• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 34
  • 2
  • Tagged with
  • 36
  • 19
  • 17
  • 17
  • 14
  • 14
  • 14
  • 9
  • 9
  • 9
  • 8
  • 8
  • 8
  • 8
  • 7
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Det vi inte vet kan göra det svårt för andra : Brister i forskningen kring skäl att stanna i en våldsam relation

Karlsson, Fanny, Norén, Olle January 2023 (has links)
Denna studie undersöker hur forskningsområdet “skäl att personer stannar i ett våldsamt förhållande” ser ut, vilka kunskapsluckor det finns i området och beskriver vilka samhällsgrupper det behövs mer forskning om. Genom en scoping review kartlägger denna studie hur långt forskningen kommit och vad vi idag vet om anledningar till att heterosexuella män och kvinnor, HBTQI-personer, unga och äldre stannar i en våldsam relation. I studien presenteras internationell forskning som är avgränsad till en västerländsk kontext. Studien använder sig av en tematisk analys för att undersöka om det finns likheter och skillnader i forskningen kring de utvalda grupperna. Socialkonstruktionism, paradigm och fält används som teoretiska begrepp i syfte att undersöka potentiella förklaringar till varför forskningsområdet ser ut som det gör. Analysen kommer fram till att samhällsdiskursen kring våld, sättet som forskningen utformas samt forskningens aktörer och finansiering påverkar hur forskningsområdet ser ut och den kunskap vi idag har om anledningar att olika grupper stannar i en våldsam relation. Resultatet av studien visar att det finns en kunskapslucka i forskningen och att det saknas forskning om varför andra grupper än heterosexuella kvinnor stannar i en våldsam relation. Forskningen som beskriver anledningar att män i heterosexuella förhållande, HBTQI-personer, unga och äldre stannar i ett våldsamt förhållande är knapp och behöver utvecklas för att samhället ska kunna förstå och hjälpa dessa personer på ett adekvat sätt.
32

Barriers for help-seeking refugee- and asylum seeker women with mental ill-health : A qualitative interview study / Barriärer för hjälpsökande flykting- och asylsökande kvinnor med psykisk ohälsa : En kvalitativ intervjustudie

Placid Solimena, Hanna January 2023 (has links)
Backround: Many patients from ethnic and minority groups have cultural needs and belief perceptions about health and care that differ from the mainstream population. To be able to cover the needs of the ongoing changing society in healthcare, does the nursing care professionals have awareness of the differences a patient’s cultural background is related to their health and how to help the patient in her new health related cultural environment. Aim: To explore the barriers and obstacles that refugee and asylum seeking women are faced with when looking for healthcare for mental ill-health in Sweden. Method: Qualitative in-depth interview study. Results: The result-analysis generated seven themas which were seen as a barrier or obstacle to seek healthcare to mental ill-health among refugee and asylum seeking women in Sweden. Knowledge about Swedish healthcare, Access to the healthcare and language, Somatic health problems, Education level, Economic situation, Prioritizing things in relation to health, and Taboos, shame, and fear of stigma around mental ill-health. Conclusions: This study shows that there are barriers and obstacles for refugee and asylum seeking women to seek healthcare for mental ill-health in Sweden. The study highlights the care professional’s knowledge cap about how to implement the law about care that cannot be delayed. / Bakgrund: Många patienter från etniska grupper och minoritetsgrupper har kulturella behov och trossystem om vård och omsorg som skiljer sig från den vanliga befolkningen. För att kunna täcka behoven i det ständigt föränderliga samhället inom vården, behöver vårdpersonalen medvetenhet om skillnaderna mellan en patients kulturella bakgrund och deras hälsa och hur man kan hjälpa patienten i sin nya hälsorelaterade kulturmiljö.  Syfte: Att utforska de barriärer och hinder som flykting- och asylsökande kvinnor ställs inför när de söker sjukvård för psykisk ohälsa i Sverige. Metod: Kvalitativ djupintervjustudie.  Resultat: Resultatanalysen genererade sju temas sågs som ett hinder för att söka sjukvård mot psykisk ohälsa bland flykting- och asylsökande kvinnor i Sverige. Kunskap om svensk sjukvård, Tillgång till sjukvården och språk, Somatiska hälsoproblem, Utbildningsnivå, Ekonomisk situation, Prioritering av saker i relation till hälsa samt Taboos, skam och rädsla av stigma kring psykisk ohälsa.  Slutsatser: Denna studie visar att det finns hinder för flykting- och asylsökande kvinnor att söka sjukvård för psykisk ohälsa i Sverige. Studien belyser vårdpersonalens kunskapslucka om hur man ska implementera lagen om vård som inte kan anstå.
33

Aktörerna på socialtjänstscenen : En kvalitativ studie om socialsekreterarens uppfattning och upplevelse av sin professionella roll i mötet med hjälpsökande klienter / “The actors on the social services scene” : A qualitative study of the social worker's perception and experience of their professional role in the meeting with help-seeking clients

Svahn Linder, Clara January 2024 (has links)
Studiens syfte ska ses som ett bidrag till att öka förståelsen för hur socialsekreteraren genom sin professionsroll, upplever och uppfattar möten med hjälpsökande klienter. Studiens frågeställningar omfattar socialsekterarens professionella roll, rollens upplevelse och rollens interaktion som utgör det empiriska fokuset. Studien bottnar i en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden har genomförts med utgångspunkt genom semistrukturerad intervjumetod. Studien belyser socialsekretarens egna subjektiva upplevelser och deras syn på sin professionella yrkesroll. Studiens fokus riktas mot interaktionen för professionsrollen socialsekreterare i möten med hjälpsökande klienter och då hur socialsekretaren ser på sin roll samt upplevelsen av sin roll. Studiens analysmetod har tagit sin ansats genom en tematisk analys som sammankopplar samband och utifrån det framställs koder och teman.Genom att fokus bär sin riktning mot professionsrollen ”socialsekreteraren” tar studien sin ansats genom det dramaturgiska perspektivet och detta utgör grunden för att de empiriska resultaten från studien analyseras med hjälp av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Studiens resultat påvisar att vikten av socialsekreterarens professionsroll är nära sammanlänkat med det relationella perspektivet gentemot den hjälpsökande klienten. Oavsett hur länge eller vad än en hjälpsökande klient ansöker om är det vid denna uppbyggnad som interaktionsprocessen och de sociala handlingarna tar sin början. Interaktionsprocessen och de sociala handlingarna kan exempelvis leda till någonting annat såsom en förändring eller att det inte blir en försämring för den hjälpsökande klienten. Det handlar om att skapa en medvetenhet kring sin professionsroll som socialsekreterare i förhållande till de sociala processer som sker utifrån ett klientperspektiv och i ett organisatoriskt perspektiv. Kärnan är att mötas genom sociala handlingsprocesser där det uppstår interaktion. / The purpose of the study should be seen as a contribution to increasing the understanding of how the social worker, through his professional role, experiences and perceives encounters with help-seeking clients. The study's questions include the socialworker's professional role, the role's experience, and the role's interaction and this constitutes the empirical focus. The study is based on a qualitative approach and the data collection method has been carried out based on semi-structured interviews. The study is based on a qualitative approach interview conducted by the semi-structured interview method. The study highlights the social worker's own subjective experiences and their view of their professional role. The focus of the study is directed towards the interaction for the professional role of social worker in meetings with help-seeking clients and then how the social worker views his role and the experience of his role. The study's analysis method has taken its approach through a thematic analysis, connects connections and based on this, codes and themes are presented. By focusing on the professional role of the "social worker", the study takes its approach through the dramaturgical perspective, and this forms the basis for the empirical results from the study to be analyzed using Erving Goffman's dramaturgical perspective. The results of the study show that the importance of the social worker's professional role is closely linked to the relational perspective towards the help-seeking client. No matter how long or whatever a help-seeking client applies for, it is at this settlement that the interaction process and social actions begin. It can be for something else, such as a change or as if there is no deterioration. It is about creating an awareness of one's professional role as a social worker –in relation to the social processes that take place from a client perspective and in an organizational perspective. The core is to meet through social action processes where interaction occurs.
34

Managing loneliness as a risk factor in the suicidal behaviour of elderly people in Sweden : A case study in Region Skåne / Att hantera ensamhet som riskfaktor för självmordsbeteenden bland äldre i Sverige : En fallstudie i Region Skåne

Khalil, Talal January 2020 (has links)
Suicide is among the major public health problems in Sweden and worldwide with social, emotional and financial consequences. Suicide is present in almost all age groups, and the elderly shows no exception of this trend. The research defines the elderly as those 65 years of age and older. Among the elderly, the risk factors to commit suicide mainly include health-related causes, but also other social issues, such as the severity of depression and hopelessness, lack of reasons for living, social isolation, loneliness and the occurrence of stressful life events. The current paper focuses on loneliness as a risk factor. Loneliness among older adults contributes to several health- related issues such as self-assessed poor health status, mental decline, anxiety, depression and suicide. Research has demonstrated that many of the elderly experience loneliness. Several different methods and models are used both within and outside the primary care to prevent elderly loneliness. To understand the processes of suicide risk the Interpersonal Theory of Suicide has been used. It explains the different factors and processes that happen within and around a person ́s life when being in suicidal risk. The theory focuses on loneliness and burdensomeness as two main factors that can lead to suicide. The research aims to understand and analyse how different staff members and the Swedish healthcare deal with loneliness as a risk factor among old people that have suicidal behaviour. The research also aims to find out how this risk of loneliness could be managed. A qualitative case study was implemented that included semi-structured interviews with personnel from Region Skåne. The selection of the interviewees followed both purposive sampling and snowball sampling. In addition, online documents and reports from Region Skåne ́s website were used to complete the interview material in order to implement triangulation and to increase validity. The collected data were analysed using qualitative content analysis. The results show that staff members at Region Skåne’s Psychiatry departments use several different methods to identify the risk of loneliness among the elderly. The most remarkable results to emerge from the data are the several ways of communication they use with the patients, the different team-works they establish, as well as the time invested into gaining competences about the risk of suicide. / Självmord är bland de största folkhälsoproblemen i Sverige och världen över och leder till sociala, emotionella och ekonomiska konsekvenser. Självmord finns i nästan alla åldersgrupper, och de äldre visar inget undantag från denna trend. Forskningen definierar de “äldre” som är 65 år gamla och äldre. Bland äldre inkluderar riskfaktorerna för att begå självmord, huvudsakligen av hälsorelaterade orsaker (såsom förekomst av fysisk sjukdom, funktionella begränsningar), men också andra sociala problem, tex allvarlig depression och hopplöshet, brist på skäl att leva, social isolering, ensamhet och förekomsten av stressande livshändelser. I den här uppsatsen är det fokus på ensamhet som en riskfaktor. Ensamhet bland äldre vuxna bidrar till flera hälsorelaterade frågor såsom självbedömd dålig hälsostatus, mental nedgång, ångest, depression och självmord. Forskning har visat att många av de äldre upplever ensamhet. Flera olika metoder och modeller användes både inom och utanför primärvården för att förhindra ensamhet bland äldre. För att förstå processen för självmordsrisk har den interpersonella teorin om självmord tillämpats. Den förklarar de olika faktorerna och processerna som händer inom och runt en äldre vuxens liv när de är i självmordsrisk. Teorin fokuserar på ensamhet och känslan att man är en börda för samhället, som två huvudfaktorer och som eventuellt kan leda till självmord. Forskningen syftar till att förstå och analysera hur olika anställda inom den svenska sjukvården och hur man i allmänhet hanterar ensamhet som en riskfaktor bland äldre som har självmordsbeteenden. Forskningen syftar också till att ta reda på hur denna risk för ensamhet kan hanteras. En kvalitativ fallstudie genomfördes och inkluderade semistrukturerade intervjuer med personal från Region Skåne. Urvalet av de intervjuade togs avsiktligt och med snöbollseffekt. Dessutom användes ett online dokument och rapporter från Region Skånes webbplats för att slutföra och komplettera intervjumaterialet för att öka validiteten. Den insamlade data analyserades med användning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att anställda vid Region Skånes psykiatriska avdelningar använder flera olika metoder för att identifiera risken för ensamhet bland äldre. De mest anmärkningsvärda resultaten som framgår av uppgifterna är de olika kommunikationssätten de använder med patienterna, de olika teamarbeten som de skapar, samt den tid som investerats för att få kompetens om risken för självmord.
35

Vågar jag fråga? : En kvantitativ undersökning över vilka faktorer som kan påverka gymnasieelevers hjälpsökande beteende / Dare I ask? : A quantitative survey of which factors can influence high school students' help-seeking behavior

Enbom, Elin January 2023 (has links)
Denna studie har två övergripande syften. Det första är att undersöka om gymnasieelever tror att de kan påverka sin matematiska intelligens eller inte. Det andra syftet är att undersöka hur gymnasieelevers hjälpsökande beteende ser ut och vilka faktorer som påverkar dessa beteenden. Data samlades in via enkäter på i en skola i Norrbotten, totalt besvarade 250 gymnasieelever enkäten. Resultatet från undersökningen visade att gymnasieeleverna generellt hade en mer dynamisk än statisk syn på sin egen matematiska intelligens. Resultatet visade även att andelen gymnasieelever som hade ett undvikande hjälpsökande beteende var 21.6 % samt att få gymnasieelever sökte hjälp publikt medan merparten av gymnasieeleverna sökte hjälp privat, dock i olika hög grad. Slutligen visade resultatet att gymnasieelevernas undvikande hjälpsökande beteende påverkades av deras rädsla att uppfattas som dum av klasskamrater och utav deras syn på sin egen matematiska intelligens. Resultatet visade även att gymnasieelevernas publika hjälpsökande beteende korrelerade med deras rädsla att uppfattas som dum utav klasskamrater. / This study has two overall aims. The first is to investigate whether high school students believe that they can influence their mathematical intelligence or not. The second aim is to investigate high school students' help-seeking behaviour and which factors influence these behaviours. Data was collected via questionnaires at a school in Norrbotten, a total of 250 high school students answered the questionnaire. The results of the survey showed that the high school students generally had a more dynamic than static view of their own mathematical intelligence. The results also showed that the percentage of high school students who had an avoidant helpseeking behaviour was 21.6% and that few high school students sought help publicly, while most high school students sought help privately, although to varying degrees. Finally, the results showed that high school students' avoidant help-seeking behaviour was influenced by their fear of being perceived as dumb by classmates and by their view of their own mathematical intelligence. The results also showed that the high school students' public helpseeking behaviour correlated with their fear of being perceived as dumb by their classmates.
36

”Du får skylla dig själv!” : - en netnografisk studie om informellt hjälpsökande på internet vid våld i nära relation / “You have yourself to blame!” : - a netnographic study on informal helpseeking on the internet in intimate partner violence

Peereboom, Mikaela, Barrdahl, Maja January 2023 (has links)
Intimate partner violence is one of the most common forms of violence againstwomen and is a widespread social problem that affects women among allsocioeconomic, religious and cultural groups. It is the social services responsibilityto meet these women and to especially consider the well-being of women who havebeen exposed to violence or abuse by a partner. Research within the field shows thatthere are several reasons why it may be difficult for abused women to break therelationship with the abuser. One reason is the feelings of guilt and shame thatcommonly submerge in an abusive relationship. Research suggests that women whohave been victims to domestic abuse may need informal support before they seekfurther support from professionals. How this first uncovering of the violence isreceived may be crucial to the woman's further actions and reasoning about hersituation. In today's society we live a big part of our lives online where we interactwith each other on a daily basis. Several people turn to digital platforms to receiveadvice and support for their real issues when they may feel like they can't turn topeople around them in real life. These digital platforms have been seen gettingincreasingly used by survivors of intimate partner violence to share theirexperiences as well as seek support and advice. This study is a netnographic study about women exposed to intimate partnerviolence and their help seeking behaviors on the Swedish online forums Flashbackand Familjeliv. The aim of this study is to explore the responses these women getwhen they seek support and advice about their situation online. The results of thisstudy shows that women who seek support online receive a wide range of responseswhere we could identify stigmatizing as well as destigmatizing elements. Thestigmatizing responses consisted mainly of victim blaming where the woman wastold she had herself to blame whereas the destigmatizing responses consisted ofemotional support and practical advice.

Page generated in 0.0321 seconds