Texte remanié de: Diss.--Philosophische Fakultät I--Zürich--Universität, 1973. / Bibliogr. p. 17-22. Notes bibliogr. Index.

Diss.--Tübingen. / Bibliography: p. 108-118. 880-01

Die Morphologie des Substantivs und des Adjektivs des ersten Teiles eines der bedeutendsten ostlitauischen Schriftdenkmäler - der originalen Predigtsammlung von K. Sirvydas ,,Punkten des Redens“ - ist schon beschrieben (Šilaikienė, 2004). Diese Magisterarbeit ist für die Morphologie des Substantivs und des Adjektivs des zweiten Teiles von K. Sirvydas ,,Punkten des Redens“ gewidmet. In dieser Arbeit sind die Substantivs- und Adjektivsstämme des zweiten Teiles, ihre Formen, die in der Literatursprache und den Mundarten gebräuchlich oder nicht gebräuchlich sind, überblickt. Da werden auch Stammparadigmen gegeben, die Sprachfakten des I und II Teiles verglichen, die Ähnlichkeiten und die Unterschiede vorgelegt. Gesammeltes und beschriebenes Material erlaubt folgende Ausschlüsse zu ziehen: 1. Der II Teil von K. Sirvydas ,,Punkten des Redens", im Jahre 1644 nach dem Tod des Autors (von J. Jaknavičius vorbereitet) herausgegeben, unterscheidet sich vom ersten Teil der Arbeit. 2. Die entstandenen Unterschiede des I und II Teiles (die Fälle des Wandels e auf a am Anfang des Wortes, unkonsequentes uo Schreiben statt o, t, d Wandel in Afrikaten vor i, ie u.a.) hat J. Jaknavičius gemacht, aber ie statt uo, e und o, ou statt au Schreiben in den zirkumflexen Endungen, verschiedene Formen mit nicht östlichen an gehören dem anonymischen Redakteur. 3. Die Morphologie des Substantivs und des Adjektivs des I Teiles von K. Sirvydas ,,Punkten des Redens" unterscheidet sich vom II Teil der Arbeit. ... [to full text]

Zugl.: Freiburg (Breisgau), Univ., Diss., 2007

Diss.--Theologische Fakultät--Basel--Universität, 1989.

Zugl.: Jena, University, Diss., 2006.

Thesis--Zurich. / Bibliography: p. 12-18.

Univ., Diss., 2007--Freiburg (Breisgau).

Detta är en experimentell pilotstudie med syftet att ta reda på hur förskollärares olika sätt att ge instruktioner gällande en pysseluppgift skulle kunna skapa variationer i förskolebarns språk. Förskolans läroplan beskriver språkligt arbete i förskolan som viktigt för att barn ska få ett nyanserat språk och ordförråd. Studier visar att barns språk kan påverkas av faktorer som socioekonomisk status och hur förskollärare talar med barn därför kan det vara extra viktigt för barn i utsatta förhållanden. Barns tidiga ordförråd kan påverka hur god läsförståelse de får senare och blir därmed en nyckel för att lyckas i skolan och dessutom har goda språkkunskaper visat sig ge barn makt i skolans miljö. I pilotstudien analyserades åtta barns dialoger med förskolläraren kring en pysseluppgift. De två olika instruktioner som förekommer i studien är en där förskolläraren instruerades att endast använda pronomen istället för substantiv och en där de använde substantiv för att beskriva pysseluppgiften. Barnen blev därefter ombedda att beskriva hur de utförde pysslet. Barnen och förskollärarnas användning av substantiv, pronomen, antal ord, antal yttranden samt antal frågor räknades därefter. Pilotstudien visade tendenser på att barns språk skulle kunna färgas något av förskollärarens sätt att ge instruktioner, då det fanns en viss variation mellan grupperna. Något som framkom var att barnen i studien verkade tala något mer då förskolläraren använde pronomen, då flera barn hjälpte till att fylla i de substantiv som saknades. Det blev även tydligt att barnen kunde få stor taltid i genomförandelen av experimentet, jämfört med instruktionsdelen som var mer styrd av förskolläraren. Betydelsen av att kunna utmana barn på rätt sätt vad gäller deras språkliga nivå i förskolan tas upp i diskussionen. Individuella tillfällen tillsammans med en förskollärare som den i vår studie skulle kunna var gynnsamt för ett barns språkutveckling, då den ger möjlighet till de slags samtal som tidigare forskning beskriver som stimulerande. Fler studier på förskollärares instruktioners effekt på barns språk samt hur förskollärarens språk kan varieras för att utmana och stimulera barn språkligt önskas.

I denna studie undersöks, med hjälp av en enkät, hur språkanvändare pluralböjer ett urval engelska substantiv som är nya i svenskan. Substantiven är hämtade ur Språkrådets nyordslistor publicerade mellan 2014 och 2019. Dessutom undersöks huruvida språkanvändarnas val av böjningsformer överensstämmer med Språkrådets rekommendationer, och om språkanvändarnas kännedom om, samt förståelse av de utvalda nyorden, påverkar val av böjningsform.Resultatet visar att användningen av s-plural är utbredd hos språkanvändarna och att böjningsformen vållar problem när orden sedan ska böjas i bestämd form plural. Tidigare forskning som visar att s-pluralen är utbredd i det svenska språket bekräftas därmed i denna studie. Studien visar även att Språkrådets rekommendationer inte efterföljs av informanterna, med få undantag. Dessutom visar studien att språkanvändarnas kännedom om de utvalda nyorden varierar mellan de undersökta orden. Majoriteten av informanterna uppger att de sällan använder de utvalda nyorden. De ord som språkanvändarna använder är de ord som många känner till sedan tidigare. Några tydliga mönster som visar att språkanvändarnas val av böjningsformer påverkas av huruvida de känner till eller använder nyorden kan inte urskiljas.