclusion: In order to provide a high quality care for this group, a change of attitudes is required. Knowledge, experience and a sense of meaning in caring for this group, seems essential, and is discussed in the light of Antonovsky’s theory, Sense of Coherence.

The purpose of this paper is to explore how religious conversion can constitute coping strategies when counteracting substance dependence by examining Sebastian Staksets autobiography. Previous research show that there is a lack of empirical studies about substance abuse in relation to religiosity. The theoretical background of this study consists of Rambo’s theory of religious conversion and Pargament’s coping theory. By using a template analysis style themes and categories where derived from the theoretical framework and applied operationally through coding. The research questions in this study are: 1. How does Sebastian Stakset use his religious conversion as a coping strategy to counter his substance dependence? 2. How can Sebastian Stakset's religious conversion be described based on Rambo's theory of religious conversion? 3. How is Sebastian Stakset's religious conversion affected by conservation and transformation mechanisms based on Pargaments coping theory? Results showed that Sebastian went through all the stages described by Rambo. The search for new means and ends for attaining significance through re-creation is what moves Sebastian’s religious conversion. There-fore the religious conversion works as a coping strategy when transformative means and ends are being constructed to counterbalance Sebastian’s mechanisms of conservation which consists of substance abuse.

Substansberoende är ett hot mot såväl folkhälsan som mot personens individuella hälsa. Patienter med substansberoende upplever en stigmatisering, både i samhället och i möte med vården, vilket gör att de är mindre benägna att söka vård. Patienter färgas av erfarenheter där sjuksköterskan bemöter dem utifrån deras substansberoende vilket går emot sjuksköterskans roll som präglas av att möta alla människor som unika individer. Kärnan i sjuksköterskans profession är att ge vård på lika villkor, oavsett patientens bakgrund, där fokus riktas mot att värna om patientens värdighet. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med substansberoende. Då ambitionen var att synliggöra sjuksköterskors känslor och upplevelser, genomfördes metoden enligt en litteraturöversikt där studier med kvalitativa ansatser granskats. I resultatet framkom sjuksköterskors upplevelser av de utmaningar, lidande och prövningar som det innebär att vårda patienter med substansberoende. Det presenterades även positiva erfarenheter som präglas av ett vårdande som utgår från patientens individuella förutsättningar och motivation. I diskussionen framhävdes de gemensamma erfarenheter sjuksköterskor har av att vårda patienter med substansberoende, oavsett var i världen eller på vilken arbetsplats de arbetar så präglas upplevelsen till stor del av rädsla och okunskap. Slutsatsen blev därmed att mer forskning och kunskap kring att vårda dessa patienter behövs.

Substansberoende orsakar mer och mer hälsorelaterade problem hos många individer. Sjuksköterskan bär ett ansvar över att minska utvecklingen av substansberoende samt lindra patienters lidande. Detta kan i sin tur orsaka ett dilemma för sjuksköterskan som vill lindra patientens smärta eller ångest men samtidigt inte orsaka ett beroende. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser i mötet med patienter som har ett substansberoende på grund av behandling med bensodiazepiner eller opioider. Litteraturöversikten baserades på 11 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ- och kvantitativ design. Artiklarna hämtades ifrån databaserna Cinahl och PubMed. Två huvudteman identifierades utifrån valda artiklar: “Sjuksköterskans kompetensbrister” och “Problem i patientmötet” med tillhörande subteman: “Kunskapsbrist om drogerna”, “Kunskapsbrist om administreringssätt”, “Kunskapsbrist om beroendeproblematik”, “Känsla av otillräcklighet”, “Brist på tid”, “Rädsla för patienten” och “Brist på förtroende”. Utifrån studiens resultat drogs slutsatsen att olika brister i vårdandet påverkar sjuksköterskans upplevelser och attityder i mötet med patienterna som har risk för substansberoende av bensodiazepiner och opioider.

Bakgrund: I Sverige lever det ca 330 000 människor med beroendeproblematik. Att leva med substansberoende påverkar individens liv negativt och ofta lever individen med en psykisk och/eller fysisk samsjuklighet. Individer med substansberoende upplever ofta skuld och skam över sin situation och upplever dåligt bemötande såväl av samhället som av vården. Utifrån den etiska koden ska individer med substansberoende bemötas respektfullt och de har rätt till värdig och lika vård trots sitt tillstånd. När en individ söker vård upplever ofta sjuksköterskorna oro för det kopplat till okunskap och tidigare negativa erfarenheter. Det är av vikt att sjuksköterskor har adekvat kunskap inom detta område. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med substansberoendeMetod: En beskrivande litteraturöversiktHuvudresultat: Resultatet visade att sjuksköterskan upplever att det är utmanande att arbeta med patienter med substansberoende. De upplever en försämrad arbetsmiljö, rädsla för sin säkerhet och en hög arbetsbelastning. Resultatet visar också att adekvat kunskap och utbildning i arbetet med patienter med substansberoende är avgörande för att kunna ge en god och säker vård och omvårdnad. Sjuksköterskorna upplever också att det stöter på komplexa etiska dilemman som de måste tackla dagligen.Slutsats: Studien redogör för de utmaningar som sjuksköterskan stöter på inom sitt yrke. Sjuksköterskan arbetar med vad de beskriver vara en komplex patientgrupp och är i behov av adekvat kunskap och det leder många gånger till en utmanande arbetsmiljö. I omvårdnaden av personer med substansberoende kan sjuksköterskan befinna sig i situationer som kan upplevas vara komplicerade, svåra, stressiga, hotfulla, otydliga och manipulativa. Dessa situationer har som följd att lämna sjuksköterskan med känslor av maktlöshet, hopplöshet, utmattning samt frustration. Bristande kunskap, riktlinjer och förståelse inom substansberoende, smärta och patienter med substansberoende bidrar till en vård som inte anses vara av god kvalité.

Detta är en narrativ litteraturstudie som granskar hur upplevelser av trauma påverkarutvecklingen av ett substansberoende. Syftet har varit att granska sambandet mellan trauma och beroende, samt granska hur beroendebehandling tar hänsyn till trauma utifrån forskning. För att finna empiri till studien har ett sökningsförfarande skett i databaserna SocINDEX och Web ofScience där sökorden ‘trauma’ och ‘substance abuse' har varit centrala. I litteraturstudien har tio vetenskapliga artiklar inkluderats där såväl kvalitativ som kvalitativ metod har använts. Litteraturstudiens resultat visar att det finns flera olika typer av trauma som kan leda till ett substansberoende, däribland traumatiska upplevelser i barndomen, krigstrauma och sexuellt trauma. Forskningen visar bland annat att män med historia av trauma har större benägenhet att använda substanser än kvinnor med erfarenhet av trauma. En gemensam nämnare i de granskade studierna är förklaringsmodellen som presenteras i de flesta artiklarna, vilket är självmedicinering. Många med ett substansberoende använder alkohol/droger för att hantera sitt trauma och det psykiska måendet. Detta leder i sin tur till att individerna i fråga utvecklar ett beroende. Om traumat förblir obehandlat i missbruksbehandling leder det till högre risk att falla tillbaka i beroende. Genom att implementera en behandlingsmodell som vårdar samsjuklighet –trauma och beroende – kan klienten få bättre förutsättningar för återhämtning, samt en minskadrisk för återfall.

Substansanvändningen av droger påbörjas i allt yngre ålder där en beroendekarriär blir allt vanligare. En försämring kan då ses både på den psykiska och fysiska hälsan. Det psykosociala stödet som kan ges genom ett gott bemötande är av vikt för att stödinsatser ska tas på allvar och ett ökat välbefinnande hos patienten upplevas. Vidare kan motivation bidra till att mål uppfylls och förändring hos patienten påbörjas. För att ge ökad kunskap om vilket stöd som kan förhindra att patienter hamnar i ett substansberoende är det av vikt att studera patienters upplevelser av stöd, tiden innan påbörjandet av LARO-behandling. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelse av stöd vid substansberoende tiden från drogdebut till att behandling i LARO-programmet påbörjas. Metoden utgörs av Sundler et al. (2019) tematiska innebördsanalys. Innebördsbeskrivningen styrks med utsagor från intervjuerna. Resultatet visar att stöd kan bestå av flera olika delar och att individer är mer eller mindre mottagliga för dessa. Fem teman beskriver hur fenomenet stöd upplevs; Besvikelser, En nödlösning i stunden, Motivationens betydelse, Människor som förstår och Obekräftad. Kvalitetssäkringen av innebördsanalysen gjordes genom tre validitetsbegrepp, reflexivitet, tillförlitlighet samt överförbarhet. Tre fynd från resultatet diskuteras utifrån Antonovskys hälsomodell KASAM och dess tre huvuddelar, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Fynden är; Begriplighet - Även vid besvikelse, Meningsfullhet – motivationens betydelse samt Hanterbarhet - människor som förstår.

Substansberoende är en folksjukdom som ökar i världen och i Sverige. Människor som lider av substansberoende har ökad risk för fysiska och psykiska besvär samt prematur död. Det kan leda till att de ofta behöver söka vård för sjukdomar som uppstår till följd av substansberoendet och det är sjuksköterskans uppgift att vårda denna patientgrupp på ett respektfullt sätt. Patienter med substansberoende upplever ofta brister i bemötandet när de söker sjukvård. Därmed var det viktigt att ta reda på vilka faktorer som påverkar sjuksköterskan i patientmötet för att kunna få bättre kunskap inom området. Det i sin tur kan leda till bättre hälsa för patienten samt ökad hållbarhet. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskans upplevelse i mötet med patienter med substansberoende. I litteraturstudien inkluderades nio artiklar, både kvalitativa och kvantitativa studier. Utifrån det kunde två huvudkategorier identifieras. Den ena som belyser sjuksköterskans värderingar och vilja att ge denna patientgrupp god och jämlik vård på samma villkor som andra patienter. Den andra som visar på sjuksköterskornas önskan om ökad kunskap kring substansberoende. Resultatet påvisar faktorer som både hindrar ett värdefullt patientmöte samt upplevelser som bidrar till en vårdande relation. Diskussionen tar upp hur ökad kunskap leder till hållbarare vård och hur sjuksköterskans attityder påverkar patientmötet. Vikten av stöd ifrån kollegor diskuteras också då det bidrar till bättre vård.

Bakgrund: Sjuksköterskeprofessionen innefattar en helhetssyn på patientens situation. Sjuksköterskan ska kunna föra en god kommunikation och ge en god omvårdnad. Patienter med substansberoende har en ökad risk för fysiska och psykiska sjukdomar. Den här patientgruppen söker vård och förekommer i alla vårdkontexter. För de patienter spelar bemötandet en viktig roll och därför är det viktigt att som sjuksköterska vara uppmärksam och arbeta personcentrerat.   Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors attityder vid bemötandet av patienter som har ett substansberoende inom somatisk slutenvård.   Metod: En integrativ litteraturöversikt som inkluderade sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Analysen utgick från Fribergs analysmodell.   Resultat: Det identifierades fyra kategorier av attityder som påverkar bemötandet: Fördomsfull, reserverad, uppgiven samt förstående attityd.    Slutsats: Attityden i bemötandet påverkar interaktionen mellan sjuksköterska och patienter som har ett substansberoende. Det framkom fyra kategorier av attityder som påverkar sjuksköterskans bemötande och därmed patientens vård. Attityder formas utefter ett par faktorer, samhällsnormerna, social stigmatisering och kunskapsbrist. Medan personliga erfarenheter och utbildning visade sig ha en viktig roll för en positiv attityd.