Syftet med denna studie var att undersöka hur kvinnors livskvalitet påverkas vid urininkontinens, om åldern påverkar livskvaliteten samt om kvinnorna sökt hjälp för sina symtom. Metoden var en systematisk litteraturstudie, där vetenskapliga artiklar söktes i flera databaser. Sökordet ”urinary incontinence” ingick i alla sökningar i olika kombinationer med andra sökord. Endast kvantitativa artiklar hittades vid sökningen. Efter att de granskats enligt den mall som författaren sammanställt bedömdes artiklarna vara av god kvalitet. Femton artiklar ingick i resultatredovisningen. Det övergripande resultatet som denna studie kom fram till är att livskvaliteten hos kvinnor påverkas vid urininkontinens. Graden av urininkontinens påverkar upplevelsen av inkontinensen, ju större besvär, desto större negativ påverkan på livskvaliteten beskrevs hos de drabbade. Ju äldre man blir, desto större negativ påverkan på livskvaliteten påvisades. Som mest var det knappt hälften av de kvinnor som deltog i studien som sökt hjälp för sina symtom, det varierade från sex till 42 %. Genom att söka hjälp skulle möjligheten att förbättra livskvaliteten öka för dessa kvinnor.

Studien undersöker huruvida maskulinitet kan vara avgörande för hur den aktuella samt historiska självmordsfrekvensens data och relationen till hjälpsökande beteende. Historiskt har män varit överrepresenterad i självmordsstatistiken och även om mängden självmord minskat med åren kvarstår fördelningen av män och kvinnor lika. Med en tematisk litteraturstudie undersöker författarna hur maskulina beteendemönster kan förklara överrepresentationen av män i suicidstatistiken med hjälp av självmordsteorier och maskulinitetsteorier. Resultatet presenteras i teman i form av faktorer inom fenomenet självmord samt maskulina beteendemönster som ingår i dessa faktorer. Resultaten diskuteras i relation till de relevanta teorierna för att svara på undersökningens syfte. Författarna anländer till slutsatsen av att självmord är för komplext att förklara med bara maskulinitet men att resultatet påvisar tydligt hur maskulina beteendemönster korrelerar med risk för självmord och negativ relation till hjälpsökande beteenden. Dessa beteenden är inte exklusiva för män utan kan även påvisas hos kvinnor och därför ska beteenden snarare än maskulinitet bedöma självmordsrisker.

Hot mot anställda inom polisen är ett arbetsmiljöproblem som riskerar att leda till negativa konsekvenser, både för den som blir utsatt och för verksamheten. Att kartlägga fenomenet och utifrån detta ge de anställda förutsättningarna att kunna hantera utsattheten är därför viktigt. Syftet med denna studie var att undersöka aspekter kring de allvarliga hot, och dess konsekvenser, som personal anställd vid Polismyndigheten i Västerbotten blivit utsatt för. En webbaserad enkät distribuerades till alla anställda inom verksamheten (n=616), och datamaterialet analyserades genom χ², oberoende t-test och envägs ANOVA. Resultatet visade att upp till var femte anställd hade blivit utsatt för allvarliga hot under det senaste året och att risken för att drabbas varierade mellan personalgrupper. De allvarliga hoten hade lett till negativa konsekvenser, både för de anställdas privatliv och för deras hälsa samt för yrkesutövningen. Respondenterna uttryckte en inacceptans mot hot i tjänsten och en frustration gentemot rättssystemets hantering av dessa ärenden. Utsattheten tolkades utifrån rutinaktivitetsteorins princip om brottsutsatthet i proportion till närvaro i högriskkontexter och de upplevda konsekvenserna analyserades utifrån theory of shattered assumptions och användandet av undvikande copingstrategier. Förebyggande arbete i form av utbildning, samt hjälp och stöd för den som utsatts är viktigt, och eventuell problematik kring hjälpsökande beteende inom polisorganisation belyses. De förvärvade kunskaperna utgör en del i underlaget som fordras för att det förebyggande arbetsmiljöarbetet ska bli framgångsrikt, och kan bidra till att utveckla arbetsmetoderna för att hantera allvarliga hot mot anställda.

Hot mot anställda inom polisen är ett arbetsmiljöproblem som riskerar att leda till negativa konsekvenser, både för den som blir utsatt och för verksamheten. Att kartlägga fenomenet och utifrån detta ge de anställda förutsättningarna att kunna hantera utsattheten är därför viktigt. Syftet med denna studie var att undersöka aspekter kring de allvarliga hot, och dess konsekvenser, som personal anställd vid Polismyndigheten i Västerbotten blivit utsatt för. En webbaserad enkät distribuerades till alla anställda inom verksamheten och datamaterialet (n = 330) analyserades genom χ², oberoende t-test och envägs ANOVA. Resultatet visade att upp till var femte anställd hade blivit utsatt för allvarliga hot under det senaste året och att risken för att drabbas varierade mellan personalgrupper. De allvarliga hoten hade lett till negativa konsekvenser, både för de anställdas privatliv och för deras hälsa samt för yrkesutövningen. Respondenterna uttryckte en inacceptans mot hot i tjänsten och en frustration gentemot rättssystemets hantering av dessa ärenden. Utsattheten tolkades utifrån rutinaktivitetsteorins princip om brottsutsatthet i proportion till närvaro i högriskkontexter och de upplevda konsekvenserna analyserades utifrån theory of shattered assumptions och användandet av undvikande copingstrategier. Förebyggande arbete i form av utbildning, samt hjälp och stöd för den som utsatts är viktigt, och eventuell problematik kring hjälpsökande beteende inom polisorganisation belyses. De förvärvade kunskaperna utgör en del i underlaget som fordras för att det förebyggande arbetsmiljöarbetet ska bli framgångsrikt, och kan bidra till att utveckla arbetsmetoderna för att hantera allvarliga hot mot anställda.

Syftet med studien har varit att, inom idéburna organisationers suicidpreventiva arbete, identifiera förklaringar till mäns bristande hjälpsökande vid psykisk ohälsa och strategier för att arbeta suicidpreventivt med män. Detta eftersom män är överrepresenterade i suicidstatistiken och ideella aktörers arbetssätt i sociala frågor lyfts fram, både av beslutsfattare och av forskare, som viktigt för att finna lösningar på sociala samhällsproblem. Studiens syfte har även varit att analysera de olika föreställningar av män och mäns ageranden som skapas och/eller reproduceras i de identifierade förklaringarna och strategierna. Detta i syfte att skapa förståelse för hur de olika förklaringar och strategier som identifierats, skulle kunna få konsekvenser för män i riskzonen för suicid. Metod har varit kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Teori har varit Connells teori om hegemonisk maskulinitet. I studiens material har fem huvudgrupper av förklaringar till att män inte söker hjälp vid psykisk ohälsa har identifierats. Nio huvudgrupper av strategier för att nå och hjälpa män i det suicidpreventiva arbetet har även identifierats. Samtliga informanter förklarar att män inte söker hjälp vid psykisk ohälsa med att mäns känslouttryck kan upplevas som problematiska av omgivningen och/eller av männen själva. Strategierna för att arbeta suicidpreventivt med män innefattar exempelvis förslag på vilka forum som särskilt skulle kunna tilltala män. Strategierna innefattar även förslag på vilka bemötanden och samtalsteman som kan passa män. Genom analys av empirin har skillnader identifieras ifråga om huruvida informanternas strategier kan sägas syfta till att arbeta med normförändring, beteendeförändring eller till medvetandegörande av maskulinitet som en socialt konstruerad företeelse. Det finns även skillnader ifråga om vilka aktörer som beskrivs som aktiva subjekt i det förändringsarbete som strategierna syftar till att åstadkomma.

Syftet med studien var att belysa hur personer med narkotikamissbruk som sökte sig till avgiftning uppfattade motivation, och vad som främjade eller hindrade dem i deras motivations-och förändringsprocess. Metod: Semistrukturerade, kvalitativa intervjuer genomfördes med sex personer. Som teoretiska perspektiv användes Prochaska & DiClementes teori om förändringsprocessen, Stages of change, samt teorier om motivation och motivationsprocessen. För det analytiska arbetet användes den fenomenografiska ansatsen för att kunna belysa kvalitativa variationer i resultatet. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med vardera tre underkategorier. Resultatet visade att intervjupersonerna hade tankar om en egen inre styrka, men även tvivel på den egna förmågan, och hur detta relaterade tillderas motivation och hur de uppfattade vården. Intervjupersonerna hade gjort förberedelser i olika hög grad och på olika sätt, uppvisade variation i hur de tänkte kring deras förändringsprocess, samt i vilka mål de hade. Vidare beskrev de på olika sätt hur de upplevt vården och tiden efter behandlingens avslut. Att få vara delaktig i planeringen, att ses som en enskild individ, och samtidigt bli sedd och omhändertagen under trygga former belystes särskilt. Slutsats: Resultatet belyste behovet av en individuell anpassning av vården, då behov och mål står i relation till den enskilde individen, dennes resurser, hjälpbehov och motivation.

I Sverige uppskattas att 10-15 % av den kvinnliga befolkningen lever med UI(urininkontinens). Endast en minoritet av drabbade kvinnor söker hälso- ochsjukvård för sina symtom. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vilkafaktorer som hindrar kvinnor med UI från att söka hjälp. Goodmans metodtillämpades som modell för att strukturera förfaringssättet i litteraturstudien.Sammanställd data är baserat på tio vetenskapliga artiklar av både kvantitativ ochkvalitativ art från Sverige, Norge, Storbritannien och USA. Resultaten påvisar attfaktorer som begränsar kvinnors hjälpsökande är förknippade med bristandekunskap, läkarens karakteristika, känslomässiga aspekter, förhållningssätt till UI,ålder, grad av symtom och inverkan på livskvalitet. Ytterligare studier efterlysesutifrån kulturella aspekter för att öka förståelsen för de behov som kvinnorupplever i samband med UI.Nyckelord: hjälpsökande, kvinnor, sjuksköterska, urininkontinens / In Sweden, 10-15 % of the female population is estimated to be living with UI(urinary incontinence). Only a minority of affected women seek health care fortheir symptoms. This literature review aims to examine the factors that limitwomen with UI from seeking help. Goodman’s method was applied as a model tostructure the procedure in the literature review. The compiled data is based on tenscientific articles of either quantitative or qualitative nature from Sweden,Norway, the UK and USA. The results indicate that factors restricting womenfrom seeking help are associated with lack of knowledge, physiciancharacteristics, emotional aspects, attitudes toward UI, age, degree of symptomsand the impact on quality of life. Further studies are called for on the basis ofcultural aspects to enhance understanding of the needs that women experience inrelation to UI.Keywords: help-seeking, nurse, urinary incontinence, women

I takt med att samhället förändras och antalet unga med psykisk ohälsa ökar utvecklas och förändras även de hjälpformar som finns tillgängliga för ungdomar med psykisk ohälsa. Internets framväxt har bland annat resulterat i att traditionella former av hjälp, där den unge möter den professionella ansikte mot ansikte, har kompletterats med onlinehjälp så som onlinechattar. Med hänsyn till denna utveckling syftar denna studie till att undersöka och jämföra ungdomars attityder till att söka hjälp hos kurator och via onlinechatt vid psykisk ohälsa. Detta har åstadkommits med hjälp av ett kvantitativt tillvägagångssätt där pappersenkäter använts som insamlingsmetod. Sammanlagt besvarades enkäterna av 223 högstadie- och gymnasieungdomar mellan 15-20 år i Stockholmsområdet. Studiens resultat visar att ungdomarna känner större tillit till kuratorer än onlinechattar. De är även mer positiva till att söka hjälp hos kurator än via onlinechatt vid psykisk ohälsa. Ungdomarna uppgav varierande svar på vad som påverkar deras attityder till att söka respektive hjälpform. Lättillgänglighet, tillit och kommunikationsform uppgavs vara de faktorer som främst påverkar deras vilja att söka hjälpa hos kurator medan brist på tillit och stigma främst påverkar deras ovilja att söka denna hjälpform. De respondenter som kunde tänka sig att söka hjälp via onlinechatt uppgav däremot lättillgänglighet och anonymiteten som främsta anledningar. Den majoritet som inte kunde tänka sig att söka hjälp via onlinechatt uppgav brist på tillit och kännedom samt kommunikationsform som främsta orsaker till att inte söka denna hjälpform. Studiens respondenter är inte bara mer positiva till att söka hjälp hos kurator än via onlinechatt vid psykisk ohälsa; de har dessutom mer erfarenhet av att söka denna hjälpform. De faktorer som ungdomarna upplevde som positiva och negativa med sina erfarenheter skiljde sig dock avsevärt från de faktorer som påverkade deras attityder till att söka respektive hjälpform. Ungdomarna uppmärksammade exempelvis den professionellas bemötande och om de fick hjälp med sitt problem som positiva och negativa faktorer som utmärkte deras erfarenheter. Generellt hade dock majoriteten av ungdomarna positiva erfarenheter av att söka hjälp hos både kuratorer och onlinechattar. / In pace with changes in society, and as the number of youth with mental illness increases, the forms of help available to youth with mental health issues also develop and change. The evolution of the internet, among other things, has resulted in traditional forms of help, where the one meets a professional face-to-face, being supplemented with online forms of help, such as online chats. In view of this development, this study aims to examine and compare the attitudes of young individuals towards seeking help for mental illnesses from a counselor and an online chat. This thesis will be accomplished using a quantitative approach where paper questionnaires are used as a data collection method. A total of 223 questionnaires were answered by adolescents aged 15-20 years in the Stockholm area. The study’s results show that respondents feel more secure with and trust towards a counselor’s help and are also more likely to seek this form of help than online chat.  Responses varied in regards to what affected attitudes toward each form of assistance, but ease of access, trust and the medium of communication was reported to be the main factors affecting willingness to seek the help of a counselor, while lack of trust and stigma were the main factors contributing to reluctance. The respondents who were willing to seek help from an online chat stated however that accessibility and anonymity were primary factors. The majority who could not imagine seeking such online assistance stated lack of confidence and awareness as well as medium of communication as the foremost explanations. The study also showed that respondents are not only more willing to seek help for mental illness from a counselor than through online chat; they also have more experience in seeking this type of support. The factors that respondents felt to be positive and/or negative with their experience differed considerably from those factors that influenced the respondents' attitudes toward seeking help from a counselor or an online chat. Respondents drew attention to factors like the professionals' attitude and whether they received help with his or her problem as factors that characterized their experiences. Generally, however, the majority of respondents’ had positive experiences of seeking help from both counselors and online chats.

The aim of this study is to examine how young adults reason when it comes to mental illness among their peers and how they look upon seeking support and help for mental illness. This study is based on three focusgroupinterviews with 14 young adults in Sweden. The theoretical framework is labeling theory, which describes deviation as a process in which society forces social problems as a label onto people until they begin to identifies as deviants. Our results show that young adults are openminded when it comes to mental illness among their peers, but they are on the other hand negative towards seeking help for it. The explanation for this seems to be that many young adults have experiences of mental illness and therefor they believe it is a very important subject, although seeking help for it are strongly connected to stigma because of the prejudice that only people with severe psychological diagnoses are the ones that seek help. Most young adults with mental illness do not have psychological diagnoses and therefor associate seeking help with deviation. Other identified reasons for not wanting to seek help are lack of knowledge and bad experiences with former help-seeking.

Sammanfattning Bakgrund: Nutida forskning visar på en liknande prevalens av VNR mellan kvinnor och män. Våld i nära relationer påverkar både den psykiska och fysiska hälsan. Utsatta män har ofta lägre förtroende för rättsväsendet, polis och sjukvård, samt hjälpen de erhåller klassas ofta som bristfällig. Sjuksköterskan har en central roll och ett stort ansvar i prevention och upptäckt av våld i nära relationer samt att agera korrekt vid upptäckt utsatthet. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av våld i nära relationer hos utsatta män. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Baserat på elva vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna analyserades genom kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren-Granheim (2017. s. 219–234). Resultat: Fyra huvudkategorier med tillhörande underkategorier blev synliga.  Dessa är; det genomlevda våldet, följder på kropp och själ, påverkan på livet samt ett rop på hjälp. Slutsats: Männens utsatthet uppnår en hög svårighetsgrad och konsekvenserna efter våldet påverkar männens hälsa och liv. Trots att forskning lyft att män utsätts för VNR så förblir detta fenomen ouppmärksammat och männen bemöts undermåligt. Forskning behövs för att bryta mörkertalet av våldsutsatta och öka förståelsen för fenomenet. Detta är vitalt för att sjukvårdare framöver ska praktisera en jämställd, respektfull och öppen vård, till alla.