Närstående som mist någon i suicid är i riskzonen för att utveckla psykisk ohälsa. Få studier har undersökt närståendes upplevelse av samhällets stödinsatser. Det är även få studier som undersökt relationen mellan närståendes grad av self-compassion och hjälpsökandebeteende. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur närstående upplever samhällets stödinsatser, samt om det finns ett samband mellan grad av self-compassion, antalet stödinsatser de sökt och vilken stödinsats de vänt sig till. Studien bestod av 174 personer som var medlemmar i den ideella organisationen Suicidprevention och efterlevandestöd (SPES) där samtliga var över 18 år. Oberoende t-test användes för att se skillnad i medelvärde mellan olika grupper av self-compassion och antalet stödinsatser de sökt. Vidare gjordes chi-två test och ANOVA-analyser för att se om det fanns en statistisk signifikant skillnad mellan grad av self-compassion, antalet stödinsatser de sökt samt vilken typ av stöd. Resultatet visade att närstående fått mest stöd från framförallt familjemedlem/vän eller partner men även från ideell organisation och religiöst förbund. Minst stöd upplevde de att de fått från vuxenpsykiatrin, vårdcentral och privat professionell behandlare. Det fanns ett signifikant samband mellan antalet stödinsatser deltagare sökt och grad av self-compassion, där de med lägre grad av self-compassion sökte fler stödinsatser. Resultatet visade även en signifikant skillnad i skattningen mellan olika grader av self-compassion och vilka som sökt stödinsatserna vuxenpsykiatrin och familjemedlem/vän eller partner. Resultatet tyder på att det nuvarande stödet är bristande och det behövs mer forskning inom området som underlag till förbättring. / People bereaved by suicide are at risk to develop mental health problems. Few studies have aimed to research on their experience of support efforts in combination with self-compassion and how it influences help-seeking behaviour. The purpose of the study was to investigate how the bereaved experience support efforts, and whether the degree of self-compassion affects how much support they sought and which support effort they turned to. The participants were 174 persons from the non-profit organization Suicidprevention och efterlevandestöd (SPES) and all participants were over 18 years old. Independent t-test was used to see the difference in means between groups of self-compassion and the number of support efforts they sought. Chi-square test and ANOVA-analyzes were used to calculate the significant difference between groups in self-compassion, how much and what kind of support they sought. Results showed that the bereaved experienced most support from family members/friends or partners, non-profit organizations and religious associations. They experienced least support from adult psychiatry, primary care and private practicing psychologists. There was a significant association between how many support efforts bereaved sought and degree of self-compassion, where they with lower degree of self-compassion sought more support efforts. The result showed a significant difference between degree of self-compassion and those who sought help from adult psychiatry and family member/friend or partner. As the result indicates that the current support is inadequate, more research in this area is needed as a basis for improvement.

Bakgrund: Outhärdlig psykisk smärta, bristande livslust och suicid är ett folkhälsoproblem. Tidigare studier visar att det finns många faktorer som förhöjer risken för suicid. Dock finns det inte i samma utsträckning kunskap om de faktorerna som skyddar mot suicid. Genom ökad kunskap om de skyddande faktorerna mot suicid kan även ökad resiliens skapas inför framtida utmaningar. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva de skyddande faktorer som kan stärka livskraften hos suicidnära personer. Metod: En systematisk litteraturstudie av tio studier med kvalitativ ansats användes. Dataanalysen genomfördes utifrån Evans beskrivande metod.  Resultat: Tre teman identifierades som skyddande faktorer för suicidnära personer: Kontakt, Vändpunkter och Coping. Tio subteman identifierades: Kontakt: familj och vänner, kontakt med sig själv, kontakt med en gud, andra gemenskaper; Vändpunkter: nya insikter, känsla av delaktighet; Coping: framtida mål, förebild, hälsosamt beteende, lidande och suicidtankar som coping.  Diskussion: Sjuksköterskans uppgift är att värna om livet, lindra lidande, ingjuta hopp, främja hälsa och in i det längsta förstärka livskraften hos patienten. Kunskap från den vårdvetenskapliga forskningen med avseende på bemötande och skyddande faktorer i samband med suicidalitet kan bidra till ny kunskap av vikt inom psykiatriskomvårdnad. / Background: Unbearable psychological pain, lack of desire to live and suicide are public health problems. Earlier studies have shown that there are many factors that increase the risk for suicide. The field of research in protective factors for suicide has been rather unexplored, in comparison. By increasing the knowledge the protective factors there can be an increased resilience before future challenges in psychiatric care.   Aim: The purpose of the present study was to describe the protective factors that can strengthen the viability in suicidal persons.  Method: A systematic review of literature of ten studies with qualitative approach was used. Data analysis was performed based on the descriptive method invented by Evans.  Results: Three themes where identified as protective factors for suicidal persons: Contact, Turning points and Coping. For each theme, different subthemes has been identified: Contact: family and friends, contact with oneself, spiritual contact, other communities; Turning points: new insights, participation; Coping: future goals, role model, healthy behaviour, suffering and suicidal thoughts as coping. Discussion: The nurse’s role is to protect life itself, to ease suffering, to instil hope, to promote health and into the longest increase the viability in suicidal patients. The psychiatric care needs to assimilate new knowledge from the Science of care in terms of treatment of patients and protective factors. Furthermore, to better understand the psychology of suicide and to counteract taboo, which still revolves around suicide.

Bakgrund: Självmord är ett globalt hälsoproblem. Enligt WHO tar årligen 800 000 människor i världen sitt liv och suicidförsöken är långt flera. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av att, på intensivvårdsavdelningen, vårda patienter som har utfört ett suicidförsök. Metod: Beskrivande design med kvalitativ ansats användes. Tio intensivvårdssjuksköterskor inkluderades. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fem kategorier framkom; Att möta patienter som utfört suicidförsök är komplext, Att möta närstående till patienter som utfört suicidförsök, Att psykiatrin har betydelse för patienter som utfört suicidförsök, Att vårda patienter som utfört suicidförsök väcker flera olika känslor samt Att uppleva begränsningar och möjligheter vid omvårdnaden av patienter som utfört suicidförsök. Intensivvårdssjuksköterskorna beskrev att det var utmanande att vårda, kommunicera och bemöta patienter som utfört ett suicidförsök. Dessa patienter beskrevs som en återkommande patientgrupp som ofta hade en tidigare kontakt med psykiatrin. Närstående reagerade olika vid suicidförsök och behövde stöd enligt intensivvårdssjuksköterskornas beskrivningar. De upplevde lång väntan på psykiatrikonsulten vilket bidrog till fördröjd planering av patientens fortsatta vård. Intensivvårdssjuksköterskorna beskrev självmord som tragiskt och att det väckte olika känslor hos dem. Intensivvårdssjuksköterskorna beskrev vidare att de upplevde skillnader av suicidförsökets allvarlighetsgrad, utifrån metoden patienten använt, samt att fördomar förekom mot denna patientkategori bland deras kollegor. Intensivvårdssjuksköterskorna upplevde att de saknade kunskap om psykisk ohälsa samt önskade ett bättre samarbete med psykiatrin. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskorna beskrev upplevelsen av komplexiteten att vårda, kommunicera och bemöta denna patientgrupp, då de saknar kunskap samt att samarbetet med psykiatrin kan utvecklas. / Background: Suicide is a global health problem, according to WHO 800 000 people worldwide commit suicide every year and the suicide attempts are far more. Aim: To describe intensive care nurses’ (ICU nurse) experiences of taking care of patients, at an intensive care unit, who has committed a suicide attempt. Method: A descriptive design with a qualitative approach was used. Semi structured interviews with ten ICU nurses were conducted and analyzed using qualitative content analysis. Results: Five categories were found; To meet patients who has committed a suicide attempt is complicated, To meet relatives of patients who has committed a suicide attempt, To patients who has committed a suicide attempt, psychiatry has meaning, To care for patients who has committed a suicide attempt brings up a lot of emotions, and To experience limitations and possibilities when taking care of patients who has committed a suicide attempt. ICU nurses described the complexity of nursing, communicating and treating patients who have committed a suicide attempt. These patients were described as a recurrent group, who often had an earlier experience of psychiatric care. They described a variety of reactions from relatives and the relatives need for support. ICU nurses experienced a long wait for the psychiatric consultation which contributed to slowing down the planning of the patients’ continued care. ICU nurses referred to suicide as tragic and that it brings up a lot of emotions among them. They also described that they experienced differences in severity of the suicide attempt depending on the use of suicide method and that prejudices existed among colleagues. ICU nurses described they lacked knowledge about mental illness and wished for better cooperation with psychiatric care. Conclusion: ICU nurses described the complexity of nursing, communicating and treating this group of patients due to lack of knowledge and that cooperation with psychiatric care could be improved.

Bakgrund: Dödshjälp är ett debatterat ämne som berör sjuksköterskans arbetsuppgifter. Flera länder och stater har legaliserat dödshjälp. Dödshjälp kan ses som ett sätt att respektera patientens önskemål, att lindra lidande och bevara värdighet. Det kan även ställas mot vårdpersonalens egen autonomi eller ICN:s etiska kod som menar att sjukvårdens uppgift är att lindra och bota sjukdom och inte skada patienten. Vårdpersonal beskriver svårigheter i att hantera situationer där dessa komponenter på olika sätt ställs emot varandra. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter upplevelser och faktorer som kan påverka upplevelser av att arbeta med personer som önskar eller kommer att genomgå dödshjälp. Metod: En litteraturöversikt i enlighet med Friberg genomfördes. Resultatet byggde på tio originalartiklar som togs fram genom systematisk sökning. Analysen genomfördes genom tematisering och färgkodning.   Resultat: Arbetet med dödshjälp upplevdes olika beroende på vilken typ av dödshjälp som genomfördes, patientens och anhörigas upplevelser, deltagandet i beslutsfattandet, etiska koder och lagar som gällde samt sjuksköterskornas egna värderingar och erfarenheter. Detta ledde till både positiva och negativa upplevelser för sjuksköterskan. Dessa upplevelser kunde också hanteras genom formellt eller informellt stöd, vilket i sin tur bidrog till sjuksköterskans upplevelser. Diskussion: Resultatet diskuteras utefter Travelbees teori om den mellanmänskliga relationen och hur vårdandet utan roller kan bidra till en bättre vård, men även påverka sjuksköterskans upplevelser av vården. Dessutom diskuteras om hur sjuksköterskans egna värderingar och erfarenheter påverkar upplevelserna i vården. / Background: Euthanasia is a debated subject that concerns nurses’ duties. Several countries and states have legalized euthanasia. Euthanasia can be seen as a way of respecting patients wishes, relieving suffering and preserving dignity. However, it can also be considered against healthcare personnels own autonomy or ICN ethical code, which means that the health care task is to alleviate and cure and not harm the patient. Healthcare professionals describe difficulties in dealing with situations where these components differ in a variety of ways. Aim: The aim of the study was to highlight nurses’ experiences and factors that may affect experiences of working with people who want or will undergo euthanasia.  Method: A literature review according to Friberg was conducted. The result is based on ten original articles that were obtained through systematic search. The analysis was conducted by thematization and color-coding. Results: Workning with assistens in death was experienced differently depending on the type of euthanasia that was carried out, the experiences of patients and relatives, participation in decision making, ethical codes and laws, as well as nurses’ own values and experiences. This led to both positive and negative experiences for the nurse. These experiences could also be managed through formal or informal support, which in turn contributed to nurses’ experiences. Discussion: The discussion is based on Travelbees theory of interpersonal relationships and how care without rolls can contribute to better care, but also affect nurses’ experiences of care. In addition, there is discussion about how nurses own values ​​and understandings affect experiences in health care.

Bakgrund: Var 40:e sekund avslutar en människa sitt liv. Kvar lämnas många efterlevande som drabbas av en komplicerad sorg med ökad risk för fysisk och psykisk ohälsa samt suicidala beteenden. Efterlevande drabbas även av ensamhet och kan känna sig alienerade från sina sociala nätverk. Suicidrelaterad sorg leder ofta till ohälsosamma coping-beteenden samt skuld och skamkänslor. Syfte: Att beskriva efterlevandes erfarenheter av sorgen efter suicid av en närstående. Metod: En litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar. Artiklarna hittades i databaserna Cinahl och PsycInfo och kvalitetsgranskades med hjälp av en kvalitetsgranskningsmall utvecklad på Högskolan Väst. Resultat: Resultatet gav upphov till två huvudkategorier med tre subkategorier vardera. ”Sorgens många ansikten” med subkategorierna ”Den initiala chocken – Sorgens brutalitet”, ”Under ytan – Sorgens djup” och ”Obesvarade frågor – Sorgens ovisshet”, samt ”Livets vara eller icke vara” med subkategorierna ”Att hantera det obegripliga”, ”Skuldtyngda relationer” och ”Den suicidala spiralen”. Resultatet visar tydligt komplexiteten och djupet i de efterlevandes erfarenheter av sorgen. Dessa sträcker sig från chocken i sorgens initiala faser, till mer långsiktiga existentiella frågeställningar och funderingar i kampen med att hantera det obegripliga.  Konklusion: Studiens resultat visar att sorgens tidiga skeden präglas av chock, förvirring, smärta och svårigheter för den efterlevande att finna mening och begriplighet i situationen. I senare faser beskriver många efterlevande erfarenheter av existentiella frågeställningar, skuld och skam, kvarvarande frågor kring varför, samt ohälsosamma sätt att hantera sin sorg. De efterlevandes personliga beskrivningar av sina erfarenheter och känslor kan sannolikt ge människovårdande professioner viktiga insikter som kan vägleda dem i möten med målgruppen. / Background: Every 40th second someone commits suicide, leaving behind many survivors of suicide (SOS). SOS face complicated grief, with increased risk for physical and mental health issues and suicidal behaviours. SOS often feel lonely and alienated from their social networks. Suicide related grief often leads to unhealthy coping behaviours and feelings of guilt and shame. Aim: To depict SOS experiences of grief after the suicide of a loved one.  Method: A literature review based on qualitative articles. These were found using the databases Cinahl and PsycInfo. Their quality was examined with a template developed at University West. Results: Two main categories emerged, with three subcategories each. “The many faces of grief” with the subcategories “The initial shock – The brutality of sorrow”, “Below the surface – The depths of despair” and “Questions unanswered – The uncertainty of grief”, together with “To live or not to live” with the subcategories “Managing the unfathomable”, “Guilt strained relationships” and “The suicidal spiral”. The findings depict the complexity and profoundness of the SOS experiences. These range from the initial shock to more long-term, existential questions in the struggle to manage the unfathomable.  Conclusion: The findings show that earlier stages of grief are characterized by shock, confusion, pain, and difficulties finding meaning in the situation. In later phases SOS often experience existential questions, guilt and shame, lingering questions regarding why and unhealthy methods of dealing with grief. Personal records of SOS experiences and emotions can likely grant important insights to health professionals in their encounters with the targetgroup.

Bakgrund: Suicid innebär att en människa avsiktligt och självförvållat skadar sig vilket leder till döden. Snabba och oförväntat försämrade tillstånd och död kan upplevas som oro och stress hos sjuksköterskan. Samtidigt är det sjuksköterskans plikt att möta, samtala och tolka patienten då det är i vårdrelationen en förståelse kan skapas för patientens suicidtankar. Attityder, kontext, tolkning av människosyn präglas av hur sjuksköterskans förhåller sig till den suicidala patienten. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter i relation till suicid och den suicidnära patienten. Metod: En systematisk integrativ litteraturöversikt har använts som metod. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar har hämtats från databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Totalt inkluderades 13 artiklar i resultatet. Resultat: Tre huvudteman teman framkom i resultatet, Sjuksköterskans känslor i mötet med suicid, närhet och distans, samt att förstå suicidhandlingen. Känslor av skuld beskrevs som en konsekvent genomgående i mötet med den suicidala patienten. Även svårigheter i att reglera närhet och distans till patienten medförde en obalans i att distansera sig kontra att närma sig i mötet. Kontext och sociokulturell tillhörighet påverkade relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Diskussion: I resultatdiskussionen har delar av resultatet diskuterats utifrån Patrica Benners omvårdnadsteori, det femte och sista stadiet. Det är viktigt att erbjuda sjuksköterskans möjlighet till vidare utbildning i bemötandet men också i de egna psykologiska processer som mötet med negativa känslor och eventuella trauma kan innebära. / Background: Suicide means that a person intentionally and self-inflicted injures himself, which leads to death. Rapid and unexpectedly worsening conditions and deaths can be experienced as nurses' anxiety and stress. At the same time, it is the nurse's duty to meet, talk and interpret the patient as it is in the care relationship that an understanding can be created for the patient's suicidal thoughts. Attitudes, context, interpretation of human view are characterized by how the nurse's attitude to the suicidal patient. Aim: To describe nurses' experiences and experiences in relation to suicide and the suicidal patient. Method: A systematic integrative literature review has been selected. Both quantitative and qualitative articles have been used from the databases Cinahl, Pubmed and PsycInfo Knalf's integrative. Theoretical starting point was based on Patricia Benner's nursing theory where Benner's last and fifth stages were discussed. Results: Three main themes emerged in the result, Nurse's feelings in the meeting with suicide, proximity and distance, and understanding the suicide act. Feelings of guilt were described as consistent throughout the encounter with the suicidal patient. Difficulties in regulating proximity and distance to the patient also led to an imbalance in distancing versus approaching the meeting. Context and sociocultural belonging influenced the relationship between the nurse and the patient. Conclusions: In the result discussion, parts of the result have been discussed based on Patrica Benner's nursing theory, the fifth and last stage. It is important to offer the nurse's opportunity for further education in the treatment, but also in the own psychological processes that the encounter with negative emotions and possible trauma can entail.

Nästan 1300 personer tog 2018 sitt liv i Sverige, av de hade ca en tredjedel en aktiv vårdkontakt. Suicidnära patienter förekommer i alla vårdkontexter, sjuksköterskan ansvarar för att planera och organisera vården för dessa patienter. Suicidtankar utgör ett lidande för patienten vilket är viktigt att det synliggörs vid en suicidriskbedömning. Problemet blir när sjukvården brister i sitt omhändertagande av patienten. Vi har därför valt att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter som uttryckt ohälsa i form av suicidalitet. Metoden som användes var en litteraturöversikt och 12 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet strukturerades upp i tre huvudteman och visade att många sjuksköterskor upplevde sig ha en sämre attityd mot patienten på grund av brist på erfarenhet och kunskap. Det visade också på att sjuksköterskorna upplevde reflektion i arbetet positivt men att många också påverkades negativt av samhällets syn på suicid. Vår diskussion berör våra erfarenheter av reflektionens positiva betydelse i det kliniska arbetet och dess funktioner för att bättre kunna hantera patienter som uttryckt ohälsa i form av suicidtankar. Det behövs kunskap och ett öppnare samhällsklimat där det finns utrymme att tala om psykisk ohälsa för att vi på en bredare front ska kunna arbeta suicidpreventivt. Det behövs också mer forskning på sambandet mellan sjuksköterskans attityd mot patienten samt upplevelsen av vårdandet och vilken kunskap eller erfarenhet sjuksköterskan har av att vårda patienter med suicidtankar. / In 2018 almost 1300 people committed suicide in Sweden, about a third of them had an active care contact. Suicidal patients are present in all kind of care, the nurse is responsible for planning and organizing the care for these patients. Suicidal thoughts constitutes a suffering for the patient which is important to make visible in a suicide risk assessment. The problem appears when the healthcare system fails in its care for the patient. We have therefore chosen to describe the nurses experience of caring for patients who have expresses ill health in the form of suicidality. The method used was a literature review and twelve scientific articles were analyzed. The result was structured into three main themes and showed that many nurses experienced a poorer attitude towards the patient due to lack of experience and knowledge. It also showed that the nurses experienced reflection in the work positively but that many were also negatively affected by society's view of suicide. Our discussion relates to our experiences of the positive effect of reflection in clinical work and its functions to better care for patients who have expressed ill health in the form of suicidal thoughts. There is a need for knowledge and a more open societal climate where there is room to talk about mental illness in order for us to work with suicide prevention on a wider front. There is also a need for more research on the relationship between the nurse’s attitude towards the patient together with the experience of the caring and the knowledge or experience the nurse has to care for patients with suicidal thoughts.

Syftet med den här studien är att utreda om det finns något samband mellan den psykiska ohälsan och konjunkturcykeln i Sverige. Relationen är viktig att undersöka på grund av att en försämring av psykisk hälsa som ett resultat av ekonomiska kriser, skulle kunna leda till ytterligare kostnader såsom förlorad produktion. För att kunna sätta in relevanta insatser och eventuellt lindra negativa effekter, studeras det också om det finns skillnader mellan män och kvinnor. Indikatorer för psykisk ohälsa som används för att besvara syftet är förekomsten av suicid, användning av antidepressiva, depression samt psykiatriska tillstånd. Som konjunkturmått används bruttoregionprodukt och arbetslöshet. Ytterligare kontrollvariabler som andel utrikesfödda, befolkningstäthet och andel av befolkningen med högre utbildning inkluderas också. Regressionsanalyser görs på två olika modeller, där modell 1 fångar upp sambandet mellan ohälsa och konjunkturförändringar och modell 2 fångar upp skillnaden mellan könen. Resultatet är att under lågkonjunktur minskar användningen av antidepressiva, men ingen förändring för depression eller psykiatriska tillstånd observeras. Resultatet angående suicid är att under lågkonjunktur minskar suicidgraden mer för kvinnor än för män. Detta innebär att det delvis finns ett samband mellan konjunkturförändringar och psykisk ohälsa i Sverige. / The purpose of this study is to investigate if mental health in Sweden is connected to the business cycle. The relationship is important to investigate since deterioration of mental health, due to economic crises, could lead to additional costs in the form of losses in production. To be able to make relevant decisions to mitigate any negative effects, the question of whether there is a difference between men and women is also studied. The four different indicators that are used to describe mental illness are: suicide, antidepressants, depression, and psychiatric conditions. Gross regional product and unemployment are used as economic indicators. Additional control variables such as the share of foreign-born individuals, population density, and the share of individuals with tertiary degrees are also included. Furthermore, the regression analyses are made based on two types of models. Model number one captures the relation between mental illness and changes in business cycle, while model number two captures the difference in mental illness between genders. The results show that during recessions the consumption of antidepressants decreases while there is no change in depression and psychiatric conditions. Whereas results regarding suicide show that during recessions suicide for women decrease more than for men. This means that there is a partial relationship between cyclical changes and mental illness in Sweden.

Uppsatsens syfte är att utreda hur den kantianska rätten till liv förhåller sig till Europakonventionens. Frågorna som använts för att uppnå syftet är hur både kantianismen och Europakonventionen förhåller sig till abort, dödsstraff, eutanasi och suicid. Metoden som har använts för att jämför kantianismen med Europakonventionen är en komparativ metod och för att tolka Kants texter används hermeneutik. Hur förhåller sig kantianismen till Europakonventionen gällande rätten till liv, utifrån abort, dödsstraff, eutanasi och suicid? Kantianismen har en långt mycket striktare syn på vad som är rätt och vad som är fel. Och de mänskliga rättigheterna härleds inte från en politisk konsensus. Det går att räkna ut vad som är en rättighet och vad som inte är det. Vad som är en plikt och vad som inte är det. Vilket självfallet skiljer sig från Europakonventionen som är ett så kallat levande instrument. Den är föränderlig och kantianismen är rigorös. Frågan om legaliteten bakom eutanasi tillhör konventionsstaterna. Likaså frågan om selektiv abort och när ett foster anses börja livet. Konventionen tillåter självmord och terapeutiska aborter och förbjuder dödsstraff kategoriskt. I jämförelse tillåter kantianismen dödsstraff för att straffa mördare och den tillåter även att göra en terapeutisk abort. Kantianismen förbjuder däremot självmord och eutanasi. Selektiv abort kan vara tillåtet beroende på hur samhället och omgivningen behandlar en havande eller någon med barn. Dock är ett foster likväl en människa och förtjänar en rätt till att leva. / The purpose of the thesis is to investigate how the Kantian right to life relates to the European Convention on Human Rights. The questions used to achieve the purpose are how both Kantianism and the European Convention relate to abortion, the death penalty, euthanasia, and suicide. The method that has been used to compare Kantianism with the European Convention is a comparative method and hermeneutics is used to interpret Kant's texts. How does Kantianism relate to the European Convention on the Right to Life, based on abortion, the death penalty, euthanasia and suicide? Kantianism has a much stricter view of what is right and what is wrong. And human rights are not derived from a political consensus. It is possible to calculate what is a human right and what is not. What is a duty and what is not. Which of course differs from the European Convention, which is a so-called living instrument. It is changeable and Kantianism is rigorous. The question of the legality of euthanasia belongs to the States Parties. Likewise, the question of selective abortion and when a fetus is considered to begin life. The convention allows suicide and therapeutic abortions and categorically prohibits the death penalty. In comparison, Kantianism allows the death penalty to punish murderers and it also allows for a therapeutic abortion. Kantianism, on the other hand, forbids suicide and euthanasia. Selective abortion may be allowed depending on how society and the environment treats a pregnant woman or someone with children. However, a fetus is nevertheless a human being and deserves a right to live.

I Sverige dör i genomsnitt 22 barn under 18 år i suicid årligen, varav en handfull är under 15. För att motverka suicidalitet och suicid bland barn krävs att viktiga samhällsaktörer har kunskap och kompetens att agera kring problematiken. För professionella generellt lyfts att kunna identifiera riskfaktorer, att samtala med barn, att ha kännedom om åtgärder och ageranden etc. som viktiga suicidpreventiva aspekter. I skolans värld är det skolkuratorn som ska bidra med psykosocial expertis för att främja barns hälsa. Utifrån syftet att få en överblick över hur grundskolekuratorer själva skattar sin kunskap och kompetens beträffande suicidalitet och suicid hos barn som går i grundskolan, har i denna undersökning 36 kommunala grundskolekuratorer i Malmö Stad svarat på en självskattningsenkät bestående av 18 frågor kopplade till ämnet. Studiens frågeställning är “Hur skattar kommunala grundskolekuratorer i Malmö Stad sin kunskap och kompetens beträffande suicidalitet och suicid hos barn som går i grundskolan?”. Resultatet visar att det, mer eller mindre, föreligger skillnader i hur dessa upplever sin kunskap och kompetens inom de olika områdena. Inom vissa områden har skillnaderna visat sig vara större - som i att prata med barn i grupp om suicidalitet och suicid, vari vissa skattade sig lägst och andra högst. Inom andra områden var skattningarna generellt mer samstämmiga - som i att fråga ett barn om suicid vid misstanke om detta samt i samarbetet med utomstående aktörer. Trots att majoriteten fått utbildning inom området så upplever en ännu starkare majoritet att de skulle behöva mer sådan. Resultatet visar även att skolkuratorerna generellt skattar sin kunskap något högre än sin kompetens. / In Sweden, an average of 22 children under the age of 18 die in suicide anually, of which a handful are under 15. To counteract suicidality and suicide among children, professionals in society requires knowledge and competence to act against the issue. For professionals in general, important areas such as knowledge about and ability to identify risk factors, conversations with children, knowledge about how to act etc. are highlighted. In the school world, the school counselor shall contribute with psychosocial expertise to promote children’s health. Based on the purpose of getting an overview of how elementary school counselors rate their knowledge and competence regarding suicididality and suicide among elementary school childen, in this study, 36 municipal elementary school counselors in Malmö Stad have answered a self-assessment survey which included 18 questions related to the subject. The question of the study was “How do elementary school counselors rate their knowledge and competence regarding suicidality and suicide among elementary school children?”. Result shows that there are differences in how the school counselors rated their knowledge and competence within the different areas. In some areas the differences were greater; such as talking with groups of children about the issue; where some rated themselves at lowest and some at highest. In other areas the responses were a bit more consistent; when asking a child about suicide thoughts if such suspicions exist and in the cooperation with external actors. Although the majority have received education within the subject, a larger majority experiences a greater need of this. It also appears that in general, the counselors rated their knowledge to be a bit higher than their competence.