Bakgrund: Suicid är ett globalt folkhälsoproblem och ca 800 000 människor dör varje år. 2019 avled 1269 personer i Sverige på grund av suicid. Det suicidpreventiva arbetet sker på många olika nivåer i Sverige där omvårdnadspersonalen kan göra stor skillnad i mötet med suicidnära patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva omvårdnadspersonals erfarenheter av att möta suicidnära patienter. Metod: Litteraturstudie som utgjordes av åtta kvalitativa artiklar funna i Cinahl Full Text, PsycInfo och Web of Science. Dessa analyserades enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Två huvudkategorier och sju underkategorier kunde arbetas fram ur resultatet. Huvudkategorierna benämns Att skydda patienten och Att utmanas i yrket. Resultatet belyser de professionella och emotionella svårigheterna omvårdnadspersonalen genomgår vid möten av suicidnära patienter. Konklusion: Den viktigaste aspekten i möten med suicidnära patienter är förmågan att bilda en allians och påverkas i stor grad av utbildning, handledning och kompetens. Utöver detta är det ej klarlagt vilka faktorer som spelar roll i bildandet av en allians och detta kräver vidare forskning. / Background: The World Health Organization recognizes suicide as a global health problem and every year about 800 000 people commit suicide. In Sweden, 1269 people died due to to suicide in 2019. Suicide prevention is multifaceted and takes place at different levels but it is within the healthcare system that nursing staff can make a significant difference in meeting with the suicidal patient. Aim: The aim of the study was to describe the experiences of nursing staff in meeting suicidal patients. Methods: The study was a qualitative literature study consisting of eight qualitative empirical studies found in databases Cinahl Full Text, PsycInfo and Web of Science. Fribergs’ five-step model was implemented in the analysis process.                Results: The result consists of two main categories and seven subcategories. The two main categories are: To protect the patient and To be challenged in the profession. The study highlights the professional and emotional difficulties the nursing staff encounters in meeting with the suicidal patient. Conclusion: The most important aspect in meeting with suicidal patients is the ability to form an alliance and this is affected to a large degree by education, clinical supervision and competence. Aside from this,  it is not clear what other factors affect the ability to form an alliance and thus it requires further research.

Bakgrund: Suicid är ett globalt förekommande fenomen. Orsakerna till suicid är ofta flera och komplexa, men den största riskfaktorn är tidigare genomfört suicidförsök. På akutmottagningen vårdar sjuksköterskor suicidbenägna människor som vanligtvis intoxikerat eller medvetet skärskadat sig. Sjuksköterskor spelar en huvudroll i det suicidpreventiva arbetet, då de jobbar patientnära. De har i uppgift att lindra lidande i form av exempelvis psykisk smärta. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda suicidbenägna patienter inom akutsjukvården. Metod: Uppsatsen genomfördes i form av en litteraturbaserad studie. Tio kvalitativa artiklar valdes ut och analyserades enligt Fribergs (2022) fem steg. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre teman med tillhörande subteman. Teman var: Bristande kunskaper, Skiftande attityder och värderingar och Arbetsmiljö och organisatorisk inverkan på vården. Det framkom att akutsjukvårdens stressiga arbetsmiljö, bristande suicidkompetens och personliga värderingar är faktorer som påverkar eller försvårar sjuksköterskors arbete. Sjuksköterskor önskar att få ytterligare utbildning i suicid och suicidhjälp. Konklusion: Att vårda suicidbenägna patienter är komplext för sjuksköterskor. Det är viktigt att sjuksköterskor besitter kompetens om suicid oavsett arbetsplats. Detta för att kunna göra adekvata suicidriskbedömningar samt förhindra suicid i tid. / Background: Suicide is a global phenomenon. The reasons behind suicide are often many and complex, but the biggest risk is an earlier attempt. Nurses at the emergency department meet suicidal individuals that usually are intoxicated or have slice-wounds. Nurses play a leading role in suicide prevention work, as they work close to patients. They are tasked with alleviating suffering, as for example psychical pain. Aim: To describe nurses’ experiences of caring for suicidal patients within emergency healthcare. Method: A literature-based study was made. Ten qualitative articles were selected and analyzed according to Friberg’s (2022) five steps. Findings: The result became three themes with belonging subthemes. The themes were: Lack of knowledge, Various attitudes and values, Work environment and organizational impact on the care. It appeared that the stressful work environment of emergency healthcare, lack of suicide competence and personal values affects or complicates nurses’ work. Nurses want further education about suicide and suicide help. Conclusion: Caring for suicidal patients is complex for nurses. It is important that nurses have competence in suicide, regardless of workplace. This because they must be able to do adequate suicide risk assessments and prevent suicide in time.

Bakgrund World health organization (WHO) arbetar för att hindra att människor dör i förtid, och den svenska lagstiftningen skall stärka patientens rätt till god och säker vård. Suicid är en konsekvens för psykisk ohälsa och problemet växer världen över. Nya utmaningar och krav ställs på hälso- och sjukvårdspersonal genom preventionsarbete för att minska risken för psykisk ohälsa och suicid. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet i mötet med suicidnära patienter för att belysa faktorer som gynnar och hämmar omvårdnaden. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt baserat på 13 vetenskapliga artiklar vilka var publicerade under tidsperioden 2012–2022. Databaserna PubMed, CINAHL samt PsycINFO användes för att hitta relevanta artiklar, som fortsättningsvis analyserats genomstrukturerat och systematiskt arbetssätt. Resultat Resultatet visar olika förutsättningar som påverkar kvalitén på omvårdnad i praktiken samt sjuksköterskans möte med suicidnära patienter i olika verksamheter. Sammantaget lyfts klinisk erfarenhet, brist på utbildning och förmågan att kontrollera egna känslor i mötet med de suicidnära som är avgörande för sjuksköterskans bedömning och planeringav omvårdnad. Huvudfynd i denna litteraturöversikt beskrivs genom kategorier och relevanta underrubriker. Slutsats Utifrån litteraturöversiktens resultat kan slutsatsen dras att sjuksköterskan som saknar vidareutbildning, kompetens och erfarenhet hämmas i mötet med suicidnära patienter. Däremot lyfter studien resultat för främjande faktorer som god kommunikation samt lugn och trygg miljö. / Background The World Health Organization (WHO) works to prevent people from dying prematurely and the Swedish legislation aims to strengthen the patient’s rights to good and safe care. Mental illness is growing worldwide, and a consequence of mental illness is suicide. The healthcare professionals need to work with prevention and face new challenges to work for reducing the risk of mental illness and suicide. Aim The aim of this literature review was to describe the nurse´s experience in meeting with suicidal people as well as illustrating factors that benefit and impede nursing. Method This study was conducted through a literature review on 13 articles which were published during 2012–2022. To find relevant articles, the databases PubMed, CINAHL and PsychINFO were used, which analyzed through a structured and systematic working method. Results The results showed different conditions that affect the quality on nursing in meeting with suicidal people. The conditions are clinical experience, ability to control emotions and education. Main findings in this literature review are described through categories and relevant subheadings. Conclusions From the results of the study, there is an implication that the meeting with suicidal people is affected by the nurse’s level of education as well as clinical experience. The lack of relevant education and experience impedes the nurse in the meeting with suicidal patients. Good communication and a safe and calm environment helped the nurse in meeting with suicidal patients.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur hälso- och sjukvårdskuratorer i Region Skåne arbetar med patienter som har suicidtankar och med suicidprevention. Uppsatsen har tre frågeställningar: Hur arbetar hälso- och sjukvårdskuratorer med suicidprevention? Hur bemöter hälso- och sjukvårdskuratorer patienter med suicidtankar? Vilka strategier används av hälso- och sjukvårdskuratorer i arbetet med suicidprevention? För att besvara frågeställningarna utfördes sex semistrukturerade intervjuer med hälso- och sjukvårdskuratorer på olika sjukhus i Region Skåne. En intervju med en informant, chefskurator på ett av sjukhusen, utfördes. Tre teorier finns med i arbetet: existentialism, KASAM och tyst kunskap. Teorierna uppkom utifrån vår analys av intervjumaterialet då vi upplevde att kuratorerna använder sig av metoder i samtalet som går att koppla till existentialism och KASAM. Vidare visar resultatet att kuratorerna använder sig av en kombination av explicit och tyst kunskap när de arbetar suicidpreventivt. Resultatet visar också att de intervjuade kuratorerna på flera sätt använder sig av liknande sätt att bemöta patienter med suicidtankar. Tydliga riktlinjer från organisationen gällande hur arbetet med suicidprevention ska se ut saknas för majoriteten av kuratorerna. Slutligen fann vi att samtliga av de intervjuade kuratorerna önskar mer utbildning inom ämnet suicid. / This qualitative study aims to investigate how clinical social workers in Swedish hospitals work with patients who have suicidal thoughts and with suicide prevention. The essay poses three questions: How do clinical social workers work with suicide prevention? How do clinical social workers act in the room with a suicidal patient? What strategies do clinical social workers use in their work with suicide prevention? To answer the questions six semi-structured interviews were conducted with clinical social workers and one interview with an informant, at three different hospitals in the region Skane. Three theories are included: existentialism, SOC – sense of coherence and tacit knowledge. The theories emerged from our analysis of the empirical knowledge collected through the interviews. We found that the clinical social workes use methods that can be connected to existentialism and SOC when being confronted with suicidal thoughts. Furthermore, the result has shown that the clinical social workers use a combination of explicit and tacit knowledge. The result also shows that the clinical social workers use similar ways of acting when meeting patients with suicidal thoughts. The majority of the clinical social workers lacked clear guidelines from their organization on how to to work with suicide prevention. Finally, we found that all the interviewed clinical social workers wanted more information and training within suicidology.

Bakgrund: Suicid är ett globalt folkhälsoproblem. Patienter med suicidproblematik vårdas inom alla vårdinstanser och forskning påvisar brister i bemötandet av dessa patienter. Peplaus teori om relationsaspekten i omvårdnaden kan vara en bra teoretisk ram för sjuksköterskor att utgå ifrån. Begreppet suicidalitet omfattar suicidtankar, suicidförsök samt fullbordade suicid. Det finns en stigmatisering i samhället kring suicid och ämnet är fortfarande tabubelagt i många länder. Syfte: Att belysa sjuksköterskors förhållningssätt vid bemötande av patienter med suicidproblematik. Metod: En allmän litteraturstudie där sju kvalitativa och tre kvantitativa artiklar valdes ut, granskades samt bearbetades. Databearbetningen ledde till två huvudkategorier. Resultat: Huvudkategorierna var avståndstagande förhållningssätt som hindrar gott bemötande samt bejakande förhållningssätt som främjar gott bemötande. Det avståndstagande förhållningssättet föranleddes av osäkerhet, dömande och moral medan det bejakande förhållningssättet påverkades av empatiska och kommunikativa förmågor. Huvudkategoriernas betydelse för patientbemötandet kopplades till vikten av kunskap, erfarenhet samt förhållanden i organisationen. Konklusion: Sjuksköterskors förhållningssätt till patienter med suicidproblematik påverkar bemötandet och vårdens kvalitet. Fördjupad kunskap inom området behövs för att allmänsjuksköterskor ska kunna hålla det avståndstagande förhållningssättet ifrån sig samt ge en god vård på lika villkor. / Background: Suicides are a global public health issue. Patients with suicidal problems are being treated at all care agencies and research shows shortcomings with regards to the treatment of these patients. Peplaus’ theory, addressing theinterpersonal relations in nursing, can be a relevant theoretical framework for nurses. The notion of suicidal comprises of suicidal thoughts, suicidal attempts, and completed suicide. There is a stigmatization in society regarding suicides, and the subject is still taboo in many countries. Aim: Study nurses’ attitudes when meeting patients with suicidal problems. Method: A literature study where seven qualitative papers and three quantitative papers have been selected, reviewed and analyzed. The analysis led to two main categories. Result: The main categories were the distancing approach towards the patient leading to poor treatment and the affirmative approach leading to favorable treatment. The distancing approach was caused by insecurity, prejudice, and moral, while the affirmative approach was influenced by empathetic and communicative skills. The main categories’ significance for the patient treatment were connected to the knowledge, experience, and conditions in the organization. Conclusion: Nurses’ attitudes towards suicidal patients affect the treatment and the quality thereof. Deepened knowledge within this domain is necessary to counteract the distancing approach and provide good care on equal terms.

Bakgrund: Patienter med suicidalitet upplever mycket stigma och hindervid vårdsökandet. Omvårdnaden vid sjukvårdsbesök kan upplevas sombristfällig och sjuksköterskans bemötande kan resultera i att en vägg uppstårsjuksköterske-patient relationen. Sjuksköterskors omvårdnadsansvar är attvårda relationer med patienter och agera som en bro. Bristfällig vård tillpatienter kan medföra förlängd vårdtid, samt risk för dödsfall. Syfte: Syftetvar att belysa sjuksköterskors erfarenhet av omvårdnad av suicidalapatienter. Metod: En allmän litteraturstudie utfördes genom en systematiskdatainsamling. Resultat: Resultatet visade tre huvudkategorier: empiri- ochevidensbaserad kunskap inom omvårdnad av suicidala patienter,sjuksköterskors professionella förhållningssätt vid omvårdnad av suicidalapatienter och känslomässiga konsekvenser vid omvårdnad av suicidalapatienter. Omvårdnaden belyses utifrån kommunikativt- ochinterprofessionellt perspektiv; även sjuksköterskors stress, samt påverkan avpatientsuicid. Konklusion: Sjuksköterskor upplever brister i kunskaper omomvårdnad till patienter med suicidalitet. Interprofessionellt samarbeteökade patientsäkerheten samt minskade sjuksköterskors stress. Merevidensbaserad utbildning och kommunikativt förhållningssätt behövs föratt utveckla och öka säkerheten inom omvårdnad av suicidala patienter. / Background: Patients with suicidality experience a considerable amount ofstigma and obstacles in seeking care. The nursing care amid medical visitsmay be perceived as inadequate and the nurse's approach may result in awall arising in the nurse-patient relationship. The responsibilities of nursesare to nurture the relationship with patients and act as a bridge. Insufficientcare of patients may cause extended treatment periods, as well as risk ofdeath. Purpose: The purpose was to outline nurse‟s experiences of nursingcare to people with suicidality. Method: A general literature review withsystematic data retrieval was conducted. Result: The result described threemain categories: empirical and evidence based knowledge in nursingsuicidal patients, the nurses professional approach in nursing suicidalpatients and the emotional consequences in nursing suicidal patients. Nursecare was implicated from a communicative- and interprofessionalperspective; additionally nurses stress and the impact of patient suicide wasillustrated. Conclusion: Nurses experience lack of knowledge in nursingcare to people with suicidality. Interprofessional collaboration increasedpatient safety and reduced nurses' stress. Further evidence based educationand a communicative approach is needed in order to improve and developsafety in nursing of suicidal patients.

This qualitative study reviews the document “Insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention 2023" published on the government´s website. This is done with the purpose of identifying and problematizing how risk groups are presented in the government and SALAR's document regarding mental illness and suicide. Furthermore, the document also examines and problematized whether sociological factors emerge as the underlying reasons why certain groups are identified as riskgroups. By using critical discourse analysis as a method of analysis, risk groups can be demonstrated, sociological factors identified, and the document critiqued. In Sweden, the state has overall responsibility for mental health and together with Sweden's municipalities and regions, the government has entered into an agreement, which is presented in the analysed document. The result we found is that the risk groups identified are not presented specifically as risk groups in the document. What the document focuses on is that certain interventions should be put in place for these individuals without any direct interventions being specified. During the work on the critical discourse analysis, it has become clear that the document lacks important information that makes credibility disappear. The document feels like a compilation of previous information as they talk about the shortcomings that exist for mental illness and suicide prevention, although this is not a single reference in the document. / I denna kvalitativa studie granskas dokumentet ”Insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention 2023” publicerat på regeringens webbsida. Detta görs med syftet att påvisa och problematisera vilka riskgrupper som presenteras i regeringens och SKR:s dokument gällande psykisk ohälsa och suicid. Vidare undersöks och problematiseras om det i dokumentet framträder sociologiska faktorer som ligger till grund varför vissa grupper pekas ut som riskgrupper. Genom att använda kritisk diskursanalys som analysmetod kan riskgrupper påvisas, sociologiska faktorer identifieras och dokumentet kritiseras. I Sverige har staten det övergripande ansvaret för den psykiska hälsan och tillsammans med Sveriges kommuner och regioner har regeringen ingått en överenskommelse, vilket presenteras i det analyserade dokumentet. Det resultat vi funnit är att de riskgrupper som identifieras, inte presenteras specifikt som riskgrupper i dokumentet. Det som dokumentet fokuserar på är att vissa insatser bör sättas in för dessa individer utan att inga direkta insatser specificeras. Under arbetets gång med den kritiska diskursanalysen har det tydliggjorts att dokumentet saknar viktig information som gör att trovärdigheten försvinner. Dokumentet känns som en sammanställning av tidigare information då de talar om vilka brister som finns för psykisk ohälsa och suicidprevention, trotts detta finns inte en enda referens i dokumentet.

Bakgrund: Under 2022 avled 1 254 personer av säkert fastställda suicid i Sverige. Bland patienter som vårdas inom rättspsykiatrisk vård finns hög risk för suicid då psykiatriska diagnoser samt tidigare försök är stora riskfaktorer. Att möta människor som har tankar på att ta sitt liv är en viktig och svår uppgift. Samtal om suicid med patienten ökar inte risken för suicid. Suicidförebyggande arbete handlar om att genom olika insatser minska risken för att människor gör suicidförsök eller fullbordade suicid. Syfte: Att undersöka personalens upplevelse av att arbeta med suicidnära patienter inom rättspsykiatrisk vård. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med ett induktivt förhållningssätt där 14 intervjuer genomfördes med personal på en rättspsykiatrisk klinik i södra Sverige. Den insamlade datan analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman och under dessa redovisas sedan kategorier. Det första temat Kunskap och kompetens är viktiga faktorer som beskriver att personalen upplever att utbildning gör skillnad, erfarenhet ger trygghet, bristande kompetens och att se tidiga tecken. Det andra temat Att arbeta preventivt ger bättre förutsättningar synliggör vikten av rutiner, våga fråga och prata om det och använda sig av tidiga tecken. Det tredje temat Tiden läker inte alla sår visar tiden efteråt, känslor som uppstår och stödets utformning.  Slutsats: För att kunna arbeta preventivt och förebygga att patienterna ska få ett försämrat mående och därmed öka risken för suicidförsök eller suicid är det viktigt att personalen har en god vårdrelation till patienten. Att ha rätt kompetens och utbildning visade sig vara av stor vikt för att kunna upptäcka tidiga tecken, men även erfarenheten man får allt eftersom är ovärderlig. Arbetet med suicidnära patienter inom rättspsykiatrisk vård är påfrestande. Både för risken för suicid men även rädslan för att göra fel i sitt arbete. Det finns ett behov av att utöka kunskapen och därmed kompetensen inom suicid för att personalgruppen ska kunna känna sig trygga i både det dagliga arbetet men även i suicidpreventionsarbetet. Stödet personalen får från kollegor är viktigt och är en stor del av det som gör att de kan fortsätta på arbetsplatsen. Personalen upplever att de inte fått något ordentligt stöd från chef och ledning när de varit med om ett fullbordat suicid.

Bakgrund: Många av dagens ungdomar i Sverige lider av psykisk ohälsa, som kan bidra till ökad risk för suicid. Suicid är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15-24 år. Skolsköterskan har en viktig uppgift att främja elevers psykiska hälsa samt att uppmärksamma elever med psykisk ohälsa för att kunna ge dem rätt stöd. Hälsosamtalet är ett tillfälle då skolsköterskan får möjlighet att samtala med eleverna om deras hälsa och kan upptäcka riskbeteenden och tecken till suicidalitet. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av det suicidpreventiva arbetet bland ungdomar inom högstadiet och gymnasiet. Metod: Studien bygger på en kvalitativ innebördsanalys med livsvärldsintervjuer. Resultatet analyserades med en beskrivande innebördsanalys. Resultat: Sex innebördsteman framkom: tidiga insatser för att förhindra suicid, skapa en tillitsfull och trygg relation, att möta eleverna i hälsosamtal, samarbeta med olika professioner inom skolan, samarbeta med externa aktörer samt känslan av trygghet i den egna yrkesprofessionen. Slutsats: Suicidpreventivt arbete inom högstadiet och gymnasiet är idag begränsat, däremot finns ett aktivt förebyggande arbete mot psykisk ohälsa, som anses som suicidpreventivt på sikt. Ett framgångsrikt suicidpreventivt arbete bygger på goda relationer med eleverna, som uppnås genom hälsosamtal och tillgänglighet. Samarbete med andra aktörer underlättar arbetet men behöver synliggöras och utvecklas. För att känna trygghet i det suicidpreventiva arbetet krävs utbildning och yrkeserfarenhet samt tydliga riktlinjer och handlingsplaner inom skola / Background: Many of today's adolescences in Sweden suffer from mental illness, which can contribute to an increased risk of suicide. Suicide is the most common cause of death in the age group 15-24 years. The school nurse has an important task to promote students' mental health and to draw attention to students with mental illness in order to give them the right support. The health discussion is an occasion when the school nurse has the opportunity to talk to the students about their health and can discover risk behaviors and signs of suicidality. Purpose: To describe school nurses' experiences of suicide prevention work among adolencences within high school and upper secondary school. Method: The study is based on a qualitative meaning analysis with life world interviews. The results were analyzed with a descriptive meaning analysis. Results: Six meaning themes emerged in the results, early interventions to prevent suicide, create a trusting and safe relationship, to meet the students in health discussions, collaborate with different professions within the school, collaborate with external actors and the feeling of security in one’s own professional role. Conclusions: Suicide prevention work in high school and upper secondary school is currently limited, however, there is active preventive work against mental illnes, which is considered suicide preventive in the long run. Successful suicide prevention work is based on good relationships with students, which are achieved through health discussions and accessibility. Cooperation with other actors facilitates the work but needs to be made visible and developed. In order to feel secure in the suicide prevention work, education and professional experience are required, as well as clear guidelines and action plans within the school.

Den här studien har syftat till att undersöka hur en mammas religiositet präglas av förlusten av ett vuxet barn där bortgången kommit av suicid. Undersökningen är en litteraturstudie och forskningsansatsen är hermeneutisk. Valet av metod kommer sig av att studien fokuserar på vad förlusten innebär för föräldern, meningsskapande aktiviteter har stått i centrum. Materialet har bestått av två skilda verk om en och samma människas trauma och upplevelser där den ena skildringen är en bearbetad självbiografisk text och den andra utgörs av en intervju. Metodarbetet har bestått av att analysera utvalda stycken om mystika upplevelser. Existentiell hermeneutik har utgjort grunden i analysarbetet. Arbetets teoretiska utgångspunkt har i huvudsak varit religionsvetenskapligt: Carl Gustav Jungs teori om föreställningskomplexet samt Lewis R. Rambos processorienterade modell har verkat som analysredskap. Det sistnämnda har inslag av antropologiska och sociologiska perspektiv. Studiens resultat visar att föräldern erfarit mystika upplevelser efter barnets bortgång vilket i sin tur lett till en ny livsåskådning. Hermeneutisk tolkning hävdar att erfarenheterna fyller funktion som meningsskapare.