Suicid är ett tabubelagt ämne särskilt hos den äldre befolkningen, vilket kan göra att de undviker att rapportera suicidala tankar. En utmaning för sjuksköterskan är att identifiera patienterna med ökad risk för suicid när dessa inte vill ge sig tillkänna. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa riskfaktorer för suicid bland äldre patienter. Resultatet framkom genom att analysera åtta vetenskapliga artiklar där sju riskfaktorer kunde identifieras: psykisk ohälsa, begränsningar i vardagen, långvarig sjukdom, ensamhet, avsaknad av stöd, förlust av identitet, fattigdom och låg utbildning. Om fler sjuksköterskor får kännedom om riskfaktorerna skulle det kunna förbättra sjuksköterskans arbete med suicidriskbedömning, tills dess att ett standardiserat arbetssätt för att identifiera äldre patienter med risk för suicid upprättas. / Suicide is often associated with feelings of shame, especially in the elderly population. Because of that older people may avoid to report suicidal ideation. It is a challenge for the nurse to identify patients with an increased risk of suicide when they do not want to be acknowledged. The purpose of the literature study was to highlight risk factors for suicide among elderly patients. By analyzing eight scientific articles seven risk factors appeared: mental illness, a limitation in daily activities, long-term illness, loneliness, lack of support, loss of identity, poverty and low education level. If more nurses get to know the risk factors, it could improve the nurses suicidal risk assessment work, until a standardized approach to identify elderly patients at risk of suicide is established.

Bakgrund: Varje år sker uppemot 1500 suicid i Sverige och närmare tio gånger fler gör suicidförsök. WHO klassar suicid som ett folkhälsoproblem då en miljon människor globalt sett dör till följd av suicid varje år. Sjuksköterskan kommer oavsett framtida arbetsplats att möta dessa patienter och kan spela en avgörande roll för dessa patienters återhämtning och tillfrisknande. Kvaliteten på den omvårdnad sjuksköterskan ger kan vara livsavgörande. Tidigare har mycket av forskningen inriktats på sjuksköterskans perspektiv och med fokus på säkerhet och observationer, medan det finns en kunskapslucka vad gäller viktiga faktorer i omvårdnaden ur de suicidala patienternas perspektiv.Syfte: Att utforska vilka erfarenheter suicidala patienter har av sjuksköterskans omvårdnad och vilka faktorer som erfars som god omvårdnad för att minska lidande och återfå hälsa. Metod: En litteraturstudie genomfördes med innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman av sexton kvalitetsgranskade studier med kvalitativ ansats funna i databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed.Resultat: Resultatet visade på tre huvudkategorier med vardera tre subkategorier kring vilka faktorer i sjuksköterskans omvårdnad som de suicidala patienterna erfor främjade deras återhämtning och tillfrisknande. De huvudkategorier som framkom var vikten av en mellanmänsklig relation, att uppleva trygghet och att sjuksköterskan var engagerad. Konklusion: Sjuksköterskan behöver kunna ge en god omvårdnad genom en mellanmänsklig relation präglad av empati, kommunikation, acceptans, respektfullhet, tillgänglighet och därigenom främja hopp. Det goda bemötandet inbegriper aspekter som att sjuksköterskan är lyssnande, bekräftande, engagerad, empatisk och närvarande. / Background: Every year, up to 1,500 suicide occurs in Sweden and almost ten times as many makes a suicide attempt. WHO classifies suicide as a public health problem as one million people globally die from suicide every year. The nurse, regardless of the future workplace, will meet these patients and can play a crucial role in the recovery of these patients. The quality of the nursing care can be vital for this group of patients. Previously, much of the research has focused on the nurses’ perspective and with a focus on safety and observations, while there is a knowledge gap regarding important factors in the nursing care from the suicidal patients’ perspective.Aim: To explore what experiences suicidal patients have of nursing care and what factors are experienced as good nursing care to reduce suffering and regain health.Method: A literature study was conducted with content analysis according to Graneheim and Lundman of sixteen peer-reviewed studies with qualitative approach found in the databases CINAHL, PsycINFO and PubMed.Results: The results showed three main categories, each with three subcategories to illustrate which factors in the nursing care the suicidal patients experienced promoted their recovery. The main categories that emerged were the importance of an interpersonal relationship, to experience security and that the nurses showed engagement. Conclusion: The nurse needs to be able to provide good nursing through an interpersonal relationship characterized by empathy, communication, acceptance, respectfulness and accessibility, and thereby instill hope. The good treatment includes aspects such as the nurses active listening, affirmation, commitment, showing empathy and being present.

Personliga ombud (PO) arbetar för att stötta personer med allvarlig psykisk ohälsa till återhämtning och egenmakt. Syftet med denna studie är att undersöka personliga ombuds upplevelser och erfarenhet av att möta klienter som är suicidnära, hur samarbetet med dessa klienter ser ut samt att undersöka vilken typ av stöd ombuden upplever att de behöver för att kunna utföra sitt arbete och samtidigt skydda sig själva från sekundära trauman som kan medfölja en klients suicidförsök eller fullbordat suicid. Telefonintervjuer genomfördes med sex personliga ombud som är yrkesverksamma i sex olika kommuner i Sverige. Empirin presenteras i fem teman: intersubjektivitet och empati, risk för sekundärtrauma och emotionell påverkan, distant närhet, arbetsmetoder och förhållningssätt, och individuella och formella stödsystem. Resultaten visar att relationen till klienten är utgångspunkten för att utveckla arbetsmetoder som främjar hopp och återhämtning men som samtidigt sätter PO i risk för emotionell påverkan som går ut över arbetsliv och privatliv. För att förebygga detta beskrivs vikten av att hålla en balans mellan distans och närhet i den personliga relationen till klienter, en trygg arbetsmiljö med tillitsfulla interpersonella relationer till kollegor och tillgång till handledning och annat professionellt stöd. Ombuden använder metoder som är suicidpreventiva med få dödsfall trots att ett relativt stort antal klienter uttrycker suicidala tankar. / Personal ombudsman (PO) is working to support persons with severe mental health problems in their path to recovery and empowerment. This work requires a close and trustful relationship between PO and client. The clients sometimes experience suicidal thoughts which is a factor that the PO needs to acknowledge. The purpose of this study is to examine the experience of PO in working with suicidal clients, how that work is conducted and to find out what kind of support the PO:s need to be able to do their job and at the same time protect themselves from secondary trauma that could follow a clients attempted or completed suicide. Phone interviews were conducted with six PO who is working in six different parts of Sweden. The data are presented in five themes: intersubjectivity and empathy, the risk of secondary trauma and emotional affect, distant closeness, work methods and approaches and individual and formal support systems. The results indicate that the relationship with the client is the starting point for the development of work methods that supports hope and recovery but at the same time puts the PO in risk of emotional affect that in turn can affect personal and professional life. To prevent this risk a balance between distance and closeness in the relationship with the client is needed as well as a safe and supportive working environment and access to supervision and other professional support is needed. PO is using methods that supports suicide prevention with relatively few deaths despite the frequency of clients expressing suicidal thoughts.

Bakgrund: Suicid är ett vanligt förekommande folkhälsoproblem världen över. Människor som överlevt suicidförsök vårdas ofta inom psykiatrisk heldygnsvård. Sjuksköterskan har ett stort ansvar för omvårdnaden och likaså ett yrkesansvar att skapa vårdande möten med patienten och vårda utifrån ett patientperspektiv. Eftersom vi av tidigare forskning vet att sjuksköterskan är en viktig del av relationen till patienten är det av största vikt att lyfta dennes känslor och upplevelser och hur de i sin tur påverkar patienten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter inom psykiatrisk heldygnsvård efter ett suicidförsök. Metod: Datainsamling utfördes genom intervjustudier som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkommer två huvudkategorier; Uppleva känslor som är svåra och Uppleva känslor som berikar, med ett överskridande tema, Utmaning och motivation-det paradoxala vårdandet. I vårdandet upplever sjuksköterskan en mängd olika känslor och även tvära kast dem emellan. Bland de svåra känslorna nämns exempelvis frustration och ilska. Känslor av positiv karaktär stärker å andra sidan sjuksköterskan i sin yrkesroll och ger drivkraft till att fortsätta vårda. Diskussion/Slutsats: Vårdandet av patienter efter ett suicidförsök är en mycket svår situation att ställas inför då vårdandet är komplext och mycket känsloutmanande även för en sjuksköterska eller specialistsjuksköterska med mångårig yrkeserfarenhet. Trots detta bemannas ofta psykiatriska heldygnsvården av mindre erfarna sjuksköterskor. Verksamheter bör därför prioritera kompetensutveckling och tillgång till handledning och reflektion på arbetsplatsen för att kunna möta patienter i svåra och komplexa situationer och ge en trygg och säker vård som baseras på kompetens och erfarenhet.

No description available.

Bakgrund: I Sverige begick 1544 personer suicid under 2017, många av dessa var unga personer i åldersgruppen 15–29 och de flesta var män. Den efterlevande reagerar olika beroende på i vilket skede denne befinner sig i. Suicid orsakar för många efterlevande ett lidande, vilket påverkar hälsan. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka barn och vuxna efterlevandes hälsa samt erfarenheter av och behov av stöd efter att ha förlorat en nära anhörig i suicid. Metod: I denna deskriptiva litteraturöversikt användes 14 vetenskapliga originalartiklar av kvalitativ och kvantitativ metod från databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades utefter föreliggande studies syfte och resultat genererade tre kategorier med sju underkategorier. Resultat: Vänner och familj var den största källan till stöd. Stödgrupper med efterlevande ansågs värdefullt. Erfarenheter av vårdens insatser var varierande och överlag sågs en önskan om att vården skulle bli bättre på att initiera kontakt med den efterlevande. Internetforum utgjorde ett värdefullt stöd men trots detta var erfarenheterna både positiva och negativa. Efterlevande barn uppgav att de kände sig som en bortglömd patientgrupp både i hemmet och av vården. Det visade sig vidare att både den fysiska och psykiska hälsan påverkades hos den efterlevande efter suicid. Slutsats: Suicid kan orsaka stort lidande och ha en påverkan på den efterlevandes hälsa. Många efterlevande önskade mer stöd från vården och att vården skulle bli bättre på att uppmärksamma och erbjuda hjälp. Det sågs att många efterlevande har ett ökat behov av stöd efter suicid. Vidare forskning kring de efterlevandes erfarenheter är önskvärt. / Background: In Sweden during the year of 2017, 1544 persons committed suicide. Many of these were young people aged 15-29 and most of them were men. Reactions to the suicide vary depending on in which phase the bereaved is currently in. Suicide may cause suffering, which affects the suicide survivors’ health. Aim: The aim of this literature review was to investigate young and adult suicide survivors’ health, experiences of and need of support after losing a significant other to suicide. Method: In this literature review 14 scientific original articles of both qualitative and quantitative method from the databases PubMed, Cinahl and PsycINFO were used. The articles were quality assessed and analysed according to the aim of this study. The results were presented in three categories and seven subcategories. Result: Friends and family were the greatest source of support. Support groups were also valuable. Experiences of the input from the health care system varied but in overall a wish that it would become better at initiating contact with the suicide survivors were seen. Internet forums composed a valuable source of support, though with both positive and negative experiences. Suicide bereaved children felt forgotten both at home as well as by the health care system. The suicide survivors physical and mental health were both affected. Conclusion: Suicide may cause suffering, which could affect the suicide survivors’ health negatively. Many wished for more support from the health care system and that it would become better at noticing and offer help to the survivors. Many suicide survivors have an increased need of support after suicide. Further research about the suicide survivors’ experiences is desirable.

BAKGRUND Suicidal problematik är ett stort folkhälsoproblem som leder till att ca 800 000 människor tar sitt liv i världen varje år. Begreppet suicidal problematik innefattar suicid, suicidförsök och suicidtankar. Stigmatisering och attityders nära samband beskriver patientens upplevelser och sjuksköterskans sätt att bemöta, utifrån dess kunskap ge förutsättningar till en god omvårdnad.  SYFTE Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med suicidal problematik. METOD Föreliggande litteraturstudie har en deskriptiv design och är sammanställd av 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databaser som använts är PubMed, CINAHL och PsycINFO, artiklarna kvalitetsgranskades, lästes och färgkodades vilket gav huvudrubriker och underrubriker.   HUVUDRESULTAT Sjuksköterskorna upplever både positiva och negativa känslor i mötet med patienten. Negativa upplevelser grundar sig på okunskap, bristande erfarenhet och religiös tro. Positiva upplevelser grundar sig på utbildning, erfarenhet och teamkänsla. Ett viktigt verktyg anses vara kommunikation, sjuksköterskor med erfarenhet vågar tala mer öppet om suicidal problematik än de med lite erfarenhet. Att fatta beslut över patienter med suicidrisk skapar konflikt med integritet och självständighet, detta är etiska dilemman som sjuksköterskor upplever. SLUTSATS Det finns ett tydligt kunskapsglapp där behov av utbildning och erfarenhet behövs. Avsaknad av detta ger en negativ inställning till patienter med suicidal problematik, samtidigt som man tydligt ser att utbildning och erfarenhet skapar trygghet hos sjuksköterskor. Holistiskt förhållningssätt och icke dömande inställning är något som bör prägla sjuksköterskors bemötande. / BACKGROUND Suicidal problematics are a major public health problem that causes about 800,000 people to take their lives in the World every year. The term suicidal problematics includes suicide, suicide attempts and suicidal thoughts. Stigmatization and attitudes closely relation describe the patient's experiences and the nurse's way of responding, based on this knowledge give the conditions for a good nursing. AIM The aim of this study was to describe nurses' experiences of caring for patients with suicidal problems. METHOD The present literature study has a descriptive design and is composed of 11 scientific articles with a qualitative approach. Databases that were used is PubMed, CINAHL and PsycINFO, the articles were quality checked, read and color coded which gave main headings and subheadings. MAIN RESULT The nurses experience both positive and negative feelings in the meeting with the patient. Negative experiences are based on lack of knowledge, lack of experience and religious affiliation and positive experiences are based on education, experience and team spirit. An important tool is considered communication, nurses with experience dare speak more openly about suicidal problems than those with little experience. Making decisions about patients with suicide risk conflicts with integrity and independence. These are ethical dilemmas that nurses experience. CONCLUSION There is a clear gap in knowledge where the need for education and experience is needed. The absence of this gives a negative attitude to patients with suicidal problems, at the same time you clearly seeing that education and experience create safety in nurses. A holistic approach and a non-judgmental attitude is something that should characterize nurses' attitude.

Bakgrund: Saudiarabien har enligt statistik från WHO bland de lägsta suicidtalen i världen samtidigt som den saudiska regeringen misstänks underrapportera suicidtalen då detta är ett tabubelagt ämne. Det förekommer få vetenskapliga saudiska studier inom ämnet och massmedia övervakas av den saudiska regeringen. Syfte: Syftet var att undersöka huruvida och i vilken utsträckning suicid speglas av saudiska suicidstudier och saudisk massmedia samt om speglingen mellan suicidstudierna och massmedia skiljer sig åt. Syftet gällde även att undersöka hur saudisk massmedia rapporterar om inhemska suicid utifrån den sociala representationsteorins förankrings- och objektifieringsbegrepp. Även en hypotes om underrapportering av suiciddata i saudiska suicidstudier och inom saudisk massmedia prövades. Material och Metoder: De saudiska suicidstudierna som framkommit genom en databassökning sammanställdes för att kunna beräkna suicidtalen. Sedan utfördes en sökning efter suicidrelaterade artiklar på saudiska tidningars hemsidor. Därefter gjordes en medieanalys enligt social representationsteori på de suicidrelaterade artiklar som publicerats på tidningen al-Hayats hemsida. Resultat: Bilden av suicid skiljer sig åt mellan saudisk massmedia och saudiska suicidstudier gällande antalet årliga suicid och könsfördelningen. Saudisk massmedia, i form av al-Hayat, målar upp suicidfenomenet som något skrämmande som främst drabbar utländska gästarbetare. Al-Hayat lyfter visserligen olika nyanser av suicid, men undviker att rapportera om aktuella suicidfall bland saudiska medborgare. De saudiska suicidstudierna ter sig rimliga avseende könsuppdelning, suicidmetoder och åldersspann, men inte avseende antalet årliga suicid och antalet saudiska medborgare kontra gästarbetare som suiciderar. Slutsats: Skillnader i suicidrapporteringen mellan saudiska suicidstudier och saudisk massmedia förekommer. Saudisk massmedia beskriver suicid som något skrämmande och rapporterar inte om aktuella suicid bland saudiska medborgare. Saudiska suicidstudier ter sig underrapportera antalet årliga suicid i landet. / Introduction: Saudi Arabia has according to statistics from WHO one of the lowest suicide numbers in the world. At the same time the Saudi government is suspected to report too low suicide numbers since suicide is a social stigma. There are few scientific studies on the subject and the media is constantly being monitored by the Saudi government. Aims: The aims were to examine whether and to what extent suicide is reflected by Saudi suicide studies and Saudi media and if there are any differences between Saudi suicide studies and Saudi media in this regard. The aim was also to examine how Saudi media reports about domestic suicides according to notions of anchoring and objectification of social representation theory. Also a hypothesis of under reporting of suicide data in Saudi suicide studies and Saudi media was tested. Material and Methods: The Saudi suicide studies, which were found through a database search, were compiled in order to calculate the suicide numbers. After that, a search for suicide related articles on the homepages of Saudi newspapers was conducted. Thereafter, an analysis of social representation theory was conducted for the suicide related articles which were published on the homepage of the newspaper al-Hayat. Results: The picture of suicide differs between the Saudi media and the Saudi suicide studies regarding the number of yearly suicides and the distribution between genders. The Saudi media, in form of al-Hayat, describes the suicide phenomenon as something frightening that mainly affects guest workers. Al-Hayat does put forward different aspects of suicide, but holds off from reporting of current suicide cases of Saudi citizens. The Saudi suicide studies seem reasonable regarding the distribution of genders, the methods of suicide and the age range, but not regarding the number of yearly suicides and the number of Saudi citizens versus guest workers who commit suicide. Conclusions: There are differences in the reporting of suicides between Saudi suicide studies and Saudi media. The Saudi media describes suicide as something frightening and does not report of current suicides among Saudi citizens. Saudi suicide studies seem to under report the number of yearly suicides in the country.

Varje dag tar fyra personer sitt liv i Sverige, vilket innebär att var sjätte timma dör någon av sina egna handlingar. En tredjedel av de som tar sitt liv har kontakt med psykiatrisk hälso- och sjukvård, och ännu fler har varit i kontakt med andra instanser inom hälso- och sjukvården. Suicid kan ses som den enda utväg när lidandet blir för svårt att hantera. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor känner sig osäkra i mötet med suicidalapatienter och vågar inte närma sig dem. Samtidigt visar forskning att om inte patienter efter ett suicidförsök får prata om sina känslor och situation och istället möts av ovilja och stigma från personalen ökar det känslan av ensamhet och lidande. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva patienters upplevelser av att vara suicidal samt hur de upplever vården efter ett suicidförsök. Detta för att kunna skapa ett helheltsperspektiv på patientens situation, känslor och tankar som i sin tur kan användas till att förbättra vården och förhindra suicid. 10 kvalitativa artiklar har analyserats med hjälp av Fribergs modell. Fyra teman har identifierats, att förlora sig själv, ett rop på hjälp, mötet med vårdpersonalen och skuld och skam. I Resultatdiskussionen diskuteras två huvudfynd, vårdande samtal och stigma. Dessa huvudfynd är centrala i mötet med suicidala patienter och genom vårdande samtal och minskat stigma kan suicid förhindras. En ökning kring psykisk ohälsa och suicid ses hos barn och unga därför behövs mer forskning bedrivas för att nå nollvision mot suicid.

Bakgrund Suicid är ett globalt folkhälsoproblem och trots att mycket arbete har lagts ner på att förebygga suicid tycks statistiken inte minska. Tidigare suicidförsök är en av de största riskfaktorerna för suicid och majoriteten av de som genomgått suicid har tidigare haft kontakt med vården bara månader innan. Därav väcktes frågan om varför vården inte lyckats förhindra fler suicider. Överallt inom vården finns suicidala patienter vilket gör att alla sjuksköterskor kommer möta denna patientgrupp. Därför är det viktigt att sjuksköterskor besitter kunskapen och kompetensen i att bemöta suicidala patienter.  Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelse av vården efter ett suicidförsök.  Metod För denna icke-systematiska litteraturöversikt söktes vetenskapliga artiklar i PubMed, CINAHL och PsycInfo. Sökningar gjordes med olika sökordskombinationer, 16 artiklar ansågs vara relevanta och inkluderades i resultatet. Av de vetenskapliga artiklarna var 14 kvalitativa och två kvantitativa. Genom att använda Sophiahemmets högskolas bedömningsinstrument kvalitetsgranskades de 16 artiklarna för att sedan ingå i en integrerad analys där artiklarna delades in i tre teman och tio subteman. Resultat Resultatet presenterades i tre huvudteman och tio subteman som belyste hur patienter upplever vården efter ett suicidförsök. De huvudteman som skapades var: upplevelser av brister i vården, upplevelser av god vård samt upplevelser av värdefulla aspekter. Slutsats Upplevelser av vård efter suicidförsök var både positiva och negativa. Upplevelsen av en god vård grundades ofta i förtroende, att bli lyssnad på, respekterad och behandlad som en medmänniska med delaktighet. Det som däremot beskrevs som en bristande vård var när vårdpersonalen saknade kunskap om kompetens, när bemötandet var distanserat och oengagerat samt när en tydlig stigmatisering fanns. Den bristande vården ledde många gånger till att patienter upplevde en rädsla för att erkänna suicid. / Background Suicide is a global public health problem and although much work has been done to prevent suicide, the statistics do not seem to decrease. Previous suicide attempts are one of the biggest risk factors for suicide and the majority of those who have committed suicide have previously had contact with healthcare only months before. The question of why healthcare has not succeeded in preventing more suicides was raised among the authors. There are suicidal patients everywhere in all healthcare sections, which means that all nurses will meet this patient group. Therefore, it is important that nurses have the knowledge and competence to respond to suicidal patients. Aim The aim was to shed light on patients experience of health care after suicide attempt. Method For this non-systematic literature review, scientific articles were searched in PubMed, CINAHL and PsycInfo. Searches were done with different keyword combinations and 16 articles were considered relevant and included in the results. Of the scientific articles, 14 were qualitative and two was quantitative. Using Sophiahemmet University's assessment instrument, the 16 articles were quality reviewed and then included in an integrated analysis where the articles were divided into three themes and ten subthemes. Results The results were presented in three main themes and ten sub-themes that shed light on how patients experience care after a suicide attempt. The main themes that were created were: experiences of shortcomings in care, experiences of good care and experiences of valuable aspects. Conclusions Experiences of care after suicide attempts were both positive and negative. The experience of good care was often based on trust, being listened to, respected and treated as a fellow human being with participation. On the other hand, what was described as a lack of care was when the care staff lacked knowledge of competence, when the treatment was distanced and uninvolved and when there was a clear stigma. The lack of care often led to patients experiencing a fear of acknowledging suicide.