Statistik visar att ungefär en äldre individ begår suicid varje dag. Sjuksköterskans möjligheter för att arbeta preventivt med äldre suicidala individer är goda så länge sjuksköterskan har kunskap om riskfaktorer, får gedigen utbildning och nyttjar bedömningsinstrument. Syftet med arbetet var att beskriva suicidprevention för äldre individer utifrån riskfaktorer för suicid bland äldre, sjuksköterskans kunskaper i det preventiva arbetet och hinder i sjuksköterskans preventiva arbete. Arbetet utfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar valdes ut, granskades, analyserades samt kodades för att finna bakomliggande faktorer. De teman som uppkom vid granskning var riskfaktorer för suicid, sjuksköterskans hinder vid suicidprevention och utbildning för suicidprevention. Den i särklass största riskfaktorn för suicid bland äldre var depression. Utbildning om suicid och depression hos sjuksköterskor visade sig vara bristfällig, sjuksköterskorna var i behov av utbildning. Sjuksköterskor upplevde underbemanning och tidsbrist som ett hinder för suicidprevention. Vidare behövs mer utbildning om suicid och depression i sjuksköterskeutbildningen och i sjukvården. Forskningen bör fokusera på kvalitativa artiklar för att kunna utvärdera individers och sjuksköterskors känslor, tankar och upplevelser om suicid. / Statistics shows that nearly one elderly individual commits suicide every day. The nurse has great possibilities in the preventive work with elderly suicidal individuals, as long as the nurse has knowledge about risk factors, a solid education and the use of instruments for suicide assessment. The aim of the study was to describe the suicideprevention for eldery individuals by risk factors for suicide among the elderly, nurse’s knowledge in the preventive work and obstacles in nurse’s preventive work. The work was carried out as a literature study where 15 scientific articles were selected, examined, analyzed and coded in order to find underlying factors. The themes that occurred by the examined articles was suicidal risk factors, obstacles in nurse’s sucideprevention and education for suicideprevention. By far the most significant risk factor was depression for elderly suicidal individuals. Education in suicide and depression for nurses was shown to be deficient, the nurses needed education. Nurse’s experienced that understaffing and time constraint as an obstacle for suicideprevention. Furthermore there is a need for education about suicide and depression in nursing schools as well in nursing care. Researchers should focus more on qualitative articles to obtain individuals and nurse’s emotions, thoughts and experiences about suicide.

Bakgrund: I Sverige minskar årligen självmorden totalt men bland 15–24-åringar kan en viss ökning ses. Bakom självmord ligger oftast depression men även utanförskap, känsla av hopplöshet och annat emotionellt lidande som kan utlösa suicidalitet. Statistiskt sett har självmordsförsöken, den enskilt största risken för fullbordat självmord, ökat kraftigt främst hos flickor. Viktigt är att ha kunskap om riskgrupper och symtom för att tidigt kunna identifiera självmordstankar och på så sätt rädda liv. Det förebyggande arbetet med att identifiera riskgrupper och förstå hur elevens situation ser ut, se dennes livsvärld, är något som skolsköterskor gör via de hälsobesök som erbjuds alla elever.   Syfte med denna studie var att beskriva hur skolsköterskor upplever att de identifierar och bemöter skolelever med självmordstankar.   Metod: Material samlades via elva asynkrona mailintervjuer och analyserats enligt fenomenologisk metod.   Resultat: Skolsköterskorna i studien upplevde att de behövde bygga upp förtroende och tillit för att eleven skall öppna sig för samtal. Symtomen ansågs vara nedstämdhet, ilska, störande beteende, sömnstörningar med mera. Informanterna förmedlade ett mod att med direkta frågor våga fråga elever vid misstanke om självmordstankar, mod att stanna kvar i elevens lidande och mod att våga lita på sin intuition i bemötandet av elevens självmordstankar. / Background: In Sweden the mount of suicides are decreasing year on year however amongst 15-24 year old's there is an increase. The underlying cause for suicides is commonly depression but also social exclusion, feelings of hopelessness and other emotional suffering. Statistically speaking suicide attempts, the sole biggest risk for completed suicide, has increased mainly in girls. It is important to have knowledge about high risk groups and symptoms to be able to identify suicidal thoughts as early as possible in order to save lives. The preventative work done by identifying high risk groups and understanding the pupil's individual situation, see their lifeworld is something school nurses do through the health check-ups that are offered to all pupils.   Purpose was to find out school nurse´ experience in identifying and meet students with suicidal behaviour.   Method Materials have been collected through eleven asynchronous mail interviews and analysed according to phenomenological method.   Results: Most importantly was to build trust and confidence so that the pupil could open up and confide. Typical symptoms that was considered by the informants was dejection, anger, disorderly behaviour, sleep issues. School nurse has the courage in order to venture upon asking pupil's openly when there are suspicions regarding their suicidal thoughts but also courage to stay in the pupil's suffering and courage to trust their own intuition in the way the pupil's suicidal thoughts are received.

<p>I Sverige begår ca 1500 personer suicid per år, och 90 % av dessa har visat tecken på psykisk sjukdom. Av de som har gjort suicidförsök kommer ungefär hälften i kontakt med vården. Psykiatrisk omvårdnad syftar till att främja hälsa och lindra lidande och det behövs många olika färdigheter i arbetet med den suicidnära patienten, för att genom den terapeutiska relationen kunna ge en empatisk, säker och professionell omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som var viktiga i omvårdnadsarbetet med suicidnära patienter, ur ett patientperspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie. Den bestod av 13 vetenskapliga artiklar, 12 kvalitativa och en både kvalitativ och kvantitativ, publicerade mellan 1999-2008, som granskats, analyserats och bearbetats enligt Polit och Becks arbetsmodell. Resultatet visade på tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorin <em>Relation </em>bestod i subkategorierna <em>bemötande, bekräftelse </em>och<em> kommunikation</em>. Huvudkategorin <em>Aktivitet </em>bestod i subkategorierna <em>avledande sysselsättning </em>och <em>sömn/vila</em>. Huvudkategorin <em>Säkerhet</em> bestod i subkategorierna <em>personligt övervak, fysisk miljö </em>och <em>visitation</em>. Dessa kategorier visade vilka faktorer som suicidnära patienter upplevde som värdefulla för att minska deras suicidala tankar/handlingar och hur de önskade bli omhändertagna av omvårdnadspersonal.</p>

I Sverige begår ca 1500 personer suicid per år, och 90 % av dessa har visat tecken på psykisk sjukdom. Av de som har gjort suicidförsök kommer ungefär hälften i kontakt med vården. Psykiatrisk omvårdnad syftar till att främja hälsa och lindra lidande och det behövs många olika färdigheter i arbetet med den suicidnära patienten, för att genom den terapeutiska relationen kunna ge en empatisk, säker och professionell omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som var viktiga i omvårdnadsarbetet med suicidnära patienter, ur ett patientperspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie. Den bestod av 13 vetenskapliga artiklar, 12 kvalitativa och en både kvalitativ och kvantitativ, publicerade mellan 1999-2008, som granskats, analyserats och bearbetats enligt Polit och Becks arbetsmodell. Resultatet visade på tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorin Relation bestod i subkategorierna bemötande, bekräftelse och kommunikation. Huvudkategorin Aktivitet bestod i subkategorierna avledande sysselsättning och sömn/vila. Huvudkategorin Säkerhet bestod i subkategorierna personligt övervak, fysisk miljö och visitation. Dessa kategorier visade vilka faktorer som suicidnära patienter upplevde som värdefulla för att minska deras suicidala tankar/handlingar och hur de önskade bli omhändertagna av omvårdnadspersonal.

I Sverige sker varje år i genomsnitt 1500 dödsfall till följd av suicid och ungefär tio gånger fler suicidförsök. Bakgrunden till suicidala handlingar är komplex där biologiska, psykologiska och miljömässiga faktorer samspelar. För att effektivt kunna förebygga suicid är det viktigt att det finns en holistisk förståelse för suicidala handlingar, vilket bland annat förutsätter att offentliga aktörer samverkar med civilsamhället. Trots att det är ett prioriterat utvecklingsområde i det suicidpreventiva arbetet på lokal nivå är det förhållandevis få kommuner som samverkar med brukar- och anhörigorganisationer.  Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt och i vilken omfattning kommuner samverkar med brukar- och anhörigorganisationer i det suicidpreventiva arbetet. Vidare var syftet att undersöka vad som underlättat ett fungerande samverkansarbete genom att ta reda på vilka utmaningar och framgångsfaktorer samverkansparterna möter. Metod Studiedesignen var en flerfallstudie där kvalitativa intervjuer med representanter från en brukar- och anhörigorganisation och kommunal verksamhet genomförts i tre kommuner. Kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera data. Resultat och slutsats Kommunen och brukar-och anhörigorganisationen samverkade på både system- och verksamhetsnivå i det suicidpreventiva arbetet. Samverkansparterna upplevde att ett ömsesidigt värde och tillit, engagerade och drivna personer, strukturer för kraftsamling och nätverksbyggande och att kravställande och styrning som ger tyngd i arbetet, har underlättat samverkansarbetet. Samtidigt visade resultaten på utmaningar i att erbjuda reellt inflytande. Det är uppenbart att det även fortsättningsvis behövs fler insatser för överbrygga glappet mellan statens incitament i att arbeta holistiskt och lokala förutsättningar att omvandla detta i konkreta suicidpreventiva åtgärder. / In Sweden, an average of 1,500 deaths occur each year as a result of suicide and approximately ten times as many suicide attempts. The background to suicidal acts is complex where biological, psychological and environmental factors interact. In order to be able off effectively prevent suicide, it is important that there is a holistic understanding of suicidal acts, which requires, among other things, that public actors collaborate with civil society. Despite the fact that it is a prioritized area of ​​development in the suicide prevention work at the local level, there are relatively few municipalities that cooperate with user and family organisations. The purpose of this study was to examine in what way and to what extent municipalities collaborate with user and family organizations in suicide prevention. Furthermore, the aim was to investigate what facilitates a functioning collaborative work by finding out which challenges and success factors the collaborative parties face. Method The study design was a multiple-case study design where qualitative interviews with representatives from a user and family organization as well as municipal sector are conducted in three municipalities. Qualitative content analysis has been used to analyze the data. Results and conclusion Municipalities and user and family organizations cooperated at both system and operational level in the suicide prevention work. The collaboration parties felt that a mutual value and trust, committed and driven people, structures for gathering power and network building and that setting demands and governance that gives weight to the work, have facilitated the collaborative work. At the same time, the results showed challenges in offering real influence. It is clear that more efforts are still needed to bridge the gap between the state's incentives to work holistically and local conditions to transform this into concrete suicide prevention measures.