Suicid och suicidförsök är en medveten handling om att vilja avsluta sitt liv, ofta som följd av psykisk ohälsa. Tidigare suicidförsök och långvarig psykisk ohälsa ökar risken till att genomföra suicid. Forskning visar att det finns en osäkerhet hos vårdpersonal inför att bemöta patienter som genomfört ett suicidförsök. Studiens syfte var att belysa patienternas upplevelse av vården efter ett suicidförsök. Metoden som användes var en litteraturöversikt med 14 kvalitativa artiklar inkluderade. Resultatet sammanfattas i tre olika teman; Att möta vården, Bli bemött och sedd som medmänniska samt Läkning och återhämtning. Diskussionen innefattar de positiva effekterna i omvårdnaden genom att skapa förtroende, förstå innebörden av kommunikationens betydelse, den vårdande relationens betydelse och att inkludera familjen. Ökad utbildning inom kommunikation för vårdpersonal ger större förutsättningar att tidigare skapa förtroende och välbefinnande hos patienten, vilket kan kopplas till hållbar utveckling. Genom verbal lindring minskas behovet av läkemedel och hindra destruktiva handlingar som kan leda till ett ökat vårdbehov.

Uppsatsen handlar om det suicidpreventiva arbetet som bedrivs i Skellefteå, på kommunal och regional nivå, samt vad utbildningen Psyk-E Bas Suicid kan medföra i yrkesutövandet. Studien bygger på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har utförts och sedan analyserats utifrån en riktad innehållsanalys med hjälp av teman och subteman. Studiens (4) intervjupersoner har under studiens gång deltagit i utbildningsprogrammet Psyk-E Bas Suicid. Intervjupersonerna arbetar inom psykiatri, socialpsykiatri och skola med utbildningen om suicidprevention som gemensam nämnare. En väsentlig slutsats i studien är vikten av att utbilda sig inomsuicidprevention, både som yrkesverksam och privatperson. Med hjälp av intervjupersonerna har det framkommit att utbildningen kan leda till breddade kunskaper, samt att den yrkesverksamma personens egna ansvar uppmärksammas när det kommer till att utveckla det egna arbetet inom suicidprevention. Utbildningar som är riktade till yrkesverksamma har visat sig leda till en ökad handlingsberedskap och ett ökat självförtroende inom det suicidpreventiva arbetet. Det är dock viktigt att det suicidpreventiva arbetet ständigt utvecklas och förbättras. Deltagarna i studien har visat en stor respekt för liv och död vilket är något som vi alla bör eftersträva.

Suicid bland unga 15-24 år ökar och sjuksköterskan har ett ansvar att ta denna patientgrupp på allvar. Suicidnära unga personer har ett stort behov av att bli lyssnade till och känna trygghet men kan ha svårt att våga ta initiativ och söka hjälp. Sjuksköterskor upplever ofta att de inte vet hur de ska förhålla sig till unga suicidnära och kan känna att de saknar kunskap och säkerhet i att möta och inge trygghet till den unga personen.Syftet med detta arbete var att belysa betydelsen av sjuksköterskans förhållningssätt i mötet med unga suicidnära personer för att skapa trygghet och inge hopp.

Bakgrund: Det blir allt vanligare med suicid och risken att utsättas för en patients suicid är något vårdpersonal inte kan bortse från. Enligt Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, begicks 1523 suicid år 2012. Flertalet suicid kännetecknas av kaos och förtvivlan och för de som suiciderar ter sig handlingen rationell då deras tankebanor låst sig. Då suicid sker plötsligt, är det viktigt både bland anhöriga och vårdpersonal att få hjälp med att bearbeta incidensen Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonals upplevelser efter patients suicid. Metod: En allmän litteraturstudie som består av 12 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansatser. Sökningarna genomfördes i PubMed, CINAHL och PsycINFO.Resultat: Resultatet som framkom visade vårdpersonals upplevelser genom emotionella reaktioner som chock, ilska och sorg. Behovet av stöd från kollegor och närstående var en del av bearbetningen. Kunskap/information visade sig önskvärt bland personal som upplevt ett suicid. En patients suicid visade sig påverka framtida omvårdnad av nya patienter.Slutsats: Då ett suicid väcker många starka och oväntade känslor anser vi att det är viktigt att denna kunskap förmedlas i sjuksköterskans och andra professioners grundutbildning.Nyckelord: vårdpersonal, suicid, upplevelser / Background: It is becoming more common with suicide and the risk of being exposed to a patient's suicide is something health professionals cannot ignore. According to the National Centre for suicide research and prevention of mental illness, 1523 committed suicide in 2012. Most suicide is characterized by chaos and despair and for those who commit suicide it seems as if the plot is rational because their thought paths locked up. When suicide happens suddenly, it is important among both families and health professionals to be helped with processing the incidence.Aim: The aim of the study was to shed light on the experiences of health professionals after patient's suicide.Method: A general literature review consisting of 12 scientific articles with both qualitative and quantitative approaches. The searches were conducted in PubMed, CINAHL and PsycINFO.Results: The results that emerged showed experiences of health professionals through emotional reactions such as shock, anger, and sadness. The need for support from colleagues and relatives was a part of the process. Knowledge/information proved to be desirable among staff who have experienced a suicide. A patient's suicide turned out to affect the future care of new patients.Conclusion: As a suicide raises many strong and unexpected emotions, we believe it is important that this knowledge is conveyed in nursing and other professions undergraduate.Keywords: nursing staff, suicide, experiences

Denna kvalitativa dokumentstudie har syftat till att redogöra för nyhetstidningars nuvarande konstruktioner av äldre och äldres suicid. Suicid orsakar stort mänskligt lidande för de drabbade, och äldre har under flera år haft högst statistik på antalet suicid både nationellt och internationellt. Hur media skriver om och konstruerar fenomenet beskrivs påverka äldres förutsättningar i samhället, bland annat deras benägenhet att söka vård för psykiska besvär. Studien har en ontologisk utgångspunkt i socialkonstruktionismen och begreppen ålderism och stigma har använts för att analysera resultatet. Materialet utgörs av 61 medietexter från Sveriges mest lästa nyhetstidningar Aftonbladet och Dagens Nyheter varav tematisk analys har utgjort analysmetoden. Studien visar på flertal konstruktioner av äldre och suicid i nyhetstidningar. Vårt resultat har visat att äldre konstrueras som svaga, sjuka och i behov av vård. Äldres suicid framställs främst bero på ensamhet och kroppslig nedgång. Kroppslig och psykisk nedgång konstrueras även vara förväntat och normalt bland äldre. Medietexter framställer därmed suicid och även dödshjälp som legitima metoder för att undvika denna nedgång. Det syns således en normalisering av suicid och dödshjälp bland äldre i dagens nyhetsmedia. Det preventiva arbetet avseende äldres psykiska ohälsa och suicid konstrueras vara olika samhällsaktörers, främst hälso- och sjukvårdens, ansvar. Samtidigt som samhällsaktörer konstrueras bära ansvar framträder en konstruktion av att samhället brister i det preventiva arbetet. Det sociala arbetets roll får näst intill ingen uppmärksamhet, trots att ensamhet konstrueras som en orsak till äldres suicid. Då ensamhet är ett socialt problem menar vi att vikten av det sociala arbetets roll således bör bli mer förekommande i samtalen om äldres ensamhet och suicid.

Bakgrund Psykisk ohälsa och suicid är ett stort folkhälsoproblem globalt. Det finns förebyggande insatser mot suicid och i det arbetet har sjuksköterskan en stor roll.​​ Syfte Syftet var att beskriva allmänsjuksköterskors erfarenheter av möten med suicidnära patienter.​ Metod ​​ Litteraturöversikt grundad på nio vetenskapliga artiklar. Databaserna CINAHL Complete och PubMed användes. Artiklarna analyserades genom Fribergs analysmodell.​ Resultat Sjuksköterskornas erfarenheter visade att det saknas utbildning och kunskap om psykisk ohälsa och suicid. Det fanns organisatoriska brister som avsaknad av verktyg, riktlinjer och tid. Sjuksköterskorna poängterade vikten av samarbete mellan och utanför professionen. Attityder mot suicid var generellt negativa men mer positiva hos de sjuksköterskorna med mer arbetserfarenhet.​ Sammanfattning Sammanfattningsvis visade resultatet på flertalet hinder som i vissa fall gjorde att sjuksköterskorna inte kunde ge patienterna den omvårdnad de hade behövt. Resultatet diskuterades med fokus på huvudområdena kunskap, erfarenhet och organisatoriska brister som framkom efter kategoriseringen av artiklarnas innehåll.​ / Background Mental illness and suicide are huge public health problems worldwide. There are preventive actions against suicide and nurses have an important role​. Aim The aim was to describe the general nurses' experiences of meetings with suicidal patients.​ Method ​​Literature review based on nine scientific articles. The databases CINAHL Complete and PubMed were used. The articles were analyzed using Friberg‘s model.​ Results The nurses' experiences were that there was a lack of education and knowledge about mental illness and suicide. There was organizational deficiency such as a lack of tools, guidelines and time. The nurses pointed out the importance of coordination within and      between the disciplines. Attitudes towards suicide were generally negative but slightly more positive amongst the more experienced nurses.​ Summary In conclusion, the result shows that there exist several obstacles which in some cases made the nurses provide insufficient psychiatric care. The result was discussed with a focus on the main areas contained knowledge, experience and organizational deficiencies that emerged from the articles.​

Tusentals människor avlider varje år genom suicid, i Sverige och globalt. Flera av dem har en tid innan sin död haft kontakt med hälso- och sjukvården. Dygnet runt, årets alla dagar går det att nå sjuksköterska på telefonrådgivning för att få råd och stöd. Psykiatrisjuksköterskan arbetar för att vården av suicidnära patienter ska ge utrymme för att kunna uttrycka sina suicidtankar på ett tryggt sätt. Genom vårdrelationen kan patienten finna viljan att fortsätta leva. Suicidriskbedömning på telefon är vanligt förekommande och är en komplex uppgift att göra på psykiatrisk akutmottagning. Det är viktigt att fånga upp psykiatrisjuksköterskans upplevelser för att skapa förståelse för de utmaningar som telefonbedömning medför. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att göra suicidriskbedömning på telefon på psykiatrisk akutmottagning. Totalt åtta informanter, varav fyra specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk omvårdnad och fyra grundutbildade sjuksköterskor som arbetar på psykiatrisk akutmottagning intervjuades. Intervjuerna gjordes genom semistrukturerade intervjufrågor och med kvalitativ innehållsanalys. Av analysen bildades tre huvudkategorier: utmaningar och svårigheter, möjligheter och trygghet. Sju underkategorier: att bedöma utan att se, forcerad av tiden, anhörigas delaktighet, livräddande samtal, möjlighet till ökad kunskap, kunna få hjälp och stöd och vinster i det vårdande samtalet. Huvudfynd som lyfts i diskussionen är rädslan för att göra fel i bedömningen, vilka förutsättningar som finns till hjälp och anhörigas betydelse samt hur de kan spela en betydande roll i bedömningen.

Bakgrund: Libanon har enligt WHO bland de lägsta suicidtalen i världen samtidigt som detta tabubelagda ämne misstänks vara underrapporterat. Det finns få tidigare studier inom ämnet. Syfte: Att se huruvida, i vilken utsträckning och på vilket sätt suicid framställs av vetenskapliga studier och inom libanesisk massmedia enligt den sociala representationsteorin. Hypotes om åtminstone partiell underrepresentation av suicid. Material och Metoder: Sammanställning och jämförelse av suiciddata, suicidrelaterad forskning och nyhetsartiklar samt artikelanalys enligt social representationsteori. Resultat: Suicidtalen ter sig vara underrepresenterade, medan övriga tillgängliga suiciddata ter sig överensstämmande med varandra. Suicidantal och -artiklar har ökat i och med Libanons försämrade läge 2019. Suicid förankras som ett växande, komplext och skrämmande problem av massmedia. Nyanserad suicidrapportering, dock något få suicidartiklar sett till suicidtalen. Slutsats: Suiciddata, vetenskapliga studier och nyhetsrapporteringen är i stort sett samstämmiga förutom i avseendet antal suicidfall där officiella libanesiska suicidtal ter sig låga. Suicid framställs på ett nyanserat och till största delen adekvat sätt av libanesisk massmedia, dock med tendens till överförenklingar. Hypotesen om partiell underrepresentation stämmer, sett till antalet suicidartiklar, men i övrigt är representationen nyanserad. / Introduction: Lebanon has according to WHO among the lowest suicide rates in the world. At the same time this taboo subject is suspected to be underreported. Few previous studies exist within the field. Aims: To see whether, to which extent and in which way suicide is represented in scientific research and Lebanese mass media according to social representation theory. The hypothesis is that suicide is partially underrepresented. Material and Methods: Compilation and comparison of suicide data, suicide-related research and news. Conduction of an article analysis according to social representation theory. Results: The suicide rates seem to be underrepresented, while other available suicide data seem consistent with each other. Suicide numbers and articles have increased with Lebanon's deteriorating situation in 2019. Suicide is seen as a growing, complex, and frightening problem according to the mass media. The suicide reporting is nuanced, there are however somewhat few suicide articles compared to the number of suicides. Conclusions: Suicide data, scientific studies and news reporting are largely in agreement except regarding the number of suicide cases where official Lebanese suicide rates appear to be low. Suicide is presented in a nuanced and mostly adequate way by the Lebanese mass media, although with a tendency to oversimplify the matter. The hypothesis of partial underrepresentation is true regarding the number of suicide articles, but apart from that the representation is nuanced.

Bakgrund: Sorgeprocessen är ofta mer komplicerad hos efterlevande som förlorat en anhörig genom suicid jämfört med andra dödsorsaker. Hälso- och sjukvården har en viktig funktion i att stödja närstående efter suicid men stödet som erbjuds idag upplevs bristfälligt. En sörjande människa har ett stort behov av omtanke och sjuksköterskan kan stödja genom att bekräfta saknaden och medverka till att individen återvinner meningsfullhet igen. Syfte: Att beskriva efterlevandes erfarenheter av stöd från hälso- och sjukvården efter en anhörigs suicid. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktivt förhållningssätt. Tio deltagare intervjuades med hjälp av semi-strukturerade frågor. Den inhämtade datan transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudkategorier “Bristfälliga insatser och konsekvenser på den egna hälsan” och “Behov av förbättrade insatser och ökad tillgänglighet” med fyra subkategorier vardera. Slutsats: Det framkommer behov av samlade riktlinjer och arbetssätt för hur hälso- och sjukvården ska arbeta för att stärka efterlevandestödet eftersom rutinerna i dagsläget är otillräckliga. Hälso- och sjukvården behöver axla ett större ansvar för efterlevandestödet genom att utveckla uppsökande arbetssätt som innebär att initiera den första kontakten och att aktivt erbjuda stödinsatser och uppföljning över tid. Det finns behov av ökad kompetens och erfarenhet kring efterlevandestöd efter suicid inom primärvården som i hög utsträckning möter efterlevande.

Suicid är den allvarligaste konsekvensen av att ha en dålig psykisk hälsa. Även om den psykiska hälsan generellt sett har blivit bättre så är suicid fortfarande en vanlig dödsorsak runt om i världen. Syfte: Att beskriva vuxna personers upplevelser av att vara suicidal. Metod: En litteraturstudie av 9 kvalitativa artiklar analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Litteraturstudien resulterade i tre kategorier, att ha ökade suicidtankar, att ha ett behov av stöd och våga be om hjälp och att påverkas av bemötandet i vårdmötet. Resultatet gav väldigt individuella upplevelser av att vara suicidal men med stort fokus på stöd och ett bra bemötande inom vården. Slutsats: Litteraturstudien visar att det är viktigt att kunna prata om psykisk ohälsa, och att öka allmänhetens kunskap om det. Det finns ett behov att få bort tabu-stämpeln och på så sätt underlätta för personer som mår dåligt att våga söka vård. Därav visar litteraturstudien ett behov av att förbättra sjukvårdens bemötande mot denna patientkategori i form av nya rutiner.