<p>Många informationssystemutvecklingsprojekt misslyckas och det beror ofta på att utvecklaren inte förstår eller känner till kraven från slutanvändarna. En viktig faktor för att projekten istället ska lyckas är att slutanvändare är motiverade till att delta i processen och de bör motiveras redan i en förberedande fas av informationssystemutvecklingen. Ytterligare en faktor som är viktig är externkonsulten, som ofta är den person som leder arbetet med informationssystemutvecklingen.</p><p>Det finns symboliska roller som kan kopplas till den externa konsulten, vilka kan påverka motivationen både positivt och negativt hos slutanvändarna. Resultatet av detta arbete är ett antal råd till externkonsulten om hur denne bör agera i en förberedande fas av informationssystemutveckling för att motverka de negativa effekterna av de symboliska rollerna och tillvarata de positiva.</p>

Engineers are a group of individuals who are attractive when companies are in need for competence in technology. Today it is a shortage of these competences in the labor market. Because of this there has grown a competition among companies when they strive to recruit the best engineers. Therefore companies spend more resources on marketing themselves as an attractive employer. This study was set out to find what engineers think is an attractive employer through a demographic perspective. Another objective was to understand what Employer Brand (EB) is and understand what a successful EB consists of. The study was based on a survey where 147 engineers from Umeå University participated. The study showed that age, years at work and number of terms studied plays an important role to explain how an engineer student rate as a good employer. Further on can we conclude from a theoretic perspective that EB is a complex concept when creating a brand. Although, the study shows that by interacting with the target group is a god indicator to seen as a future employer for engineer students and as a good brand.

Många informationssystemutvecklingsprojekt misslyckas och det beror ofta på att utvecklaren inte förstår eller känner till kraven från slutanvändarna. En viktig faktor för att projekten istället ska lyckas är att slutanvändare är motiverade till att delta i processen och de bör motiveras redan i en förberedande fas av informationssystemutvecklingen. Ytterligare en faktor som är viktig är externkonsulten, som ofta är den person som leder arbetet med informationssystemutvecklingen. Det finns symboliska roller som kan kopplas till den externa konsulten, vilka kan påverka motivationen både positivt och negativt hos slutanvändarna. Resultatet av detta arbete är ett antal råd till externkonsulten om hur denne bör agera i en förberedande fas av informationssystemutveckling för att motverka de negativa effekterna av de symboliska rollerna och tillvarata de positiva.

No description available.

Konkurrensen om kvalificerad arbetskraft är hög på arbetsmarknaden och det blir allt viktigare för organisationer att kunna attrahera nya potentiella medarbetare och behålla kompetenta medarbetare. Utbudet av arbetsgivare ökar och på senare år har konkurrensen ökat ytterligare då internationella arbetsgivare kommit in på marknaden. Genom att systematiskt arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke och marknadsföra vad man som arbetsgivare kan erbjuda vid en anställning ökar det chanserna att positionera sig bland konkurrenter och ses som en attraktivare arbetsgivare. Den strategi som ligger till grund för detta antagande heter Employer Branding. Employer Branding har under de senaste två decennierna fått en betydande roll för många organisationer. Strategin har främst används och forskats på av organisationer i den privata sektorn. Organisationer i den offentliga sektorn har nu i större utsträckning än tidigare börjat använda sig av strategin för att kunna attrahera och behålla kompetenta medarbetare. Denna studie har som syfte att undersöka en organisation som verkar i den offentliga sektorn för att få djupare förståelse för hur de arbetar idag, hur deras arbete uppfattas av den tillfråga målgruppen i studien och hur de vidare kan förbättra sig för att bli en mer attraktiv arbetsgivare. Den teoretiska referensramen, som denna studie har berör Employer Branding samt nuvarande presentation från den undersökta organisationen för att skapa en utgångspunkt och öka förståelsen för ämnet. I studien genomförs en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer med potentiella medarbetare för organisationen. Resultatet av intervjuerna analyserades tillsammans med tidigare forskning och information från den teoretiska referensramen. I analysen återfinns mönster av vad som anses vara attraktivt hos arbetsgivare och vad den undersökta organisationen gör bra och vad de kan förbättra. Studien avslutas med en redogörelse av vad det finns för förbättringsmöjligheter hos den studerade organisationen för att bli en mer attraktiv arbetsgivare samt en diskussion om var kommande forskning bör fokusera.

Denna studie undersökte ett tämligen outforskat område som vi anser borde uppmärksammas: vad det innebär att arbeta som ung chef inom offentlig sektor idag. Studiens urval utgick ifrån en medelstor kommun i Sverige där fyra unga chefer valdes ut. Det utfördes sju deltagande observationer som lade grunden för fyra intervjuer, dessa hade en grund i en etnografisk metodansats. För att förstå studiens resultat i sin helhet användes ett symboliskt interaktionistiskt synsätt, kombinerat med utvalda begrepp från Goffmans dramaturgiska perspektiv och Hochschilds emotionssociologi. Resultatet delas upp i fyra övergripande teman: vad innebär det att arbeta som chef?, det sociala klimatet på arbetsplatsen, hur ung ålder spelar in på chefsrollen och hur medarbetarnas ålder påverkar chefernas förhållningssätt. Under det första temat diskuteras chefernas generella chefsroll och vad det innebär, exempelvis begränsningar. I det andra temat diskuteras användningen av stämningsreglerande i form av humor samt användning av tydlig kommunikation. Det tredje temat lyfter chefernas egen beskrivning på de som unga chefer samt omgivningens syn. Och i det sista temat redovisar vi för chefernas syn på sina medarbetare utifrån ålder.

I den här studien har fem vuxna andraspråksinlärare intervjuats i en norrländsk inlandskommun. Syftet var att undersöka deras narrativ gällande deras lärande från deras hemländer samt deras studier i svenska i Sverige. Fokus har varit att synliggöra vilka symboliska kapital som framhävts som viktiga i lärandet i hemländerna samt i Sverige i och utanför skolan. Undersökningen visar bland annat att respondenternas tidigare skolbakgrund med hårda regler och bestraffningar har gjort dem fokuserade i klassrummet. Det visar även att man trots många år i skolan på högre utbildningsnivå inte självklart har någon fördel när man kommer till Sverige. Undersökningen visar också att sociala kontakter med svensktalande är viktiga för att lära sig svenska. Flera av respondenterna är vana att studera själv hemma. De anser att mer jobb och praktik tidigare inom sfiundervisningen skulle leda till att de lär sig mer svenska snabbare. De upplever friheten i svenska skolan som något positivt samtidigt som något nytt och främmande som leder till vissa svårigheter.

Sveriges generationsväxling på arbetsmarknaden kommer innebära nya rekryteringsbehov för samtliga arbetsplatser. Inom den offentliga sektorn lär det behövas rekrytera upp mot en halv miljon medarbetare fram till år 2020. I dagsläget råder det redan brist på medarbetare inom den offentliga sektorn och kan behöva anpassa sin employer branding strategi för att attrahera nya potentiella medarbetare. Nya potentiella medarbetare som ska inträda på arbetsmarknaden inom snar framtid är högskolestudenter. Eftersom den offentliga sektorn har begränsningar i att konkurrera genom högre löner, krävs det istället satsningar på symboliska attribut så som organisationskultur och värderingar. Syftet är undersöka utifrån högskolestudenters perspektiv hur den offentliga sektorn kan använda sig utav employer branding och dess brand attribut för att attrahera nya potentiella medarbetare. Detta uppnås genom en utförd kvalitativ studie där tio högskolestudenter intervjuas. Denna metod användes för att fånga respondenternas uppfattning och erfarenheter vad gäller den offentliga sektorn som en potentiell arbetsgivare. Studien har bidragit med att den offentliga sektorn bör utvärdera dess employer branding och de egenskaper som utlovas och om dessa verkligen hålls. Brister detta så brister även den sociala identifieringen som en gång skapade attraktion och detta skapar ett initiativ till dåliga rykten. Vidare har viktiga attribut identifierats så som värderingar, organisationskultur, arbetsförhållanden, karriärutvecklingsmöjligheter men också lön har fått en plats bland de viktigaste attributen. Högskolestudenters inställning gentemot den offentliga sektorn baseras både på egna erfarenheter och familj eller vänners erfarenheter samt sociala medier. Det blir därför viktigt att det som utlovas faktiskt hålls eftersom rykten bland en individs sociala krets/sociala medier kan påverka attraktionen av nya potentiella medarbetare. / Sweden’s generation shift in the labor market will entail new recruitment needs for all workplaces. In the public sector, it is necessary to recruit up to half a million employees by 2020. At present, there is already a shortage of employees in the public sector and may need to adapt their employer branding strategy to attract new potential employees. New potential employees who will enter the labor market in the near future are college students. Since the public sector has limitations on competing through higher wages, instead it is required to make investments in symbolic attributes such as organizational culture and values. The purpose is to examine from the perspective of college students, how the public sector can use employer branding and its brand attributes to attract new potential employees. This is achieved through a qualitative study in which ten college students are interviewed. This method was used to capture respondents’ perception and experience of the public sector as a potential employer. The study has contributed that the public sector should evaluate its employer branding and the characteristics that are promised and whether these are really kept. Failure to do so also impairs social identification that once created attraction and this creates an initiative for bad rumors. Furthermore, important attributes have been identified such as values, organizational culture, working conditions, career development, but also that salary has become among the most important attributes. College students’ attitude towards the public sector is based on both their own experiences, family or friends’ experiences and social media. It is therefore important that what is promised is actually kept because rumors among an individual’s social circle/social media can affect the attraction of new potential employees.

Syftet med studien är att skapa förståelse för hur kvinnor på kvinnodominerade arbetsplatser upplever kritik. Studien kommer att vara en fältstudie vari man granskar kvinnor som är verksamma inom förskolan, då tidigare forskning visat på en klar majoritet av kvinnor inom denna yrkeskår. Avsikten med studien är inte att uppnå någon objektiv sanning av verkligheten, dock avser denna studie tolka eventuella fenomen som rör ämnet, samt skapa en förståelse för individens syn på begreppet. Informanterna har valts ut strategiskt, vidare präglas informanternas deltagande av självselektion. Man kommer inte att ta hänsyn till andra variabler än kön vad gäller urvalet. Teorier som studien vilar på är den symboliska interaktionismen där bland annat dess syn på rationalitet behandlas. Vidare tas Johan Asplunds teori om social responsivitet i beaktning och avslutningsvis Erving Goffmans teori om identitetsskapande. De slutsatser som kan dras i och med denna studie är att relationerna mellan individerna i en grupp verkar ha stor betydelse för hur man upplever kritik. För att undvika missförstånd kring det valda ämnet verkar allmän mening råda att "definitionen av situationen" är något man bör ta i beaktande, detta då kritik till en början upplevs som någonting negativt. / The purpose of this study is to create an understanding of how women in female dominated workplaces are experiencing criticism. The study will be a field study which is examining women who are active in preschool, when previous research has demonstrated a clear majority of women in this profession. The intention of this study is not to create any objective truth of reality, however, relate this study to interpret and describe any phenomena related to the topic, and create an understanding of the individual's perception of the concept. The informants were chosen strategically, further characterized the informants' participation of self-selection. It will not take into account, variables other than gender in terms of selection. Theories that the study rests on is the symbolic interactionism, which, among other things, its view of rationality is treated. Furthermore the theory of Johan Asplund, social responsivity, is taken into consideration and, finally, Erving Goffman's theory of identity formation. The conclusions to be drawn, in and of this study is that the relations between individuals in a group seems to have a major impact on how people perceive criticism. To avoid misunderstandings about the chosen topic appears public opinion, advise that the "definition of the situation" is something you should take into consideration, so where the spontaneous reaction of criticism is negative.

CSR-rapporter ger företag olika fördelar och kan bland annat förbättra företags legitimitet. Till följd av att allt fler företag vill ta del av CSR-rapporteringens fördelar uppstår fenomenet decoupling. Företagen uppger att de ska göra något och engagerar sig i symboliska handlingar, utan att sedan genomföra några substantiva handlingar. Syftet med denna studie var att beskriva och analysera sambanden mellan symboliska och substantiva handlingar, mellan finansiella resurser och substantiva handlingar samt föra en diskussion om skillnader och likheter mellan europeiska och amerikanska företag. Studien omfattade ett urval av 1001 företag i Europa och USA. Tre korrelationsanalyser, tre regressions-analyser och ett t-test utfördes. Resultatet visar att företagen i studien inte ägnar sig åt decoupling. Däremot visar studien ett samband mellan finansiella resurser och substantiva handlingar. Vissa mindre skillnader visade sig mellan europeiska och amerikanska företag. / CSR-reporting give companies various advantages, it can among other things improve the legitimacy of companies. However, as a result of that more and more companies want to take advantages of the benefits of CSR-reporting, the phenomenon of decoupling arises. The companies state that they must do something and engage in symbolic actions, without implementing the substantive actions. The purpose of this study was to describe and analyze the connections between symbolic and substantive actions, between financial resources and substantive actions, and discuss differences and similarities between European and American companies. The study included a sample of 1001 companies in Europe and the United States. Three correlation analyzes, three regression analyzes and one t-test were used. The results show that the companies in the study do not engage in decoupling. However, the study shows a connection between financial resources and substantive actions. Some minor differences emerged between European and American companies.