Bakgrund: Skollagen (2010:800, kap 20, 4§) uttrycker att elever med svenska som andraspråk ska ges möjlighet att utveckla en språklig kompetens inom svenska språket vilket följas av förmågor inom både läsandets och skrivandets konst. Lärarens uppdrag är att ge eleven verktygen till att skapa och utveckla dessa kompetenser som behövs för att eleven ska kunna delta i det demokratiska samhället. Syfte: Studiens syfte är att undersöka och belysa SVA lärares resonemang i anknytning till den lättlästa vuxenlitteratur, samt lyfta upp olika faktorer som påverkar elevens läsande och hur lättlästa böcker kan inverka på elevens läslust. Metod: Studien tillämpas en kvalitativ analysmetod genom sex intervjuer med SVA lärare från SFI upp till slutet av SVA grund. Intervjuerna görs både via digitalt Zoom och intervjuer på plats. Studien sammankopplas med Krashens Input hypotes och Furhammars teori om de fyra tillvägagångssätten. Resultat: Studiens resultat är att läsarna är samstämmiga om den lättlästa litteraturens kriterier och hur den påverkar elevens läslust och läsande. Däremot är lärarna oense om synen på litteraturen och uttrycker sig både positivt och negativt om den. Det visar sig att lärarna är eniga om att det ska användas en gemensam bok i undervisningen för att underlätta diskussioner och frågeställningar på litteraturen. Dessutom tas det upp olika strategier i intervjuerna som kan ha en inverkan på elevens förståelse av litteraturen.

Föreliggande studie undersöker innehållet i ämnet svenska som andraspråk med fokus på vilken skönlitteratur som används i undervisningen och hur lärare motiverar sina val. Studien tar avstamp i Hellbergs (2012) ämneskonceptioner om svenska; svenska som färdighetsämne, svenska som personlig utveckling, svenska som kritisk litteracitet och svenska som litteraturtradition. Data har samlats in genom intervjuer och enkät.  Resultatet visar att det är stor spridning på de skönlitterära verken, från ungdomslitteratur och dystopier till biografier, relationsromaner, manga och klassiker. Undervisande lärare motiverar sitt val av litteratur i undervisningen på ett flertal grunder. Exempel på framträdande motiveringar är skönlitteratur som underlag för diskussion och analys. Vidare är det stort fokus på att införliva ett kulturarv på ett eller annat sätt både gällande litteraturhistoriska verk, så kallat klassiker, och svenska verk som eleverna bör känna till. Ytterligare motiveringar handlar om att skapa läslust och skapa igenkänning. Ur materialet framträder mer eller mindre spår av alla ämneskonceptioner. Svenska som färdighet är ämneskonceptionen som framträder i minst utsträckning och det är med relativt stor marginal i förhållande till de andra tre ämneskonceptionerna; svenska som personlig utveckling, svenska som kritisk litteracitet och svenska som litteraturtradition, som framträder desto mer och med jämn spridning.

Föreliggande uppsats redovisar en kvalitativ studie med syftet att undersöka vad lärare i svenska som andraspråk inom två av gymnasieskolans yrkesförberedande program grundar sina val av litteratur på, samt vad syftet med litteraturläsningen är. Undersökningen består av semistrukturerade intervjuer med sex lärare i svenska som andraspråk, verksamma inom gymnasieskolans yrkesförberedande program, mer specifikt vård- och omsorgsprogrammet samt handels- och administrationsprogrammet. Efter transkription av det inspelade materialet har det analyserats med hjälp av grundad teori. Resultatet visar att syftet med litteraturläsningen är tätt sammankopplat med valet av litteratur. Gällande skönlitteratur urskiljer analysen fyra kategorier som påverkar lärarna i sina val: anknytning och läslust, yrkesinriktning, kanon och bildningsideal samt yttre faktorer. Undersökningen visar också att syftet med och valet av sakprosa ofta kopplas till färdighetsträning och utvecklande av skrivande.

No description available.

SAMMANFATTNINGDenna uppsats handlar om undervisningen i en mångkulturell och mångspråkig klass i den svenska gymnasieskolan. De didaktiska val som gjorts i undervisningen under ett par månader under höstterminen 2005 redogörs för och motiveras. De didaktiska valen analyseras mot bakgrund av ett kunskapsbegrepp inspirerat av kognitionsforskning. Vidare belyses valen från sociolingvistisk synpunkt och slutligen också ur en andraspråklig synvinkel.Syftet är att belysa de konsekvenser det mångspråkiga och mångkulturella samhället har för skolans praktik och då specifikt för svenskdidaktiken.Resultatet av undersökningen och analysen är att undervisningen påverkas av de mångspråkiga och mångkulturella särdragen. Dock kan stora delar av de didaktiska val som fungerar i denna grupp också tänkas kunna fungera i en traditionell modersmålssvensk undervisning. Däremot är det inte lika självklart att man kan vända på det och tro att den traditionellt modersmålssvenska didaktiken fungerar lika bra i en etniskt blandad grupp.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka likheter och skillnader mellan undervisningsämnena svenska och svenska som andraspråk. Jag frågar mig vilka huvuddrag som kan urskiljas i synen på svenskämnet samt i den pågående diskussionen kring svenska som andraspråk. Jag vill också veta vilka centrala likheter och skillnader som finns i Skolverkets ämnesbeskrivningar för svenska och svenska som andraspråk. Vidare undrar jag hur lärare som undervisar eller har undervisat i både svenska och svenska som andraspråk i grundskolans senare år, på gymnasiet eller komvux ser på sina respektive ämnen i sin helhet. Slutligen frågar jag mig om det finns fog att tala om två olika svenskämnen. För att kunna besvara mina två första frågeställningar har jag dels läst litteratur om svenskämnets uppdelning och inlägg i den aktuella diskussionen kring svenska som andraspråk, dels Skolverkets ämnesbeskrivningar av ämnena. För att besvara min tredje frågeställning har jag genomfört fyra intervjuer med lärare om deras syn på svenska och svenska som andraspråk. För att ta reda på om det finns fog att tala om två olika svenskämnen har jag bedrivit litteraturstudier, läst ämnesbeskrivningar samt genomfört intervjuer. Enligt Malmgren kan svenskämnet delas upp i färdigheter, litteraturhistoria och erfarenhetspedagogik medan Svedner talar om sju ambitioner. Den pågående diskussionen kring svenska som andraspråk är mångfasetterad och rymmer diametralt olika ståndpunkter. I forskning kring andraspråksutveckling görs en åtskillnad mellan språklig bas och utbyggnad. I Skolverkets ämnesbeskrivningar av svenska och svenska som andraspråk står språkutvecklingen i tal och skrift i centrum. Därutöver ska andraspråkselever reflektera kring sin tvåspråkighet medan modersmålselever ska komma i kontakt med nordiska språk. Intervjupersonernas syn på sina undervisningsämnen i sin helhet var mångfasetterad. I både svenska och svenska som andraspråk utgjorde färdighetsträning och litteraturläsning en integrerad del av en erfarenhetspedagogisk undervisning. Slutsatsen i min undersökning är att det finns fler likheter än skillnader mellan ämnena svenska och svenska som andraspråk. Skillnaderna är emellertid så avgörande att man med fog kan tala om två svenskämnen.

No description available.

Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger gör de val kring litteratur som eleverna på grundskolans senare år läser i ämnet svenska som andraspråk. Detta görs genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger från två olika skolor. I arbetet får läsaren inblick i pedagogernas verklighet och det dras kopplingar till relevant forskning kring ämnet. I resultatet framkommer det att de främsta skälen bakom pedagogernas litteraturval handlar om textens innehåll och språkliga nivå samt elevernas erfarenheter, förförståelse och språkliga nivå. Det är viktigt att textens och elevernas repertoarer samspelar för att eleverna ska kunna ta till sig och känna igen sig i en text. Min slutsats är att det finns betydligt fler variabler och nyanser bakom varje pedagogs litteraturval än vad som uttrycks i kursplanen för svenska som andraspråk.

Avsikten med vårt arbete är att undersöka om bedömningen vid det nationella provet i år 5 var likvärdig då det gällde den fria skrivningen i ämnet svenska som andraspråk våren 2006. Ämnet väckte vårt intresse då vi uppmärksammat debatten i medierna om hur orättvis betygssättningen är i de senare åren på grund av att den inte görs på likvärdiga grunder. Vi bestämde oss då för att undersöka om man kan se denna tendens redan i år 5.För att undersöka detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer med fyra olika lärare från tre olika skolor som varit delaktiga vid bedömningen våren 2006. Vi fick på så sätt ta del av deras erfarenheter och tankar kring likvärdig bedömning samt deras tillvägagångssätt då det gällde detta.För att analysera resultatet av intervjuerna kopplade vi det till aktuell litteratur för undersökningsområdet. Vår slutsats är att trots goda intentioner hos våra intervjupersoner blev bedömningen inte likvärdig.

The aim of the study is to examine how four teachers in grades 1–3 describe how they organize teaching to develop reading development inbilingual students' reading acquisition. Based on the aim, two following research questions were concretized: How do four active teachers adapt teaching for students with Swedish as a second language to develop reading acquisition and reading development? What methods do the teachers suggest using in teaching to stimulate and advocate for students with another mother tongue than Swedish? The study is based on a qualitative method and the collection of material is made with semi structured interviews. The respondents in the study comprise four competent teachers in the subject Swedish and Swedish as second language for grades 1–3. A transliteration was made on the collected material and was later analyzed based on a sociocultural perspective. The result shows that teaching reading acquisition with positive meaningful context is encouraging and using different methods in various ways. The methods they use are Bornholmsmodellen, FonoMix, Phonics and Whole language as well as working with concrete materials, images and the body’s’ various senses while learning for students with another mother tongue. Creating an experience where the students' previous experiences and understanding are taken into account is important. Teaching of mother tongue language has a significant importance for the development of the second language reading learning. If students have a strong mother tongue, it can facilitate when the second language is taught. / Syftet med studien är att undersöka hur fyra verksamma lärare arbetar med läsinlärning för att främja läsutvecklingen för elever med svenska som andraspråk.  Utifrån syftet har följande frågeställningar konkretiserats: Hur anpassar fyra verksamma lärare undervisningen till elever med svenska som andraspråk för att utveckla läsinlärning och läsutveckling? Vilka metoder uppger lärarna i studien att de använder för att främja läsinlärningen hos elever med svenska som andraspråk?Studien är genomförd med kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes. Respondenterna i studien utgörs av fyra behöriga lärare i ämnet svenska och två lärare med behörighet i svenska som andraspråk för årskurs 1–3. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att en positiv läsinlärningmed fokus på meningsfullheti undervisningen är en bidragande faktor till läsinlärning för elever med svenska som andraspråk. Planering kring begreppsbetydelse vid bokstavsinlärningär av vikt för att skapa förutsättningar för lärandet. Läraren bör arbeta konkret, med föremål, bildstöd och kroppens olika sinnen vid läsinlärningen för svenska som andraspråks elever. Att man tillsammans skapar en upplevelse kring lärandet är betydelsefullt samt att arbete kring text ska ske i meningsfulla sammanhangdär elevernas tidigare erfarenheteroch förförståelse tas hänsyn till. Modersmålet och Modersmåls-undervisninghar en markant betydelse för utveckling av andraspråkets läsinlärning. Om elever har ett starkt modersmål kan det underlätta när andraspråket lärs in.