Bakgrund: Suicid är idag ett stort samhälls- och folkhälsoproblem och den största dödsorsaken hos människor i åldern 15–29 år. Sjuksköterskan behöver inneha en stor kompetens för att bemöta suicidala patienter. Sjuksköterskan ska kunna stödja och ha en förståelse för patienten. Varningstecken och signaler som kan leda till ett suicidförsök samt egna känslor som kan uppkomma i mötet ska uppmärksammas. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av det vårdande mötet med suicidala patienter. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats. Tio vetenskapliga artiklar som analyserats utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskans upplevelser sammanställdes i tre kategorier med åtta underkategorier. De kategorier som framkom var; Känslosamma utmaningar, växa i sin yrkesroll och behov av kunskap och kompetens. Slutsats: Sjuksköterskan upplever sig oförberedd inför mötet med suicidala patienter. Sjuksköterskan bör ha god kompetens inom området, men de brister som finns leder till ett lidande för sjuksköterskan.

<p>Många suicidnära ungdomar söker somatisk vård strax innan de gör ett suicidförsök. Flera suicid borde därför kunna gå att förhindras. Syftet med studien var att identifiera vilken kunskap sjuksköterskan inom somatisk vård behöver för att uppmärksamma suicidnära ungdomar. Två frågeställningar ställdes för att belysa syftet. Behöver sjuksköterskan specifik kunskap för att uppmärksamma suicidnära ungdomar? Vilka tecken och symtom som tyder på suicidbenägenhet kan sjuksköterskan identifiera vid ett bedömningssamtal? Studien genomfördes som en litteraturstudie. De två största riskfaktorerna för att ungdomar ska begå suicid är tidigare suicidförsök och depression. Suicidnära ungdomar finns inom somatisk vård. Genom kunskap om riskfaktorer, tecken och symtom om suicidalitet kan sjuksköterskan uppmärksamma suicidnära ungdomar vid ett bedömningssamtal. Denna information kan struktureras utifrån VIPS-modellens sökord, vilket gjorts under resultatdelen. Många suicid går att förebygga. Suicidnära ungdomar söker sig i stor utsträckning till somatisk vård. Därför bör resurser läggas på suicidpreventiv utbildning av sjuksköterskor. Vidare forskning behövs om vilken kunskap sjuksköterskor besitter samt i vilken utsträckning de har mod att använda sig av den. Ett annat område för vidare forskning är om suicidnära ungdomar upplever sig uppmärksammade av sjuksköterskor inom somatisk vård.</p>

Många suicidnära ungdomar söker somatisk vård strax innan de gör ett suicidförsök. Flera suicid borde därför kunna gå att förhindras. Syftet med studien var att identifiera vilken kunskap sjuksköterskan inom somatisk vård behöver för att uppmärksamma suicidnära ungdomar. Två frågeställningar ställdes för att belysa syftet. Behöver sjuksköterskan specifik kunskap för att uppmärksamma suicidnära ungdomar? Vilka tecken och symtom som tyder på suicidbenägenhet kan sjuksköterskan identifiera vid ett bedömningssamtal? Studien genomfördes som en litteraturstudie. De två största riskfaktorerna för att ungdomar ska begå suicid är tidigare suicidförsök och depression. Suicidnära ungdomar finns inom somatisk vård. Genom kunskap om riskfaktorer, tecken och symtom om suicidalitet kan sjuksköterskan uppmärksamma suicidnära ungdomar vid ett bedömningssamtal. Denna information kan struktureras utifrån VIPS-modellens sökord, vilket gjorts under resultatdelen. Många suicid går att förebygga. Suicidnära ungdomar söker sig i stor utsträckning till somatisk vård. Därför bör resurser läggas på suicidpreventiv utbildning av sjuksköterskor. Vidare forskning behövs om vilken kunskap sjuksköterskor besitter samt i vilken utsträckning de har mod att använda sig av den. Ett annat område för vidare forskning är om suicidnära ungdomar upplever sig uppmärksammade av sjuksköterskor inom somatisk vård.

Årligen tar cirka 1200 människor sina liv i Sverige varav ungefär hälften var kända inom psykiatrin.Psykiatrins roll är många gånger långt ifrån självklar i att stödja de efterlevande. Syftet med kommande studie är att belysa innebörder av de efterlevandes upplevelser, efter att en närstående med psykisk ohälsa tagit sitt liv. Genom att ta del av de efterlevandes livsvärld är vår förhoppning att studien ska kunna leda till ett bättre stöd, en ökad kunskap och förståelse för deras upplevelser. Studien kommer att genomföras med en fenomenologisk hermeneutisk forskningsansats. Datainsamling kommer att göras, genom ostrukturerade intervjuer, med efterlevande i sydöstra Sverige och planeras att starta hösten 2013 och vara avslutad under sommaren 2014

Introduktion: Suicid är bland de 10 vanligaste dödsorsakerna i världen. Varje år avlider närmare en miljon människor efter att de tagit sina liv. Att förebygga suicid har kommit att bli en viktig folkhälsofråga i många länder då det förekommer i alla åldrar, i alla sociala grupper samt inom båda könen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva metoder för att förebygga suicidförsök och suicid, samt att beskriva effekten av suicidpreventiva metoder. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie. De databaser som användes vid datainsamlingen var PubMed, Cinahl och SweMed+. Både systematisk och manuell sökning utfördes. Vid databassökningen framkom 12 vetenskapliga artiklar som kom att ingå i resultatet. Resultat: De tre teman som framkom var utbildning, information samt miljöanpassning. Temat utbildning byggde på tvåvägskommunikation. Temat information tillämpade envägskommunikation. Temat miljöanpassning utgick från att anpassa samhället genom säkerhetsåtgärder. Implikation: Förslag ges till att interventionerna bör starta i tidig ålder i kombination med utbildning i föräldrastöd för familjer. Förslag till användningsområden för litteraturstudien är kommuner och privata företag. Den riktar sig främst till de som vill veta vilka aktuella suicidförebyggande metoder som finns att tillgå och vad effekten av dessa visat.

Bakgrund: Problematik kring suicid har funnits i årtusenden och suicid är ett globalt folkhälsoproblem. Enligt WHO:s statistik dör en miljon människor varje år på grund av suicid. Tidigare forskning visar att sjuksköterskan kan ha olika attityder gentemot suicidalitet och att attityden påverkar omvårdnaden av den suicidala patienten. Sjuksköterskan kommer i sitt omvårdnadsarbete komma i kontakt med suicidala patienter inom alla vårdområden och behöver därför ha en beredskap att möta människor med suicidal problematik. Syfte: Syftet är att identifiera faktorer som påverkar sjuksköterskans attityd vid omvårdnad av suicidala patienter. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Det framkom att sjuksköterskans sinnesstämning, personliga erfarenheter, utbildning/kunskap, ålder/erfarenhet och religion påverkar sjuksköterskans attityd positivt eller negativt vid omvårdnad av suicidala patienter. Diskussion: Omvårdnaden av suicidala patienter underlättas om sjuksköterskan har en positiv, icke dömande attityd. Av de teman som framkommit i resultatet i litteraturöversikten är utbildning det som påverkar sjuksköterskans attityd i störst omfattning. Aaron Antonovskys teori KASAM har använts som teoretisk referensram då teorin bygger på känsla av sammanhang. / Background: Concerns about suicide have been around for thousands of years and suicide is a global public health problem. According to WHO statistics, one million people die each year due to suicide. Previous research shows that nurses may have different attitudes towards suicide that is affecting the care of the suicidal patient. The nurse will, during his/her work, come in contact with suicidal patients in all areas. It’s therefore important for the nurse to be prepared in the meeting with suicidal patients. Aim: The aim is to identify factors that affect the nurses' attitude in the care of suicidal patients. Methods: This study is a literature review based on 10 scientific articles. Results: It appeared that the nurse mood, personal experience, education / knowledge, age / experience and religion affect nurse’s attitudes positively or negatively in the care of suicidal patients. Discussions: Nursing care of suicidal patients facilitates if the nurse is holding a positive, nonjudgmental attitude. Among the themes that emerged from the results of the literature review, education is the most prominent in what is affecting the nurse's attitude. Aaron Antonovsky's theory, KASAM, has been used as a theoretical framework sense the theory is based on the sense of coherence.

No description available.

Bakgrund Suicid är idag en av de vanligaste dödsorsakerna för både män och kvinnor i Sverige. Efter ett suicidförsök där patienten söker sjukvård blir det initiala mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen en viktig del i processen att återgå till en meningsfull tillvaro. Patient och närstående står inför att tackla det stigma som ett suicidförsök innebär. Många känner skam, rädsla och känsla av misslyckande och behöver ofta professionellt stöd. Hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande är i dessa fall betydande för hur de drabbade hanterar situationen och kan gå vidare.  Syfte Att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens attityd vid arbete med suicidnära patienter.  Metod För att besvara syftet utfördes en litteraturstudie. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Totalt inkluderades 13 artiklar; 12 från databassökningarna och en artikel efter att manuella sökningar utförts. Artiklarna som inkluderades är originalartiklar och peer reviewed.  Resultat Överlag hade hälso- och sjukvårdspersonal positiva attityder mot de suicidnära patienterna. De kände sympati för patienter och en hög vilja att vårda patientgruppen. Faktorer som kan påverkade attityderna var kön, ålder, utbildningsnivå, yrkeskategori och arbetsmiljö.  Slutsats Trots generellt positiva attityder efterfrågar hälso- och sjukvårdspersonal i flera studier mer kunskap för att förbättra attityder och förhållningssätt till patienter som försökt begå suicid. Sannolikt är att utbildning är nyckeln till bättre attityder hos personalen, med mer respektfullt bemötande och acceptans för denna patientgrupp. Vidare forskning behövs dock kring vilken utbildningsform som ger bäst resultat samt vad utbildningen skall innehålla.

Bakgrund: Varje år suiciderar över 800 000 människor världen över. I Sverige genomförs årligen 100 000 suicidförsök som leder till att 1200 människor avlider. Ordet suicid väcker starka känslor vilket kan leda till negativ attityd till patientgruppen. Trots utbildning inom psykiatri förekommer brister i bemötandet. När sjuksköterskor har en negativ attityd mot suicidala patienter påverkas den mellanmänskliga relationen. Inom hälso- och sjukvården förkommer suicidala patienter och sjuksköterskor förväntas att kunna vårda och bemöta dessa. Dock blir det svårt när erfarenhet saknas och sjuksköterskeutbildningen ger otillräckliga kunskaper kring bemötande. Detta kan leda till att sjuksköterskor missar både verbala och icke verbala varningstecken. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande gentemot patienter vid suicidförsök. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats. Tio vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ forskning inkluderades i arbetet. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att erfarenhet och kunskap saknades vilket kunde leda till negativa attityder som påverkade bemötandet. Sjuksköterskornas stressfyllda arbetsmiljö påverkade omvårdnaden. Resultatet presenteras som ett tema: Betydelsen av sjuksköterskans kompetens och fyra kategorier: Utbildning, Erfarenhet, Förhållningssätt och Arbetsmiljö. Slutsats: För att sjusköterskor ska kunna skapa en mellanmänsklig relation till suicidala patienter behövs regelbunden utbildning vilket kan minska negativa attityder till patientgruppen.

Introduktion: Suicid är ett allvarligt folkhälsoproblem. I Sverige år 2015 avled 1175 personer i suicid. Suicid är en konsekvens av ett långvarigt psykiskt och känslomässigt lidande. Många patienter beskriver upplevelsen att befinna sig i ett kaosliknande tillstånd, ett tunnelseende som inte lämnar rum för konsekvenstänk. Suicidriskidentifiering är en viktig uppgift för sjuksköterskor men initiativet till riskidentifiering kan påverkas av sjuksköterskans attityd till dessa patienter. Syfte: Belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans attityd till patienter som är suicidnära. Metod: Litteraturstudien utformades utifrån Polit och Beck (2017) niostegsprocess. Databassökningen utfördes i CINAHL, PsycINFO samt PubMed och resulterade i 11 artiklar. Resultat: I resultatet framkom olika faktorer som påverkar sjuksköterskans attityd. Dessa faktorer är samhällets normer, religion, erfarenhet, kunskap, arbetsmiljö samt kön och ålder. Slutsats: Generellt visade sjuksköterskorna en negativ attityd till patienter som är suicidnära. Genom att belysa de faktorer som påverkar sjuksköterskans attityd kan interventioner vidtas för att förebygga attityder som för patienter som är suicidnära ger en negativt betingad upplevelse av vården.