No description available.

No description available.

Denna studie undersöker hur media porträtterar förskolor i Malmö under två olika tidsperioder. Vårt syfte var att undersöka vilka bilder av Malmös förskolor som producerats i dagspress och vad det säger om förskolan, hur det talas om förskolorna och vem som kommer till tals. För att uppnå vårt syfte tog vi hjälp av två frågeställningar där vi undersökte hur diskurserna om förskolan framställs samt hur de förhåller sig till varandra. Vår empiri består av tidningsartiklar från Sydsvenska Dagbladet där vi har utfört textanalyser både utifrån rubriker och innehållet i texterna. Vi har analyserat och stannat upp vid valda nyckelord för att tolka hur ordval och meningar bidrar till att framställa olika bilder av förskolan. I textanalysen har vi utgått från Faircloughs (2015) kritiska diskursanalys som anses användbar i forskning om samhällsdebatter då den utgår från en tredimensionell modell som förutom grammatiska ord även tar hänsyn till det sociala sammanhanget.Studiens resultat visar på att det sker diskursiva kamper i debatterna om förskolan. En central poäng som framkom är att även som samma ämnen diskuterats i artiklarna såg argumenten och hur man talade om förskolan olika ut. Beroende på vems röst som talade producerades olika bilder av förskolan. Det förekom skillnader i hur det debatterades mellan de olika tidsperioderna, däremot skilde sig inte ämnena åt i någon större utsträckning. De mest framträdande diskurser upplevdes vara krisdiskurser, där de olika rösterna var överens om att krisen i förskolan är ett faktum.

The aim of this study was to examine how the Danish people and Denmark are represented in the daily Swedish press. We wanted to examine how the Danish people were represented, the characteristics given to the Danes and the differences we see between the different genres. We used theories about discourse, representation, stereotype and national community, too see what underlying messages was hidden in the texts. We analysed 30 texts from three Swedish daily newspapers: Sydsvenska Dagbladet Snällposten, Dagens Nyheter and Aftonbladet. The method we used was discourse analysis based on Faircloughs theories and methods.One of the most interesting results we found was that the Danish people often were represented as different kinds of stereotypes. We found the following stereotypes that we named: the drunken Danish, the racist, the laidback Danish and the criminal Danish. The drunk Danish stereotype is mostly seen in the text about sports when the journalists are writing about the Danish football supporters. In these texts the supporters are given properties like drunk and that they like to drink a lot of beer when they are watching football. The stereotype that we named the racist, we mostly see in the texts that were about politics and about the Dansk Folkeparti. The laidback Danish is particularly evident in texts that describe the Danish culture. The fourth stereotype, the criminal, we see in the texts about gang violence.Our study also showed that the Danish people and Denmark are represented through people that are not Danish. In many of the texts we could see that Swedish journalists interviewed other Swedish people about Denmark and the Danish people.

<p>Att i press skildra ett miljöproblem är svårt. Utrymmet i sig innebär en begränsning. Variationen i läsarens förförståelse och journalistens kunskaper är stor. Vi har genomfört en analys av hur svenskspråkig dagspress skildrat algblomningen i Östersjön somrarna 2005 och 2006. Studien omfattar vilket utrymme frågan har getts, vilka perspektiv som valts, vilka orsaker till problemet som har angetts och vilka aktörer som getts utrymme. Metoden har varit en kvantitativ textanalys med fokus på begrepp, vinkel och orsaksförklaringar. Analysen omfattade 139 artiklar från Dagens Nyheter, Gotlands Tidningar, Hufvudstadsbladet, Sydsvenska Dagbladet, Västerbottenskuriren och Ålandstidningen.</p><p>Vår undersökning visar att artiklarna ofta har en ytlig ansats där problemet med cyanobakterierna antingen grovt förenklas eller inte förklaras alls. De aktörer som i hög grad förekommer är forskare och myndighetsanställda. Den genomsnittliga artikeln har 1950 tecken inklusive mellanslag. Vi har identifierat skillnader mellan tidningarna rörande publiceringsdatum. Hufvudstadsbladet publicerar artiklar kontinuerligt, de andra tidningarna enbart under akuta faserna. Hufvudstadsbladet särskiljer sig också genom att ha en livlig debatt.</p>

Att i press skildra ett miljöproblem är svårt. Utrymmet i sig innebär en begränsning. Variationen i läsarens förförståelse och journalistens kunskaper är stor. Vi har genomfört en analys av hur svenskspråkig dagspress skildrat algblomningen i Östersjön somrarna 2005 och 2006. Studien omfattar vilket utrymme frågan har getts, vilka perspektiv som valts, vilka orsaker till problemet som har angetts och vilka aktörer som getts utrymme. Metoden har varit en kvantitativ textanalys med fokus på begrepp, vinkel och orsaksförklaringar. Analysen omfattade 139 artiklar från Dagens Nyheter, Gotlands Tidningar, Hufvudstadsbladet, Sydsvenska Dagbladet, Västerbottenskuriren och Ålandstidningen. Vår undersökning visar att artiklarna ofta har en ytlig ansats där problemet med cyanobakterierna antingen grovt förenklas eller inte förklaras alls. De aktörer som i hög grad förekommer är forskare och myndighetsanställda. Den genomsnittliga artikeln har 1950 tecken inklusive mellanslag. Vi har identifierat skillnader mellan tidningarna rörande publiceringsdatum. Hufvudstadsbladet publicerar artiklar kontinuerligt, de andra tidningarna enbart under akuta faserna. Hufvudstadsbladet särskiljer sig också genom att ha en livlig debatt.

<p>The aim of this study was to examine how the Danish people and Denmark are represented in the daily Swedish press. We wanted to examine how the Danish people were represented, the characteristics given to the Danes and the differences we see between the different genres. We used theories about discourse, representation, stereotype and national community, too see what underlying messages was hidden in the texts. We analysed 30 texts from three Swedish daily newspapers: Sydsvenska Dagbladet Snällposten, Dagens Nyheter and Aftonbladet. The method we used was discourse analysis based on Faircloughs theories and methods.One of the most interesting results we found was that the Danish people often were represented as different kinds of stereotypes. We found the following stereotypes that we named: the drunken Danish, the racist, the laidback Danish and the criminal Danish. The drunk Danish stereotype is mostly seen in the text about sports when the journalists are writing about the Danish football supporters. In these texts the supporters are given properties like drunk and that they like to drink a lot of beer when they are watching football. The stereotype that we named the racist, we mostly see in the texts that were about politics and about the Dansk Folkeparti. The laidback Danish is particularly evident in texts that describe the Danish culture. The fourth stereotype, the criminal, we see in the texts about gang violence.Our study also showed that the Danish people and Denmark are represented through people that are not Danish. In many of the texts we could see that Swedish journalists interviewed other Swedish people about Denmark and the Danish people.</p>