No description available.

Mellan 1300-1500 personer avlider varje år i Sverige till följd av självmord. Det innebär att betydelsefulla medmänniskor och viktiga samhällsresurser försvinner. Denna studie undersöker det självmordsförebyggande arbetet på nationell och lokal nivå i Sverige. Den kvalitativa undersökningen har skett genom textanalys av en nationell rapport med nio suicidpreventiva strategier. Rapporten har tagits fram på regeringens begäran. Semistrukturerade samtalsintervjuer har vidare ägt rum med åtta personer inom Västerås kommun och landstinget i Västmanland. Detta för att ta reda på hur implementeringsnivån av suicidprevention ser ut i empirin. Gemensamt för intervjupersonerna är att samtliga besitter någon form av yrkeserfarenhet i relation till suicidfrågor. Resultatet i analysen har framställts med hjälp av en intersektionell teoribildning. Ett intersektionellt perspektiv medvetandegör kön, klass, etnicitet och ålder samt skärningspunkterna dem emellan. Abstrakta förhållningssätt och en individualiserad neutralitet i regeringsrapporten har ställts i kontrast till de informella normer som framträtt under samtalsintervjuerna. Studien visar att suicidprevention på nationell nivå och implementeringsnivå skiljer sig åt. Slutsatsen är att resursfördelningar inom kommun och landsting påverkas av rådande köns-, klass-, etnicitets- och åldersnormer i samhället. Denna synvinkel hade inte varit möjlig att utforska genom att enbart granska den nationella nivåns förhållningssätt till suicidprevention.

Syfte: Långa perioder av överskuldsättning medför ofta en försämring av den socioekonomiska levnadsnivån hos drabbade individer, vilka därmed löper en ökad risk att drabbas av fysisk och/eller psykisk ohälsa. Syftet med denna rapport var att undersöka om det föreligger en ökad mortalitetsrisk samt dödsspecifika orsaker hos överskuldsatta individer jämfört med normalbefolkningen i motsvarande ålder och kön. Metod: Kronofogden tillhandahöll information om samtliga 2 441 gäldenärer som beviljades skuldsanering under åren 2003 och 2004. Förekomsten av manifest överskuldsättning i denna grupp är kontrollerad och säkerställd genom att Kronofogden har beviljat dessa individer skuldsanering. Datum för dödsfall från perioden 1 januari 2004 till den 31 december 2009 har hämtats från Skatteverkets folkbokföringsregister. Den observerade mortaliteten har jämförts med SCB:s mortalitetsrisker (2004-2009, fördelat på kön och ålder). 311 observerade dödsfall inträffade under den femåriga perioden jämfört med förväntade 117. Statistiska analyser verifierade stora skillnader mellan observerade och förväntade dödfall, där riskkvoten för observerade dödsfall var genomgående större än 1. En sammanställning av dödsspecifika orsaker har hämtats från Socialstyrelsens dödsfallsregister och jämförts med normalbefolkningen i motsvarande ålder och kön. Denna sammanställning visade en markant överdödlighet hos överskuldsatta vad gäller tio frekvent rapporterade dödsspecifika orsaker. Slutsats: Längre perioder av överskuldsättning kan signifikant öka mortalitetsrisken och ojämlikheter i dödsspecifika orsaker. / Objective: Long lasting socioeconomic exclusion deriving from over-indebtedness has been shown to coexist with physical and mental disorders. The aim of this study was to investigate whether there is a significant risk associated with over-indebtedness and whether there is an increased mortality risk among Swedish debtors compared to the general population.  Methods: Documentation for all 2 441 debtors that qualified for legal debt settlement in 2003 and 2004 was obtained by the SEA (Swedish Enforcement Authority). Over-indebtedness is measured by the SEA’s approval for legal debt settlement. Dates of death from January 1, 2004 to December 31, 2009 were extracted from the Swedish Tax Agency’s national population register. Mortality was compared with Statistics Sweden’s (SCB) mortality ratio (mortality by gender and age, 2004 – 2009, SCB), controlling for baseline factors such as weighted average. Results: During the 5-year follow-up, 311 observed debtors died compared to expected 117. Binominal testing revealed large disparities between observed and expected deaths, with risk quotes constantly greater than 1. Cause-specific mortality experience from the National Board of Health and Welfare is compared to the general population. Conclusion: Long periods of over-indebtedness may significantly increase overall risk of survival.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka vilka attityder sjuksköterskor hade gentemot suicidala patienter, vilka upplevelser patienter hade efter ett suicidförsök och hur de upplevde omvårdnaden de fick. I syftet ingick även att undersöka vilka kunskaper som en sjuksköterska behöver ha i mötet med suicidala personer. Sökning av artiklar har gjorts på databaserna Elin@Dalarna och Blackwell Synergy där sökorden attitudes, care, caring, nursing, nurse, suicide användes i olika kombinationer. Artiklarna skulle vara vetenskapliga, inte publicerade före 1997 och svara på syfte och frågeställning. För att säkerställa att kvalitén på artiklarna var god granskades de med hjälp av en granskningsmall. Sammanlagt ligger tretton artiklar till grund för resultatet i denna litteraturstudie. Resultatet visade att sjuksköterskor ofta hade en negativ attityd i arbetet med suicidpatienter, och sjuksköterskor på akuta avdelningar tenderade att vara mera negativa än de på psykiatriska avdelningar. Suicidpatientens personlighet hade betydelse för vilken attityd sjuksköterskan hade. Utbildning visade sig medföra en mera positiv inställning. Resultatet visade också att suicidpatienter ofta kände skam och känslor av misslyckande efter suicidförsök. Attityden sjuksköterskan visade påverkade patientens väg tillbaka. Det var viktigt för dem att bli sedd, lyssnad på och inte bli fördömd. Litteraturstudien visade att sjuksköterskor behöver kunskap och utbildning för att kunna möta denna patientgrupp för att ge bästa tänkbara omvårdnad i behandlingsarbetet.

Syftet med studien har varit att, inom idéburna organisationers suicidpreventiva arbete, identifiera förklaringar till mäns bristande hjälpsökande vid psykisk ohälsa och strategier för att arbeta suicidpreventivt med män. Detta eftersom män är överrepresenterade i suicidstatistiken och ideella aktörers arbetssätt i sociala frågor lyfts fram, både av beslutsfattare och av forskare, som viktigt för att finna lösningar på sociala samhällsproblem. Studiens syfte har även varit att analysera de olika föreställningar av män och mäns ageranden som skapas och/eller reproduceras i de identifierade förklaringarna och strategierna. Detta i syfte att skapa förståelse för hur de olika förklaringar och strategier som identifierats, skulle kunna få konsekvenser för män i riskzonen för suicid. Metod har varit kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Teori har varit Connells teori om hegemonisk maskulinitet. I studiens material har fem huvudgrupper av förklaringar till att män inte söker hjälp vid psykisk ohälsa har identifierats. Nio huvudgrupper av strategier för att nå och hjälpa män i det suicidpreventiva arbetet har även identifierats. Samtliga informanter förklarar att män inte söker hjälp vid psykisk ohälsa med att mäns känslouttryck kan upplevas som problematiska av omgivningen och/eller av männen själva. Strategierna för att arbeta suicidpreventivt med män innefattar exempelvis förslag på vilka forum som särskilt skulle kunna tilltala män. Strategierna innefattar även förslag på vilka bemötanden och samtalsteman som kan passa män. Genom analys av empirin har skillnader identifieras ifråga om huruvida informanternas strategier kan sägas syfta till att arbeta med normförändring, beteendeförändring eller till medvetandegörande av maskulinitet som en socialt konstruerad företeelse. Det finns även skillnader ifråga om vilka aktörer som beskrivs som aktiva subjekt i det förändringsarbete som strategierna syftar till att åstadkomma.

Syftet med denna studie var, att utifrån vetenskaplig litteratur, beskriva vilka kunskaper vårdpersonalen har och vilka kunskaper de behöver om suicidalitet och suicidpreventiva åtgärder hos äldre. Syftet var även att granska de valda artiklarnas kvalitet avseende urvalsmetod. Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie med deskriptiv design. Femton vetenskapliga artiklar är hämtade från databaserna Cinahl/PubMed, och från referenslistor. Resultat: Suicidproblematiken är i högsta grad ett folkhälsoproblem. Vårdpersonalen bör betrakta den äldre vårdsökande individen ur ett holistisk perspektiv: dvs. beaktning av patientens somatiska och psykiatriska sjukdomar, deras personlighet samt hur de lever sina liv socialt. Det kan ge fingervisning om att patienten befinner sig i riskzonen för suicid. De olika mätinstrumenten är hjälpmedel i att upptäcka depression och suicidala tankar och bör användas betydligt mer frekvent. Vårdpersonal som arbetar med äldre bör ha grundläggande kunskaper i geriatrisk psykiatri och gerontologi. Hur de äldre tänker och fungerar, vilket kommer både de äldre och vårdpersonalen tillgodo. Bättre kunskaper om de äldres suicidalitet är ett viktigt steg i prevention av suicid. Det är av stor vikt att i tidigt skede upptäcka äldre som befinner sig i riskzonen för suicid. Slutsats: De viktigaste budskapen för att förebygga suicidalitet, och som vårdpersonalen kan ge till de äldre är: du är inte ensam om att känna som du gör, vi förstår din situation och ser att du lider, och vi är villiga att hjälpa dig till ett drägligare liv.

Självmord är idag en vanlig dödsorsak bland människor runt om i världen. I den här uppsatsen har begreppet suicid valts istället för självmord då det inte är ett lika negativt laddat ord. Eftersom suicid är så vanligt förekommande är det viktigt att sjuksköterskor får kunskap och information om de efterlevandes sorg. Kunskapen behövs för att kunna lindra lidandet som uppstår efter dödsfallet. Syftet med den här studien är att studera familjens upplevelser när deras son, dotter eller syskon har begått suicid. Författarna valde att göra en litteraturstudie där kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserades med hjälp av en innehållsanalys som utgick ifrån Fribergs modell. Resultatet visar att de efterlevande drabbas av en lång sorgeprocess med många olika känslor och upplevelser som innebär ett lidande för individen. Det framkom att syskon och föräldrar reagerade på liknande sätt genom chock, misstro och förvirring. Det fanns också olikheter såsom att syskon många gånger sett varningstecken, till skillnad från föräldrarna. Relationerna i familjen och till omgivningen förändras många gånger. Många familjer kände sig isolerade då de upplevde att de inte fick lov av omgivningen att prata om vad som hänt deras familjemedlem. Både syskon och föräldrar upplevde en känsla av skuld efter dödsfallet. De frågade sig själva om de kunde ha gjort mer för att hjälpa familjemedlemmen. Författarna diskuterar resultatet utifrån behovet av stöd hos de efterlevande och hur familjen kan få hjälp att försöka gå vidare med det dagliga livet. Diskussionen avslutas med att belysa sjuksköterskans roll i familjers lidande. För att försöka lindra individernas lidande är det av stor vikt att stöd från omgivning och från vården finns tillgänglig. När det handlar om suicid identifierades att stödgrupper främjade individens hälsa och lindrade lidandet. I slutsatsen har författarna kommit fram till att familjen försätts i en sorgeprocess och drabbas därmed av ett lidande som påverkar varje familjemedlems livsvärld.

Bakgrund: Varje år rapporteras över 800 000 dödsfall av suicid i världen och ännu fler begår suicidförsök. Orsaken till detta kan bland annat vara fattigdom, psykisk ohälsa, livskriser så som stressrelaterade förhållanden, ekonomiska problem, våld och missbruk. De som drabbas mest är ungdomar, flyktingar, invandrare, äldre personer över 70 år samt hbtq-personer. Sjuksköterskan är den som, i vårdsituationen, står närmast patienten och har möjlighet att ingripa och förhindra suicid. För att detta ska vara möjligt behöver en vårdande relation mellan sjuksköterskan och patienten upprätthållas. Detta ställer krav på sjuksköterskans medvetenhet om sina upplevelser och attityder gentemot den suicidnära patienten. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans upplevelser och attityder i möte med suicidala patienter i vården. Metod: En allmän litteraturöversikt gjordes i enlighet med Friberg (2012). Litteraturöversikten baserades på tio vårdvetenskapliga studier från databaserna Cinahl Complete, MEDLINE, PubMed, Psycinfo samt en manuell sökning. Sökorden Nurses experiences, nurses, attitudes, suicide, suicidal patients, nurse attitude, suicide attempted, attitude of health personnell och self-harm användes i olika kombinationer för att få fram relevanta studier. Resultatets diskuterades mot Travelbees (1971) teori om mellanmänskliga relationer samt konsensusbegreppet vårdande. Resultat: Litteraturöversikten visade att sjuksköterskornas upplevelser och attityder mot suicidala patienter varierade mellan positiva och negativa beroende på en rad olika faktorer. Sjuksköterskor med högre utbildning och erfarenhet av vård av suicidala patienter uppvisade positivare attityder och var säkra i sin roll och i den vård som de erbjöd patienten. Negativa förhållningssätt framkom främst bland äldre sjuksköterskor, de som hade fördomar eller utövade en viss religiös tro. Olika känslor i samband med att ha vårdat suicidala patienter har tagits upp, bland annat maktlöshet, oro, tvivel på sig själv och sina förmågor, frustration och rädsla. Även känslor av sympati och empati var ofta förekommande. Sjuksköterskor påpekade brister i kunskaper och färdigheter men även brist i organisation och ledning som påverkade vårdande. Diskussion: Travelbees teori om mellanmänskliga relationer samt begreppet vårdande har används som teoretisk referensram för att diskutera resultaten. Författarna har kommit fram till att det krävs mer omfattande utbildning för studenter och sjuksköterskor för att öka förståelse och eliminera de negativa upplevelser och attityder hos sjuksköterskan.

Bakgrund: Suicid är ett globalt folkhälsoproblem som årligen resulterar i cirka 800 000 dödsfall världen över. I Sverige är suicid den vanligaste yttre orsaken till dödsfall och under 2016 beräknades runt 1130 personer ha dött till följd av suicid. Sjuksköterskor har ett ansvar att i vårdandet bedöma risker och verkställa ordinerade behandlingar. Omvårdnadssituationen kräver ett accepterande förhållningssätt såväl som förmågan att förmedla tröst och empati. Syfte: Syftet i denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelser och attityder i mötet med suicidnära patienter. Metod: En litteraturöversikt baserad på 11 vetenskapliga artiklar publicerade i databaserna CINAHL Complete, PubMed och PsychINFO. Analysen gjordes genom granskning av studiernas resultat som sedan sammanfattades och analyserades utifrån likheter och skillnader. Analysen genererade två huvudteman och sex subteman. Resultat: Sjuksköterskor upplever mötet med suicidnära patienter som en många gånger känsloladdad och utmanande vårdsituation. Det finns en vilja att hjälpa, men många känner även en osäkerhet i vårdandet av suicidnära patienter. En osäkerhet som delvis är kopplad till en upplevd brist på kompetens, men också att dessa patienter väcker tankar inom sjuksköterskan själv som berör tidigare erfarenheter, samt etiska och existentiella frågeställningar. Sjuksköterskorna försöker hantera detta genom att på olika sätt reglera sina känslor. Resultaten belyser även en bredd av attityder av både positiv och negativ karaktär som sjuksköterskor bär med sig i mötet med suicidnära patienter. Diskussion: Att hantera sina känslor upplevdes vara en förutsättning för att kunna ge en god och säker vård. Förmåga till emotionell kontroll har ett nära samband med emotionell intelligens vilket således kan vara viktigt att integrera i sjuksköterskors utbildning. Den osäkerhet som sjuksköterskor upplevde och ofta relaterade till sin egen kompetens, belyser även vikten av riktade utbildningsinsatser med fokus på suicidologi. Ökade kunskaper om suicid och bakomliggande orsaker skulle kunna förbättra attityder, minska stigmatisering och bidra till ett mer holistiskt perspektiv på patienten. Detta kan i sin tur leda till förbättringar inom vården för suicidnära patienter. / Background: Suicide is a global health problem that result in approximately 800 000 deaths every year in the world. In Sweden suicide is the most common external cause of death and in 2016 about 1130 persons died due to suicide. Nurses have a responsibility to assess risks and provide prescribed treatments, as well as being empathetic and able to console. Aim: The purpose of this literature review was to highlight the nurse's experiences and attitudes when meeting suicidal patients.  Method: A literature review based on 11 scientific articles published in the databases CINAHL Complete, PubMed and PsychINFO. The analysis was carried out after reviewing the results of the current studies, which was summarized and analyzed based on their similarities and differences. The analysis generated two main themes and six subthemes.  Results: Nurses experiences of meeting suicidal patients are described as an often emotional and challenging care situation. There is a will to help, however, many feel an uncertainty in the care of suicidal patients. An uncertainty that is partly linked to a perceived lack of competence and that these patients raise thoughts within the nurse themselves, relating to previous experiences, as well as ethical and existential issues. Nurses try to deal with this by regulating their emotions. The results also highlight a broad range of attitudes of both positive and negative nature that nurses carry in the encounter with suicidal patients.  Discussion: To gain emotional control was considered a prerequisite for providing a good and safe care. Ability to control emotions has a close connection with emotional intelligence, which may therefore be important to integrate into nursing education. The uncertainty that nurses experience and often relate to their own competence, illustrates the importance of targeted education efforts focusing on suicidology. Increased knowledge of suicide and its causes could have a positive impact on negative attitudes, reduce stigmatization and contribute to a more holistic perspective of the patient. This may lead to improvements in the care for suicidal patients.

Suicid är ett världsomfattande problem och en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. Sjuksköterskan kan i sin profession komma att möta patienter med suicidtankar oavsett arbetsplats. För patienten innebär ett ifrågasättande av den egna existensen en stor påfrestning vilket innebär ett stort ansvar för sjuksköterskan i mötet med patienten. Sjuksköterskans attityder i mötet med patienten påverkar vården där positiva attityder kan förmedla stöd och omtanke och negativa attityder kan bidra till upplevelsen av att känna sig undviken och dömd. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans attityder och upplevelser vid vård av patienter med tankar på suicid. Litteraturstudien utgår ifrån nio vetenskapliga artiklar där både kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades. Artiklarna granskades med användning och stöd av Axelssons (2012) beskrivning av hur en litteraturstudie genomförs och Fribergs (2017) mall för granskning av artiklar. Sökmotorerna som användes för att söka fram artiklarna var Cinahl och Pubmed. I resultatet framkommer fyra kategorier: Sjuksköterskans kunskap, erfarenhet och utbildning, sjuksköterskans upplevelse av plikt och ansvar, sjuksköterskans upplevelser och känslor och brist på tid och resurser. Sjuksköterskans attityder i mötet med en patient som har tankar på suicid visade sig variera. Negativa och värderande attityder gentemot patienten visade sig kunna bero på att sjuksköterskan kände sig osäker och upplevde brist på kunskap. I diskussionen lyfts att då sjuksköterskan inte hade tillräcklig kunskap och erfarenhet visade sig detta kunna göra att patienten upplevde ökade känslor av lidande och hopplöshet. Genom ökad kunskap är det möjligt att minska patientens lidande.