Studiens syfte var att undersöka vilken inlärningsmetod som ledde till snabbast inlärning av substantiv, explicit eller implicita metoder. Hypotesen var att explicita metoder skulle vara överlägset sett till antalet inlärda substantiv över en begränsad tid. Deltagarna i undersökningen var 46 vuxna elever i svenska som andraspråk på grundläggande vuxenutbildning. Ordinlärningen bestod av ett häfte i pappersform innehållande 40 målord lika fördelade på en implicit och en explicit inlärningsdel. Tre versioner av häftet konstruerades för att kontrollera för att deltagarnas prestationer var beroende av inlärningsmetod inte av deras ordförråd eller i vilken ordning inlärningsdelarna gjordes. Direkt efter inlärningen genomfördes ett test i ordkunskap. Resultatet bekräftade hypotesen då deltagarna testade bättre på de substantiv de hade mött i den explicita inlärningsdelen oavsett vilket häfte de hade arbetat med. Resultatet bidrog med kunskap kring hur effektiv undervisning kring inlärning av substantiv kan bedrivas.

<p>Enkäter används flitigt idag. Spector (1994) menade att endast en liten del av den förklarade variansen i enkäter utgörs av det som önskas mäta. Bryggan mellan respondenten och enkäten är språket. Enligt Whorf-Safir hypotesen styrs våra tankar av språket. Semin och Fiedler (1988) menade att ordklasserna har olika abstraktionsnivåer. Desto högre abstraktionsnivå ju mer rör den sig bort från kontexten resulterande i stereotyptänkande (Gilbert & Malone, 1995). Denna studie undersökte hur olika ordklasser påverkar svar. Huvudstudien var utformad som ett personlighetstest med påståenden. Resultatet uppvisade en skillnad mellan svaren då påståendena innehöll substantiv eller adjektiv. Respondenterna tenderade att instämma mindre då ordet var ett substantiv, något som förklarades med correspondence bias. Resultatet bekräftade tidigare studier. Replikering med engelsk enkät efterlystes.</p>

Enkäter används flitigt idag. Spector (1994) menade att endast en liten del av den förklarade variansen i enkäter utgörs av det som önskas mäta. Bryggan mellan respondenten och enkäten är språket. Enligt Whorf-Safir hypotesen styrs våra tankar av språket. Semin och Fiedler (1988) menade att ordklasserna har olika abstraktionsnivåer. Desto högre abstraktionsnivå ju mer rör den sig bort från kontexten resulterande i stereotyptänkande (Gilbert &amp; Malone, 1995). Denna studie undersökte hur olika ordklasser påverkar svar. Huvudstudien var utformad som ett personlighetstest med påståenden. Resultatet uppvisade en skillnad mellan svaren då påståendena innehöll substantiv eller adjektiv. Respondenterna tenderade att instämma mindre då ordet var ett substantiv, något som förklarades med correspondence bias. Resultatet bekräftade tidigare studier. Replikering med engelsk enkät efterlystes.

Zugl.: Pasadena (USA), Univ., Diss., 2006

Thesis (Ed.D.)--Teachers College, Columbia University, 1992. / Typescript; issued also on microfilm. Sponsor: Clifford Hill. Dissertation Committee: JoAnne Kleifgen. Includes bibliographical references (leaves 133-135).

Zugl.: Jena, Univ., Diss., 2006

Thesis (doctoral)--Uppsala universitet, 1990. / Extra t.p. with thesis statement inserted. Summary in English and German. Includes bibliographical references (p. [204]-207) and index.

Zugl.: Pretoria, Univ., Diss., 1990

Under den medeltida perioden ristas runinskrifter på en mängd olika föremål, från korta meddelanden på ben och pinnar till klotter på kyrkväggar och uppmaningar till bön på gravstenar. På senare tid har dessa inskrifter med rätta uppmärksammats som en av våra viktigaste källor till det fornsvenska språket. Något som dock ännu till stor del har lämnats outforskat är runtexternas grammatik. Denna uppsats syftar till att kartlägga och sammanställa de medeltida svenska runinskrifternas substantiv utifrån deras böjning. Undersökningen har genomförts genom att sortera substantiven efter stam, kasus, genus och species, för att sedan analysera de former som de uppvisar. Resultaten visar att substantiven i materialet till mycket hög grad följer de fornsvenska böjningsmönster som tidigare har etablerats av bl.a. Wessén (1968). Samtidigt uppvisar vissa av substantiven i materialet relativt tidiga exempel på kasussammanfall. Detta gäller främst dativändelserna hos feminina ō-stammar, men även vissa maskulina a- och u-stammar. En tydlig slutats är också att formerna i materialet ingalunda är jämnt fördelade, vare sig över stammar, kasus, genus eller species.

Syftet med studien är att undersöka hur två läromedel i ämnet svenska överensstämmer med det läroplanen Lgr11 förespråkar i kunskapskraven och det centrala innehållet samt jämföra de två läromedel med varandra. Studien genomförs genom en innehållsanalys där resultatet visar att respektive läromedel förhåller sig till de aktuella kunskapskraven. Samtidigt behandlar båda läromedlen respektive kunskapskrav i olika mängd och innehåll. Läromedlet Zick Zack arbetar kring hur elever skriver olika texttyper och läsförståelse medan Klara Svenskan istället belyser arbetet med grammatiken. Slutsatserna studien drar kring de två läromedlen är att Zick Zack, i en större utsträckning, når upp till läroplanens kunskapskrav och centralt innehåll än vad Klara Svenskan gör.