Abstrakt  Suicid innebär ett stort psykiskt lidande för människor och utgör ett allvarligt samhällsproblem. Folkhälsomyndigheten belyser dessutom att sorgen efter suicid kan bli komplex och traumatisk. För de efterlevande kan denna förlust resultera i försämrad psykisk hälsa och en ökad suicidrisk. Barn vars föräldrar dött i suicid är en sårbar och missgynnad grupp. De barn som förlorat en förälder i suicid löper större risk att dö i suicid jämfört med barn vars föräldrar dött av andra orsaker.  Enligt Bris finns det en avsaknad av rutiner inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården när det gäller tillhandahållandet av stöd för de efterlevande barnen. Barnkonventionen som infördes i svensk lagstiftning 1 januari 2020 ska vara avgörande vid insatser gällande barn. Sverige har kritiserats för brister i integrering av barnrättsperspektivet och barns delaktighet.  Syftet med uppsatsen var att undersöka hur efterlevande barn berättar om sina upplevelser av en förälders suicid i olika litterära verk utifrån en tematisk analys. Resultatet visar att individerna uppger att de upplevde komplexa emotionella reaktioner efter förälderns suicid.  Upplevelserna av delaktighet varierar och påverkas av en kombination av deras egna behov samt bemötandet från den efterlevande föräldern, närstående och omgivningen. Graden av delaktighet upplevs ha en inverkan på individernas psykiska välbefinnande. Deltagande i ceremonier, speciellt förberedelser inför förälderns begravning, upplevs som positivt och tillfredsställande.  Vidare visar resultatet att familj, vänner och närstående spelar en viktig roll efter en förälderns suicid. Fysisk närvaro samt konkreta handlingar tenderar att ha en större tröstande effekt än enbart verbalt stöd. I berättelserna saknas hänvisningar till professionellt samtalsstöd från hälso- och sjukvården eller socialtjänsten, och ingen indikation ges på att någon av dem erbjudits sådant stöd. / Abstract  Suicide causes great mental suffering for people and is a serious social problem. The Swedish Public Health Agency also highlights that grief after suicide can be complex and traumatic. For survivors, this loss can result in poorer mental health and an increased risk of suicide. Children whose parents died by suicide are a vulnerable and disadvantaged group. Children who have lost a parent to suicide run a greater risk of dying by suicide than children whose parents have died from other causes. According to BRIS, there is a lack of routines in social services and health care when it comes to providing support for surviving children. The Convention on the Rights of the Child, which was introduced in Swedish legislation on January 1, 2020, will be decisive in interventions concerning children. Sweden has been criticized for shortcomings in the integration of the child rights perspective and children's participation.  The purpose of the thesis was to investigate how surviving children describe their experiences of a parent's suicide in different literary works based on a thematic analysis. The results show that the individuals state that they experienced complex emotional reactions after the parent's suicide.  The experiences of participation vary and are affected by a combination of their own needs and the treatment from the surviving parent, relatives and the environment. The degree of involvement is perceived to have an impact on the individuals' psychological well-being. Participation in ceremonies, especially preparations for the parent's funeral, is perceived as positive and satisfying.  Furthermore, the results show that family, friends and loved ones play an important role after a parent's suicide. Physical presence and concrete actions tend to have a greater comforting effect than verbal support alone. The stories lack references to professional counselling support from health care or social services, and no indication is given that any of them have been offered such support.

Bakgrund: Suicid är ett folkhälsoproblem och i Sverige suiciderar cirka 1400 människor varje år. Sorgen efter en närståendes suicid leder till en kris och ett lidande för de anhöriga. Sjuksköterskans roll i den vårdande relationen blir att bekräfta dessa känslor och upplevelser hos den anhöriga. Syfte: Beskriva anhörigas upplevelser om hur lidandet kan lindras i sorgen efter en närståendes suicid. Metod: Studien är en kvalitativ analys av berättelser där tre självbiografier, tre antologier samt en rapport analyserades utifrån ett omvårdnadsperspektiv. Resultat: Resultatet visade tre kategorier med utgångspunkt från att lindra de anhörigas lidande. Att ta avsked av den döde visade sig vara viktigt i sorgeprocessen men att ändå vara lyhörd för individens val var viktigt. De anhöriga upplevde en unik känsla i sorgen efter en närståendes suicid och hade ett stort behov av att bli bekräftade i detta från omgivningen. Till sist hade de anhöriga skiftande behov av stöd i att leva vidare som kunde innefatta både läkemedelsbehandling, samtalsstöd och hjälp i det vardagliga. Slutsats: Genom resultatet kan studien belysa sjuksköterskans roll i den vårdande relationen som är att se och bekräfta de anhöriga som unika individer och fungera som koordinator gentemot den anhöriga med övriga hälso- och sjukvården. / Background: Suicide is a public health problem and each year about 1,400 people commit suicide in Sweden. The grief after a loved one's suicide leads to a crisis and suffering of the survivors. The nurse's role in the caring relationship is to confirm the survivor’s feelings and experiences. Purpose: Describe suicide survivors’ experiences of how suffering can be alleviated after a loved one's suicide. Method: The study is a qualitative analysis of three autobiographies, three anthologies and a report, which were analyzed from a nursing perspective. Results: The result showed that saying goodbye to the deceased was important in the grieving process but also sensitivity to each survivor’s choice was paramount. Survivors experienced a unique feeling of grief after a loved one’s suicide and had a great need to be confirmed in this. Finally, the survivors had varying needs of support in order to continue living, which could include medical treatment, counseling or assistance in the everyday life. Conclusion: The results highlight the nurse's role in the caring relationship where acknowledging the survivors as unique individuals and coordinating their needs where among the nurse’s main tasks.

Titel: Föräldrars upplevelse av sitt barns suicid: En litteraturstudieBakgrund: Suicid är ur ett folkhälsoperspektiv ett stort problem. Bland ungdomar har antalet suicid inte minskat något senaste åren och det finns en bristande kunskap hos vårdpersonal gällande omhändertagandet av efterlevande anhöriga. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelse av sitt barns suicid.Metod: Denna litteraturstudie är gjord utav åtta analyserade och sammanställda kvalitativa artiklar.Resultat: Resultatet delades in i fyra kategorier och tretton subkategorier. De tre kategorierna var: Föräldrarnas upplevelse av sorgen, Faktorer som kan ge en positiv inverkan på sorgeprocessen, Omgivningens betydelse i sorgeprocessen, Föräldrarnas behov av stöd.Konklusion: Känslan av sorg var djup, långvarig och varierade beroende på mental förberedelse. Resultatet visade också på att bevara minnet av sitt barn var viktigt för sorgeprocessen. Att gå tillbaka till arbetet var en problematisk händelse i sorgen och det ledde ofta till att föräldrarna isolerade sig på arbetet. Att få stöd tidigt i sorgen kunde underlätta deras lidande. / Title: Parents’ experience of their child’s suicide: A literature study.Background: Suicide is, from a public health perspective, a major problem. The number of suicide has not declined in the last few years and there is a lack of knowledge among health professionals regarding the care of suicide survivors.Aim: The aim of this study was to describe parents’ experience of their child’s suicide.Methods: This study is made out of eight analyzed and compiled qualitative articles.Results: The result was divided into four categories and thirteen subcategories. The four categories were: Parents' experience of grief, Factors that may give a positive effect on the grief, The surroundings effect on the grieving process and Parents’ need for support.Conclusion: The feeling of grief was deep, long-lasting and varied depending on the mental preparation. The results also showed that preserving the memory of their child was important for the grieving process. Going back to work was an problematic event during the grief and it often led to parents isolating themselves at work. Getting support early in the mourning could ease their suffering.Keywords: Parents, bereavement, child, suicide.

Bakgrund: Globalt begår över 800 000 personer suicid varje år, det är en person var 40:e sekund. Av dessa är det cirka 1 100 personer som begår suicid i Sverige. Under det senaste decenniet har suicid minskat i alla åldersgrupper utom bland personer under 25 år. Suicid är den näst vanligaste orsaken till död hos 15-29 åringar. Det finns en klyfta i form av brist på kommunikation mellan vårdpersonal och personer som är suicidala. För att minska denna klyfta bör vårdpersonalen lyssna mer uppmärksamt till dessa personers upplevelser. Syfte: Att belysa vad personer som är suicidnära upplever betydelsefullt i mötet med vårdpersonal inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturstudie med grund i analys av åtta kvalitativa artiklar. Resultat: Från analysen framträdde fyra teman som belyser vad personer som är suicidnära upplever betydelsefullt i mötet med vårdpersonal. Dessa teman var: att bli respekterad och känna värdighet, att bli bekräftad, att känna förtroende och att känna hopp. Slutsats: Få studier inom detta ämne är gjorda ur patientens perspektiv och denna litteraturstudie kan därför bidra till att utvidga befintlig kunskap genom att sammanställa forskningen inom området. Förhoppningen är att den här litteraturstudien ska lyfta ämnet suicid hos vårdpersonalen, men även i samhället. Genom att lyfta fram och belysa personernas upplevelser skapas förutsättningen för att väcka en diskussion och i bästa fall slå hål på de fördomar och tabun som finns.

Bakgrund: Suicid anses idag vara ett stort globalt hälsoproblem då det är en av de vanligaste dödsorsakerna bland unga i åldrarna 15-25 år. I Sverige begår ca 150 unga personer suicid varje år. Syfte: Syftet var att beskriva viktiga faktorer i sjuksköterskans omvårdnad av unga med suicidalt beteende samt att beskriva de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupper. Metod: Föreliggande litteraturstudies resultat är en sammanställning av totalt 11 vetenskapliga artiklar, med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna är hämtade ur databaserna PsycINFO, PubMed och CINAHL och granskade enligt anvisningar i Polit och Beck (2016). Resultat: Sjuksköterskor saknar resurser så som tid och kunskap i hur de ska hantera och bemöta unga med suicidalt beteende för att kunna ge en god omvårdnad. Både patienter och sjuksköterskor vittnar själva om bristande kompetens. Flera patienter beskriver hur viktigt det är att det finns någon där som lyssnar och tar dem på allvar. Slutsats: Det är svårt att peka ut en enskild faktor som den viktigaste i omvårdnaden av unga med suicidalt beteende. Det är tydligt att de identifierade faktorerna är beroende av varandra. Sjuksköterskan bör ha en icke-dömande attityd, ett holistiskt förhållningssätt och sträva efter att bygga en tillitsfull relation. Det är viktigt med utbildning och reflektion för att ökad kompetens samt en anpassad miljö. Tid och suicidscreening är ytterligare faktorer av vikt i omvårdnaden av unga med suicidalt beteende. / Background: Suicide is today recognized as a big global health problem being one of the most common causes of death among young people in the age range of 15 to 25. In Sweden approximately 150 young persons commit suicide every year. Purpose: The purpose of the study was to describe factors of importance in the nursing care of young people with suicidal tendency. The further purpose was to describe the study groups of the selected articles. Method: 11 research articles, of both qualitative and quantitative design, where identified for this literature review searching the databases PsycINFO, PubMed and CINAHL. The articles included where reviewed according to Polit and Beck (2016). Findings: There is a lack of resources, such as time and knowledge, for nurses in how to respond and treat young people with suicidal tendencies, in order to provide good care. Both patients and nurses testify to the lack of skills. Many patients describe how they perceive it positively when there is someone available to listen to them and take them seriously. Conclusion: It is difficult to identify one single factor as the most important in the nursing care of young people with suicidal tendency. It is clear that the factors identified are depending on each other. The nurse should have a non-judging attitude, a holistic approach and should strive to build a trusting relation. It is important with education and reflection to increase the nurse’s skills and with an adapted environment. Further factors of importance in the nursing care of young persons with suicidal tendency are time and suicide screening.

Bakgrund: Suicid är ett folkhälsoproblem som globalt visat sig vara den näst vanligaste dödsorsaken för personer mellan 15–29 år. Psykisk ohälsa och psykiatriska diagnoser kan i många fall kopplas till suicid. Suicidnära patienter berättar om sitt lidande och vikten av stöd i form av tillit, förståelse och bekräftelse. Sjuksköterskor förväntas, i sin yrkesroll, vara lyhörda och ge ett respektfullt bemötande oberoende av vårdkontext. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors attityder och erfarenheter i mötet med suicidnära patienter. Metod: Litteraturöversikt i enlighet med Fribergs (2017) metod. Litteraturöversikten är baserad på tolv vetenskapliga artiklar från databaserna PsycINFO, Cinahl Complete samt PubMed. Analysen genererade två huvudteman och fem subteman. Resultat: Resultatet består av två huvudteman samt fem subteman. Det första huvudtemat innefattar Inre faktorer som påverkar sjuksköterskor med subteman den känslomässiga reaktionen samt sjuksköterskors tro och kulturens påverkan. Det andra huvudtemat innefattar Yttre faktorer som påverkar vårdandet med subteman brister i sjuksköterskors utbildning, behovet av stöttning samt barriärer för vårdandet. Diskussion: Sjuksköterskors attityder och erfarenheter hade en direkt påverkan på omvårdnaden av suicidnära patienter. Sjuksköterskor hade olika attityder och erfarenheter kring suicid vilket kunde relateras till bland annat utbildningsnivån. I mötet med suicidnära patienter är det viktigt att sjuksköterskor lägger sina egna värderingar åt sidan. Phil Barker betonar vikten av att skapa ett samspel mellan sjuksköterskor och patienter samt vara lyhörda inför patienternas upplevelser i det enskilda mötet. / Background: Suicide is a public health issue that has proved to be the second most common cause of death globally for people aged 15–29. Mental illness and psychiatric diagnoses can in many cases connect to suicide. Suicidal patients communicate their suffering and the importance of support in the form of trust, understanding and confirmation. In the nurse's professional role, it is expected to be responsive and to give a respectful receiving regardless of the care context. Aim: The aim of this literature review was to highlight nurses' attitudes and experiences in the encounter with suicidal patients. Method: Literature review in accordance with Friberg's (2017) method. The literature review is based on twelve scientific articles from the databases PsycINFO, Cinahl Complete and PubMed. The analysis generated two main themes and five sub-themes. Results: The result consists of two main themes and five sub-themes. The first main theme included Inner factors affecting nurses with sub-themes the emotional reaction as well as nurses’ faith and the impact of culture. The second main theme includes External factors affecting caring with sub-themes deficiencies in nursing education, the need for support and barriers for caring. Discussion: Nurses’ attitudes and experiences had a direct impact on the care of suicidal patients. Nurses had different attitudes and experiences regarding suicide which could be related to, among other things, the level of education. In the meeting with suicidal patients, it is important that nurses put their own values aside. Phil Barker emphasizes the importance of creating an interaction between nurses and patients and being responsive to the patients’ experiences in the individual meeting.

Psykisk ohälsa är ett globalt växande problem som berör många individer. Det finns ett samband mellan psykisk ohälsa och suicid och risken att drabbas av psykisk ohälsa är 50% under en livstid. Sjuksköterskan bär ett ansvar för patienten och dess omvårdnad och bör i sin profession se till patientens unika värld. Att förmedla hopp och stödja patienten på dess väg gentemot sammanhang och hälsa i livet är en central del av arbetet. Syftet med studien är att studera sjuksköterskans upplevelser och förhållningssätt i mötet med suicidnära patienter. Litteraturstudien baseras på sju artiklar och analys sker med hjälp av kvalitativa artiklar enligt Fribergs (2017) mall för granskning. Granskningen karaktäriserade sjuksköterskans upplevelser. Resultatet belyser olika faktorer som sjuksköterskan bör inneha. Bristande kunskap, erfarenhetens innebörd samt ogynnsamma känslor i mötet med den suicidnära patienten var viktiga fynd. Att se till sjuksköterskors arbetsförhållanden och möta deras behov av stöd och utbildning är viktigt för att ett hälsofrämjande arbete skall gynnas. Det ställer således krav på att organisationen stödjer sjuksköterskan när arbetet upplevs påfrestande och där negativa känslor tar över och även påverkar sjuksköterskan privat. Dessa omständigheter påverkar indirekt arbetet för en bättre folkhälsa och således den hållbara utvecklingen.

<p>Sammanfattning</p><p>Ett frihetsberövande i form av häktning torde vara en av de mest ingripande åtgärder den svenska staten kan företa gentemot en enskild individ. Olyckligtvis händer det ibland att den frihetsberövade av olika anledningar väljer att ta sitt liv. Rättsläget rörande det allmännas ansvar vid liknande skadesituationer och de närstående och anhörigas möjligheter till ersättning är mycket osäkert. I ett fall som i skrivande stund är på väg upp i Högsta domstolen hade en man begått självmord med hjälp av en livrem som han enligt rådande bestämmelser inte borde ha fått inneha. Tingsrätten tilldömde den avlidnes söner skadestånd något som senare ändrades av hovrätten.</p><p>Kan då det allmänna göras skadeståndansvarigt vid liknande situationer och om så är fallet vilka möjligheter till ersättning har den avlidnes närstående och anhöriga?</p><p>Ända fram till 1900-talet saknades ett skadeståndsansvar för det allmänna. När skadeståndslagen kom 1972 förändrades dock rättsläget. Det allmännas ansvar vid myndighetsutövning regleras nu i SkL 3:2 och innebär att stat och kommun skall ersätta personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada, som vållats genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande staten eller kommunen svarar.</p><p>För att det allmänna skall kunna göras skadeståndsansvarigt krävs att både de objektiva och de subjektiva förutsättningarna är uppfyllda. De objektiva förutsättningarna innefattar att en skada måste ha uppkommit till följd av en aktiv handling eller skadeståndsgrundande passivitet, samt att det i förhållande till den skadegörande handlingen och den inträffade skadan föreligger kausalitet och adekvans. De subjektiva förutsättningarna innebär vid personskada att skadan skall ha orsakats genom oaktsamhet.</p><p>Den för skadeståndsbedömningen största problematiken vid liknande skadesituationer handlar om kravet på kausalitet och adekvans som återfinns i svensk rätt. Ett självmord kan sägas vara en sådan aktiv handling från den skadelidande själv som kan anses bryta orsakssambandet mellan den oaktsamma handlingen och den uppkomna skadan.</p><p>För det fall staten kan göras ansvarigt torde de närstående och anhöriga kunna tilldömas skadestånd för sveda och värk med anledning av dödsfallet till ett belopp av 50000 kronor.</p>

No description available.

Sammanfattning Ett frihetsberövande i form av häktning torde vara en av de mest ingripande åtgärder den svenska staten kan företa gentemot en enskild individ. Olyckligtvis händer det ibland att den frihetsberövade av olika anledningar väljer att ta sitt liv. Rättsläget rörande det allmännas ansvar vid liknande skadesituationer och de närstående och anhörigas möjligheter till ersättning är mycket osäkert. I ett fall som i skrivande stund är på väg upp i Högsta domstolen hade en man begått självmord med hjälp av en livrem som han enligt rådande bestämmelser inte borde ha fått inneha. Tingsrätten tilldömde den avlidnes söner skadestånd något som senare ändrades av hovrätten. Kan då det allmänna göras skadeståndansvarigt vid liknande situationer och om så är fallet vilka möjligheter till ersättning har den avlidnes närstående och anhöriga? Ända fram till 1900-talet saknades ett skadeståndsansvar för det allmänna. När skadeståndslagen kom 1972 förändrades dock rättsläget. Det allmännas ansvar vid myndighetsutövning regleras nu i SkL 3:2 och innebär att stat och kommun skall ersätta personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada, som vållats genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande staten eller kommunen svarar. För att det allmänna skall kunna göras skadeståndsansvarigt krävs att både de objektiva och de subjektiva förutsättningarna är uppfyllda. De objektiva förutsättningarna innefattar att en skada måste ha uppkommit till följd av en aktiv handling eller skadeståndsgrundande passivitet, samt att det i förhållande till den skadegörande handlingen och den inträffade skadan föreligger kausalitet och adekvans. De subjektiva förutsättningarna innebär vid personskada att skadan skall ha orsakats genom oaktsamhet. Den för skadeståndsbedömningen största problematiken vid liknande skadesituationer handlar om kravet på kausalitet och adekvans som återfinns i svensk rätt. Ett självmord kan sägas vara en sådan aktiv handling från den skadelidande själv som kan anses bryta orsakssambandet mellan den oaktsamma handlingen och den uppkomna skadan. För det fall staten kan göras ansvarigt torde de närstående och anhöriga kunna tilldömas skadestånd för sveda och värk med anledning av dödsfallet till ett belopp av 50000 kronor.