No description available.

Genom denna antologi vill vi lyfta fram olika aspekter av hur stadens olika rum interagerar med människor och hur det kombineras med identitet och livsvillkor. Det övergripande syftet är att få fram information om betydelser olika aktörer tillskriver sådant som bostadsområden och nya kommersiella centrum i relation till olika människors livsvillkor och identitet. Freddie Håkansson bidrar med antologibidraget Stadens gemensamma vardagsrum: Får du plats i soffan? – En studie om hur handelscentrum konstruerar meningsskapande rum berör det relativt nya omgjorda kvarteret Knäppingsborg beläget i Norrköping. Studien söker information kring vilka individer som använder sig av kvarteret, hur dess butiker marknadsförs och på så sätt avgör vilka kunder kvarteret söker. Varför renoveras det inte, det ska ju va snyggt där med? – att vara svensk i det svenskglesa är Annika G Seitovs studie kring etniska svenskars upplevelse av att bo i segregerade bostadsområden som Klockaretorpet i Norrköping och Brandkärr i Nyköping. Studien belyser svenskarnas identitetskapande processer i de interaktioner som sker med andra kring deras boende. Malin Svenssons antologi del, Vart vill du bo- vem vill du vara? handlar om hur människor resonerar kring olika bostadsområden. Studien utgår från individens egna värderingar kring hur ett område ska vara för att kunna identifiera sig med det, samt vilka olika aktörer som kan bidra till hur ett område framställs eller upplevs som attraktivt. Antologin visar att platsen har betydelse för individens identitet. Tillhörighet och meningskapande i relation till platsen är gemensamma nämnare för våra olika antologidelar, vilket finns med i vår slutdiskussion.

Denna studie grundar sig på tre ostrukturerade fokusgruppsintervjuer som genomfördes med ungdomar på en gymnasieskola i Stockholmsområdet. Urvalet bestod av gymnasielever som gick på skolan och var 18-22 år. Avsikten var att studera hur ungdomarna gör skillnad på narkotikaklassade och icke narkotikaklassade preparat som används i berusningssyfte. De frågeställningar vi arbetat efter var följande: Hur konstrueras alkohol diskursivt i samtalet om andra berusningspreparat? Konstrueras bruket som individens eget ansvar eller som ett gemensamt samhällsansvar? Ungdomarna har under fokusgruppsintervjuerna fått argumentera, definiera och motivera hur dessa gränser görs. Vi har utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv valt att tolka dessa gränsdragningar som symboliska, d.v.s. de representerar värderingar som individen institutionaliserats in i och aktivt upprätthåller. Analysmetoden baseras på Faircloughs kritiska diskursanalys där vi analyserat ungdomarnas samtal utifrån hur isärhållandet mellan narkotikaklassade preparat och icke-narkotikaklassade preparat upprätthålls, förhandlas och omförhandlas i form av symboliska gränsdragningar. Utifrån det insamlade materialet fann vi att alkoholen hade en särställning gentemot övriga berusningspreparat då det både var tillåtet och socialt accepterat. En återkommande gränsdragning som konstruerades i samtalen var mellan problematiskt och icke problematiskt bruk. Gränsdragning kopplades samman med kontroll, social kontext, ålder och miljö. I samtalet om cannabis användes alkohol som referenspunkt och delade upp deltagarna i två polariserade läger. Ena sidan var för en legalisering medan den andra sidan var för ett totalförbud av samtliga berusningspreparat vilket vi tolkade utifrån hur ungdomarna såg på ansvarsfördelningen. Den svenska beskattningsmodellen av alkohol och tobak beskrevs som tvivelaktig eftersom den innebär att staten tjänar pengar på individers mer eller mindre skadliga bruk.

Syftet med denna studie är att undersöka hur genus, familjekonstellationer och funktionsvariation framställs i utvalda matematikläromedel för grundskolan årskurs 2, 5 och 7. Läromedelsanalys har gjorts på 50 sidor vardera i sex stycken läromedel, från serierna Matte Direkt och Favorit Matematik. Med hjälp av förutbestämda symboliska attribut har en kvantitativ metod använts för att genomföra läromedelsanalysen. När läromedelsgranskningen försvann 1991 blev det alla lärares professionella ansvar att välja ut läromedel för att eleverna ska uppnå uppsatta mål. Därför har vi valt att göra en läromedelsanalys på matematikböcker för låg-, mellan- och högstadiet. Tidigare forskning som presenteras i studien framhåller att läromedlen är mansdominerande, dock skiljer sig studiens resultat från det då majoriteten av böckerna visar på en kvinnligdominans genom bild och text. Tidigare forskning stämmer överens med studiens resultat när det berör funktionsvariation och familjekonstellation. Båda kategorierna får ytterst lite utrymme samt att kärnfamiljen framställs som idealet för en familj.

I föreliggande uppsats har symboliska och realistiska hots betydelser för Avpixlat-besökares attityder till personer som invandrat undersökts. Detta har gjorts med hjälp av frågeställningarna: Hur relaterar besökarnas upplevelser av invandrare i frågor om de symboliska hoten kultur och religion till deras attityder till personer som invandrat? Hur relaterar besökarnas upplevelser av invandrare i frågor om de realistiska hoten bostad, arbete och välfärd till deras attityder till personer som invandrat? Samt vilka symboliska eller realistiska hot kan främst förklara besökarnas attityder till personer som invandrat? Metoden bygger på en attitydundersökning som skickats ut via enkät till besökarna i Avpixlats kommentarsfält. Resultatet visar att besökarnas attityder till personer som invandrat är negativa. Det visar vidare att det främst är upplevelser av att det svenska välfärdssystemet är hotat av invandrare som kan förklara de negativa attityderna. Upplevelser av att ”svensk kultur” är hotad av personer som invandrat kan vidare förklara dessa attityder. I ljuset av besökarnas upplevelser av att välfärden och kulturen är hotad tappar upplevelserna av att invandrare hotar arbeten, bostad och religionen som förklaringar till deras attityder. Således är ett realistiskt och ett symboliskt hot, alltså upplevda hot mot välfärden och upplevda hot mot svensk kultur de hot som främst förklarar Avpixlat-besökares negativa attityder till personer som invandrat.

This essay is a study about how people who work at caring facilities, such as retirement homes, reflect about their role as caregivers for people that are in the last phase of their lives and how they reflect about meeting death at work. The study is conducted through interviews with six people that currently work or have worked at caring facilities.  In the essay the informants’ perceptions of a good death are discussed, and what they strive to do when caring for a dying person. The concept of a good death is also discussed in relation to euthanasia. The primary result is that it is evident how the informants use empathy and internalisation as tools to estimate what the caretakers desire. This internalisation leads to a large personal commitment to caring, and can possibly affect the person who provides the care on a personal level. Four of the six informants believe in paranormal phenomena and this is discussed in relation to their work of caring for dying people. Some of the informants report that they feel a responsibility to care well for the person before s/he dies so that they will rest in peace and not start haunting. These primary themes are discussed in relation to Berger & Luckmann’s concept of border situation, and it is shown that the informants have in different ways internalised their experiences from working with death to manage the crisis for the symbolic universe that death entails.

<p>Sms-lån har som fenomen varit ett hett ämne i media under 2007. Detta bl.a. för att Kronofogdemyndigheten uppmärksammat att många ungdomar mellan 18-25 år har ådragit sig betalningsanmärkningar pga. obetalda sms-lån.</p><p>Syftet med uppsatsen har varit att besvara följande frågeställningar:</p><p>- Vad vet högskolestudenter om sms-lån och hur det fungerar. Vi har även försökt redogöra för hur vanligt förekommande det är bland högskolestudenter och vilka risker eller möjligheter de anser utmärker sms-låntagandet.</p><p>- Undersökt hur högskolestudenters inställning till och erfarenheter av sms-lån ser ut.</p><p>den mest framträdande slutsatsen i undersökningen är att högskolestudenter väljer att inte låna pengar via sms-lån.</p>

Sms-lån har som fenomen varit ett hett ämne i media under 2007. Detta bl.a. för att Kronofogdemyndigheten uppmärksammat att många ungdomar mellan 18-25 år har ådragit sig betalningsanmärkningar pga. obetalda sms-lån. Syftet med uppsatsen har varit att besvara följande frågeställningar: - Vad vet högskolestudenter om sms-lån och hur det fungerar. Vi har även försökt redogöra för hur vanligt förekommande det är bland högskolestudenter och vilka risker eller möjligheter de anser utmärker sms-låntagandet. - Undersökt hur högskolestudenters inställning till och erfarenheter av sms-lån ser ut. den mest framträdande slutsatsen i undersökningen är att högskolestudenter väljer att inte låna pengar via sms-lån.

Kommunikation är en grundläggande källa till spridning av kunskap med en påverkan på både individ och samhälle varpå ett intresse föreligger i att undersöka fenomenet närmare. Syftet med studien var att undersöka vilka sociala representationer potentiella medarbetare har av ett attraktivt Employer Brand. Vidare syftar studien till att kartlägga sociala representationer av Länsförsäkringar Skaraborgs Employer Brand. Empirin samlades in genom enkäter och i studien ingick 207 högskolestudenter. Resultatet visade att Symboliska Image-attribut värderas högre än Funktionella Image-attribut men att båda dimensionerna är betydande gällande ett attraktivt Employer Brand. Resultatet påvisade att respondenternas sociala representationer av Länsförsäkringar Skaraborg främst är kopplade till deras kundvarumärke och inte till dem som arbetsgivare. Vid jämförelsen av värderingen mellan Attraktiv Arbetsgivare och Länsförsäkringar Skaraborg och erhöll Länsförsäkringar Skaraborg ett generellt lägre medelvärde.

Drawing on theories of ethnic representations in mainstream news media and racial discrimination (van Dijk 2000, Hultén 2006, Husband &amp; Downing 2005, Wodak 2011), and using methods of critical discourse analysis (mainly van Dijk 1993, 1991, Fairclough 1995) this bachelor thesis aims to investigate the inter-textual and inter-discursive relationship between selected editorial and opinion pieces written by three mainstream right wing “symbolic elites” and the xenophobic blog “Avpixlat”. The three selected symbolic elites are: Per Gudmundsson, editorial writer at the second largest Swedish newspaper SvD, Andreas Johansson Heinö, academic with a P.H.D. in political science, specialized on issues of integration and ethnic relations, and Paulina Neuding, editorial writer at SvD and editor in chief for right-wing oriented magazine Neo. All three are actively taking part in the mediated discussion of ethnic relations in Sweden from a liberal-conservative perspective. My study shows that the blog Avpixlat on numerous occasions use editorials and opinion pieces written by the three symbolic elites to validate xenophobic and racist notions of the “Islamic invasion” and cultural racism. The blog frames these symbolic elites as truth-telling exceptions within the politically correct multiculturalism-loving media establishment. I conclude that Avpixlat, purposefully exaggerates, transforms and widens some of the claims, themes and arguments made in the editorials and opinion pieces to better fit within a racist discourse. But also concur that the criticism and problem-oriented notions about immigration and ethnic relations, and representation of “the others”, framed in such topics as terrorism, crime and social problems, exists inherently within the editorials and opinion pieces –all-though expressed in a somewhat more implicit and “coded” official discourse. Paradoxically themes and notions taken from the “symbolic elites” within the “media-establishment” are used to strengthen a polarized anti-establishment position. The relationship signifies a shift towards a more problem oriented immigration and integration- discourse overall.