CSR-rapporter ger företag olika fördelar och kan bland annat förbättra företags legitimitet. Till följd av att allt fler företag vill ta del av CSR-rapporteringens fördelar uppstår fenomenet decoupling. Företagen uppger att de ska göra något och engagerar sig i symboliska handlingar, utan att sedan genomföra några substantiva handlingar. Syftet med denna studie var att beskriva och analysera sambanden mellan symboliska och substantiva handlingar, mellan finansiella resurser och substantiva handlingar samt föra en diskussion om skillnader och likheter mellan europeiska och amerikanska företag. Studien omfattade ett urval av 1001 företag i Europa och USA. Tre korrelationsanalyser, tre regressionsanalyser och ett t-test utfördes. Resultatet visar att företagen i studien inte ägnar sig åt decoupling. Däremot visar studien ett samband mellan finansiella resurser och substantiva handlingar. Vissa mindre skillnader visade sig mellan europeiska och amerikanska företag. / CSR-reporting give companies various advantages, it can among other things improve the legitimacy of companies. However, as a result of that more and more companies want to take advantages of the benefits of CSR-reporting, the phenomenon of decoupling arises. The companies state that they must do something and engage in symbolic actions, without implementing the substantive actions. The purpose of this study was to describe and analyze the connections between symbolic and substantive actions, between financial resources and substantive actions, and discuss differences and similarities between European and American companies. The study included a sample of 1001 companies in Europe and the United States. Three correlation analyzes, three regression analyzes and one t-test were used. The results show that the companies in the study do not engage in decoupling. However, the study shows a connection between financial resources and substantive actions. Some minor differences emerged between European and American companies.

The Planning And Scheduling (PLAS) module of ICE (Intelligent Control Environment) is responsible for planning and scheduling a large fleet of vehicles. This process involves the creation of tasks to be executed by the vehicles. Using this information, PLAS decides which vehicles should execute which tasks, which are modelled as constraint satisfaction problems. Solving the constraint satisfaction problems is slow. To improve efficiency, a number of different techniques exist. One of these is arc consistency, that entails taking a constraint satisfaction problem and evaluating its variables pairwise by applying the constraints among them. Using arc consistency, we can discern the candidate solutions to constraint satisfaction problems faster than doing a pure search. In addition, arc consistency allows us to detect and act early on inconsistencies in constraint satisfaction problems. The work in this master thesis includes the implementation of a constraint solver for symbolic constraints, containing the arc consistency algorithm AC3. Furthermore, it encompasses the implementation of a constraint satisfaction problem generator, based on the Erdős-Rényi graph model, inspired by the quasigroup completion problem with holes, that allows the evaluation of the constraint solver on large-sized problems. Using the constraint satisfaction problem generator, a set of experiments were performed to evaluate the constraint solver. Furthermore, a set of complementary scenarios using manually created constraint satisfaction problems were performed to augment the experiments. The results show that the performance scales up well. / Schemaläggningsmodulen PLAS som är en del av ICE (Intelligent Control Environment) är ansvarig för planering och schemaläggning av stora mängder fordonsflottor. Denna process involverar skapandet av uppgifter som behöver utföras av fordonen. Utifrån denna information bestämmer PLAS vilka fordon som ska utföra vilka uppgifter, vilket är modellerat som villkorsuppfyllelseproblem. Att lösa villkorsuppfyllelseproblem är långsamt. För att förbättra prestandan, så finns det en mängd olika tekniker. En av dessa är bågkonsekvens, vilket involverar att betrakta ett villkorsuppfyllelseproblem och utvärdera dess variabler parvis genom att tillämpa villkoren mellan dem. Med hjälp av bågkonsekvens kan vi utröna kandidatlösningar för villkorsuppfyllelseproblemen snabbare, jämfört med ren sökning. Vidare, bågkonsenvens möjliggör upptäckande och bearbetning av inkonsekvenser i villkorsuppfyllelseproblem. Arbetet i denna masteruppsats omfattar genomförandet av en villkorslösare för symboliska villkor, innehållandes bågkonsekvensalgoritmen AC3. Vidare, så innefattar det genomförandet av en villkorsuppfyllelseproblemgenerator, baserad på grafmodellen Erdős-Rényi, inspirerad av kvasigruppkompletteringsproblem med hål, villket möjliggör utvärdering av villkorslösaren på stora problem. Med hjälp av villkorsuppfyllelseproblemgeneratorn så utfördes en mängd experiment för att utvärdera villkorslösaren. Vidare så kompletterades experimenten av en mängd scenarion utförda på manuellt skapade villkorsuppfyllelseproblem. Resultaten visar att prestandan skalar upp bra.

Bakgrund och problemdiskussion:Corporate social responsibility är ett ansvarsåtagande som expanderat i samhället de senaste årtiondena. Samhället präglas idag av en större medvetenhet och ställer allt högre krav på att företag ska agera hållbart i sin verksamhet. Modeindustin har fått utstå stor kritik i media men även i andra informationskanaler. Kritiken speglar framförallt deras externa leverantörers hållbarhetsåtagande, som företagen importerar sina produkter ifrån. Leverantörerna är framförallt etablerade i utvecklingsländer och har tidigare använt sig av barnarbete, haft bristfälliga anställningsvillkor och samtidigt haft negativ påverkan på miljön. Detta är några av anledningarna till att modeföretagen ställs inför allt hårdare krav. Det är därför av stor vikt att de synliggör för samhället sitt engagemang i CSR och därigenom uppfyller kraven som ställs på dem. Hållbarhetsrapportering har därför blivit ett av de mest betydelsefulla tillvägagångssätten inom modeindustrin som ett bevis för att de uppfyller CSR-åtagandet. Syfte:Syftet med uppsatsen är att ta reda på ifall modeindustrin implementerar CSR i sin verksamhet för att överleva på marknaden eller för att generera konkurrensfördelar och högre ekonomisk vinst. Metod:Undersökningen genomfördes på samtliga börsnoterade modeföretag i Sverige. Vi utförde en innehållsanalys där samtliga modeföretagens hållbarhetsrapporter analyserades och granskades för att få information om deras CSR-engagemang. Slutsats:Modeindustrin utformar generellt sätt CSR-rapporter av symboliska skäl. Företagen utför med andra ord hållbarhetsaktiviteter för att överleva på marknaden och försäkra sig om en långsiktig framtid. Hållbarhetsansvarstagande är något som framförallt deras nyckelintressenter; kunderna kräver,vilket företagen måste beakta för att inte försämra sitt rykte och kritiseras i media. / Background and problem discussion:The focus on corporate social responsibility has expanded in the society in the past few decades. Our society is characterized by an improved awareness of the topic and it imposes increased demands on companies in terms of being sustainably responsible in their business activities. The fashion industry has received a lot of criticism in the media and other information channels. Primarily, the criticism concerns the nature of activities, whether sustainably responsible or not, of third party suppliers with whom the fashion industry companies cooperate. Third-party suppliers are mostly located in developing countries and have previously been involved in the employment of child labor, providing inadequate employment conditions as well as having a negative impact on the environment. This is one of the factors leading to fashion companies now facing stricter requirements. Thus, it is of crucial importance that companies in the fashion industry engage in CSR activities and satisfy expectations on them. Therefore, the sustainability reporting system is one of the most prominent approaches in the fashion industry, offering a way to prove and communicate their CSR activities. Purpose:The purpose of this essay is to investigate whether the fashion industry implements CSR in their activities to either survive as a competitor in the market, or for the purpose of generating competitive advantage and higher financial profit. Method: All publicly listed fashion industry companies in Sweden were included in this research. We conducted a content analysis where all fashion industry companies' sustainability reports were analyzed and reviewed to generate information about their CSR engagement. Conclusion: he fashion industry delivers CSR reports for symbolic purposes. The fashion industry companies implement sustainably responsible activities in order to survive as a competitor in the market and in order to ensure a long-term future. Sustainable responsibility is of importance to the key stakeholders, i.e. the customers, of fashion industry companies, and therefore a topic that must be on the agenda of these companies in order to avoid damage to their reputation and criticism in media.

Konflikter är en naturlig del av arbetslivet som orsakas av olika bakgrundsfaktorer. En övergripande trend i konflikthantering är metoder som främjar kommunikation och samarbete. Mot denna bakgrund avser denna studie att undersöka hur ett fallstudieföretag hanterar konflikter, med hjälp av Bolman och Deals bok “Nya perspektiv på organisation och ledarskap”. Arbetet analyserar konflikter och konflikthantering utifrån fyra perspektiv: strukturella, HR, politiska och symboliska. Det konceptuella ramverket presenterar dessa perspektiv individuellt, samt modeller och teorier som är relaterade till ämnet. Det empiriska materialet utgår från nio intervjupersoner från olika avdelningar och positioner för att få en inblick i deras syner på konflikter, de involverade aktörerna samt hur konflikter hanteras. Sammanställningen av intervjuerna analyseras med det konceptuella ramverket för att identifiera samband och förbättra konflikthanteringsmetoder. Avslutningsvis visar studien att en flerperspektivistiska syn är fördelaktig för att undvika att fastna i en ensidig syn på konflikter. / Workplace conflicts arise from a variety of underlying causes and are an inevitable aspect of the job. The application of techniques that foster cooperation and communication is a common trend in conflict resolution. In light of this, this study uses the paradigm provided by Bolman and Deal's book "Reframing Organizations: Artistry, Choice and Leadership" to examine how a case study organisation manages conflicts. Four perspectives are used in the study to analyse conflicts and conflict management: structural, HR, political, and symbolic. These viewpoints are presented separately in the conceptual framework, together with pertinent models and theories. Nine people from various departments and roles were interviewed for the empirical material in order to learn more about their perspectives on conflicts, the parties involved, and conflicts resolution techniques. The conceptual framework is applied to the analysis of the interview compilation in order to find patterns and enhance dispute resolution techniques. The study concludes by demonstrating the benefits of adopting a multi-perspective strategy in order to prevent taking a biassed stance on conflicts.

<p>Religioners symbolsystem kan, utifrån ett sociologiskt och antropologiskt perspektiv, uppfattas som grund för hur människor skapar och upprätthåller kultur och social ordning. Inom gudinnetron riktas som oftast kritik mot de monoteistiska religionerna så som kristendom, judendom och islam. Man menar att dessa religioners etik, mytologi och symbolik tolkas och reproduceras utifrån en androcentrisk norm som främst gynnar exploatering av kvinnor, barn och jorden själv. Makt är ett nyckelbegrepp i dessa sammanhang. Mitt syfte är att förstå hur gudinnetrons symboliska system skapar förståelse av begreppet makt. Min huvudfråga är: Hur ser gudinnetrons förståelse av begreppet makt ut?</p><p>Jag har funnit att gudinnetroendes förståelse av makt kan härledas till upplevelsen och förståelsen av den immanenta Gudinnan. Gudinnan är livskraften och livscykeln som människor och natur är sammanlänkade i och därav lever i gemenskap inom. Detta leder till en maktförståelse där makt främst ses som människans förmåga att utifrån den immanenta livskraften handla i världen för helhetens bästa.</p><p>Att använda sin makt för att dominera över andra är därmed inte ett uttryck för makt som har sin grund i upplevelsen av den immanenta Gudinnan utan istället ett uttryck för "makt över".</p>

Uppsatsen utforskar människans psyke utifrån den franske psykoanalytikern och psykiatrikern Jacques Lacans psykoanalytiska teori. Uppsatsen undersöker subjektets förutsättningar och möjligheter utifrån lacansk teori, samt vilka implikationer det får på symptomets plats inom klinisk diagnostik. Metoden använder lacanskt teori som beskrivningar av subjektets status, vars framställning abstraheras till en rad regler. Teorins giltighet prövas i uppsatsen mot kliniska fallbeskrivningar och andra exempelfall. I diskussionen framkommer att implikationen av den lacanska teorin om subjektet är vittgående vad gäller kliniskt diagnostik och värderingen av symptomet. / The essay explores the human psyche by the French psychoanalyst and psychiatrist Jacques Lacan's psychoanalytic theory. The essay examines the subject's conditions and possibilities based on Lacanian theory, and what implications it has on symptom location in clinical diagnostics. The method uses Lacanian theory and descriptions of the subject's status, the production of which is abstracted to a set of rules. The theory's validity tested in the paper on clinical case reports and other such cases. In the discussion it will be the implication of the Lacanian theory of the subject is extensive in terms of clinical diagnosis and evaluation of the symptom.

Religioners symbolsystem kan, utifrån ett sociologiskt och antropologiskt perspektiv, uppfattas som grund för hur människor skapar och upprätthåller kultur och social ordning. Inom gudinnetron riktas som oftast kritik mot de monoteistiska religionerna så som kristendom, judendom och islam. Man menar att dessa religioners etik, mytologi och symbolik tolkas och reproduceras utifrån en androcentrisk norm som främst gynnar exploatering av kvinnor, barn och jorden själv. Makt är ett nyckelbegrepp i dessa sammanhang. Mitt syfte är att förstå hur gudinnetrons symboliska system skapar förståelse av begreppet makt. Min huvudfråga är: Hur ser gudinnetrons förståelse av begreppet makt ut? Jag har funnit att gudinnetroendes förståelse av makt kan härledas till upplevelsen och förståelsen av den immanenta Gudinnan. Gudinnan är livskraften och livscykeln som människor och natur är sammanlänkade i och därav lever i gemenskap inom. Detta leder till en maktförståelse där makt främst ses som människans förmåga att utifrån den immanenta livskraften handla i världen för helhetens bästa. Att använda sin makt för att dominera över andra är därmed inte ett uttryck för makt som har sin grund i upplevelsen av den immanenta Gudinnan utan istället ett uttryck för "makt över".

Då det ur ett konsumentperspektiv finns ett stort intresse för att kombinera olika miljöperspektiv i en enhetlig märkning samtidigt som forskning visar att en kombination av olika märkningar genererar en ökad betalningsvilja, åsyftar denna studie att undersöka hur dessa två respektive typer av märkningssätt påverkar konsumentens preferenser av varumärket samt hur dessa preferenser skiljer sig åt. Föreliggande studie testar dessutom huruvida Simonsons (1989) teori om kompromisseffekter är applikabel för att öka konsumenters preferenser för ekologiska produkter när ett superekologiskt alternativ tillförs ett valset med ett konventionellt och ett ekologiskt alternativ. Studien bidrar därmed med information till beslutsfattare inom livsmedelsbranschen för hur ekologiska attribut påverkar konsumenters preferenser och betalningsviljan för ekologiska produkter.     408 respondenter har medverkat i en enkätundersökning där svaren har analyserats med hjälp av följande statistiska analyser: reliabilitetstest, t-test, korrelationsanalys, faktoranalys och klusteranalys. Resultaten visar att trots att de flesta konsumenter tenderar att ha såväl en positiv attityd som en ökad betalningsvilja för de ekologiska alternativen, väljer fortfarande majoriteten av konsumenterna det konventionella alternativet, varvid ingen kompromisseffekt uppstår. För de allra flesta av studiens respondenter motsvarar med andra ord inte den ökade betalningsviljan rådande marknadspriser, något som bland annat skulle kunna bero på att konsumenterna inte känner erforderligt med tilltro till miljömärkningarna. Priset kan dessutom fungera som ett hinder mot ett nytt beteende, varvid konsumenten istället av ren vana håller kvar vid det gamla. Vad gäller konsumenternas syn på superekologiska märkningar tycks ett superekologiskt trioalternativ i dagsläget vara att föredra. Något mer överraskande är att respondenterna, i motsats till vad flertalet tidigare studier har visat (Roddy, Cowan &amp; Hutchinson 1994; CEC, 1999; Magnusson, Arvola, Hursti, Åberg &amp; Sjödén, 2001; Torjusen, Lieblein, Wandel &amp; Francis, 2001; m.fl.), dessutom upplever smak och kvalitet hos de ekologiska alternativen som sämre jämfört med det konventionella alternativet.   Eftersom de flesta konsumenter de facto uttrycker en ökad betalningsvilja för ekologiska alternativ, anser vi avslutningsvis att en mindre prisskillnad mellan konventionella och ekologiska produkter är något som beslutsfattare i livsmedelsbranschen framför allt borde ta i beaktning för att i framtiden öka antalet konsumenter av ekologiska produkter. / From a consumer perspective, there exists a considerable interest in combining different environmental perspective in an uniform label. On the other hand, since research shows that a combination of different labels generates a greater willingness to pay, this study aim to examine how these two respective types of labeling affect consumers brand preferences, and furthermore how these preferences differ. The present study also test whether Simonson's (1989) theory of compromise effect could be applied to increase consumer preference for organic products, when adding an organic premium alternative to a choice set with a conventional and an organic alternative. Thus, the study contributes information to decision makers in the food industry about how ecological attributes affect consumers’ brand preferences and their willingness to pay for organic products.   408 respondents have participated in a survey in which the answers were analyzed using the following statistical analyzes: reliability test, t-test, correlation analysis, factor analysis and cluster analysis. The results show that although most consumers tend to have both a positive attitude and an increased willingness to pay for organic alternatives, the majority of consumers still choose the conventional alternative, why no compromise effect occurs. For most of the study's respondents the increased willingness to pay does not correspond with current market prices. Among other things this could be explained by consumers’ lack of confidence in eco-labels. The price may also act as a barrier to a new behavior, whereby the consumer out of pure habit chooses the conventional alternative. Based on the consumer preferences for organic premium labels, the organic premium combination alternative seems to be the preferable choice. Somewhat more surprising, the respondents in this study, in contrast to most previous studies (Roddy et al., 1994; CEC, 1999; Magnusson et al., 2001; Torjusen et al., 2001; etc.), perceived the taste and quality of the ecological alternatives as inferior to the conventional alternative.   Finally, since the respondents show an increased willingness to pay for organic products, we think that decision makers in the food industry primarily should take into consideration that a minor price difference between conventional and organic products is something that could increase the number of consumers buying organic products in the future.

Det har blivit allt mer viktigt för företag att ta ansvar inom områdena miljö, ekonomi och samhälle. Företag använder sig av CSR-kommunikation för att visa vilka handlingar de vidtar för att uppfylla dessa förväntningar och erhålla legitimitet. Det förekommer dock att CSR-kommunikationen inte överensstämmer med verkligheten. Det skapas då ett gap mellan företagens symboliska och substantiva handlingar, vilket benämns som CSR-decoupling. Företag i USA kontra Västeuropa befinner sig på olika marknader när det kommer till företagskulturer. Denna studie syftar därför till att undersöka användandet av CSR-decoupling i USA och Västeuropa. Studien undersöker även verkställande direktörens makt och intressenternas krav för att se om dessa faktorer påverkar användandet av CSR-decoupling. Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie som bygger på data bestående av amerikanska börsnoterade företag och västeuropeiska börsnoterade företag. Hypoteserna besvaras utifrån tidigare forskning och resultatet från en regressionsanalys samt t-test. Resultatet från regressionsanalysen visar att användandet av CSR-decoupling är större i USA än i Västeuropa, medan t-testet visar det motsatta. Av studien kunde inget samband fastställas mellan verkställande direktörens makt och CSR-decoupling. Resultatet visade däremot ett positivt samband mellan intressenternas krav och CSR-decoupling, samt att västeuropeiska börsnoterade företag påverkas mer av intressenternas krav när det kommer till användandet av decouplingstrategier. / It has become increasingly important for companies to take responsibility in the areas of environment, economy and society. Companies use CSR-communication to show what actions they are taking to meet these expectations and gain legitimacy. However, it happens that CSR-communication does not correspond to reality. This creates a gap between the companies' symbolic and substantive actions, which is referred to as CSR-decoupling. Companies in the U.S versus Western Europe are in different markets when it comes to corporate cultures. This study therefore aims to research the use of CSR-decoupling in the United States and Western Europe. We also examine the CEO's power and stakeholder requirements to see if these factors affect the use of CSR-decoupling. The study is a quantitative cross-sectional study based on data consisting of U.S listed companies and Western European listed companies. The hypotheses are answered based on previous research and the results of a regression analysis and t-test. The results from the regression analysis show that the use of CSR-decoupling is greater in the U.S than in Western Europe, while the t-test show the opposite. From the study, no statistical relationship could be established between the CEO's power and CSR-decoupling. The result, on the other hand, showed a positive statistical relationship between stakeholder requirements and CSR-decoupling, and that Western European listed companies are more affected by stakeholder requirements when it comes to the use of decoupling strategies.

Omvärldens krav och påtryckningar för förändring kan vara en svår utmaning för företag. Företagen måste frekvent reagera på politiska signaler, kritik och ny information. I vissa fall när omvärldens krav strider mot företagens interna effektivitetsbehov kan företagen påstå att de anpassar sig, fastän de inte gör det. Detta för att tillfredsställa sin omgivning och vinna legitimitet, men i själva verket frikoppla sig från omvärldens struktur för att bibehålla sin interna effektivitet. I de fall som företag använder frikoppling så är det ofta ett avsiktligt beslut som fattats av företagsledningen. Vidare menar forskare att en mer könsdiversifierad styrelse kan påverka företagens styrning på ett betydande sätt. Syftet med denna studie var att beskriva och analysera i vilken mån kvinnliga respektive manliga styrelseledamöter kan bidra till företags symboliska och substantiva handlingar. Frikoppling härstammar från institutionell teori som har legat som grund till vår studie. Studiens två beroende variabler, symboliska och substantiva handlingar, mättes med hjälp av upprättade policys och donationer. Studiens oberoende variabler, andelen kvinnor respektive andelen män i styrelsen, speglade hur stor andel av styrelsen som är kvinnor respektive män sett till det senaste räkenskapsåret. Studien tog även hänsyn till tre kontrollvariabler, företagens storlek, lönsamhet samt geografisk position. Vi använde en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Studiens urval baserades på 2185 av de största företagen i världen som arbetar med policys och/eller donationer. Resultatet visar att samtliga fyra hypoteser förkastas, trots två signifikanta samband mellan variablerna eftersom riktningarna visade sig vara andra än förväntat. Det ena signifikanta sambandet var att en högre andel kvinnor i styrelsen leder till färre substantiva handlingar. Det andra signifikanta sambandet var att en högre andel män i styrelsen leder till fler substantiva handlingar. Studien fann ingen signifikant koppling mellan styrelsens sammansättning och symboliska handlingar. / The external demands and pressures for change can create difficult challenges for companies. Companies must respond frequently to political signals, criticism, and new information. In some cases when the outside world demands are in conflict with the companies' internal efficiency needs, companies can claim that they adapt, even if they do not. This is not only to satisfy one's surroundings and gain legitimacy, but also disengage from the structure of the outside world in order to maintain its internal efficiency. When companies use decoupling, it is often a deliberate decision made by company management. Researchers also believe that a higher proportion of women on the board can have a significant impact on corporate governance. The purpose of this study was to describe and analyze the extent to which female and male board members can contribute to companies' symbolic and substantive actions. Decoupling stems from institutional theory that has formed the basis of our study. The study's two dependent variables, symbolic and substantive actions, were measured with the help of established policies and donations. The study's independent variables, the proportion of women and the proportion of men on the board, reflected the proportion of women on the board who are women and men in the most recent financial year. The study also considered three control variables, the size of the companies, profitability and geographical position. We chose a quantitative method with a deductive approach. The study selection was based on 2185 of the largest companies in the world working with policies and / or donations. The results show that all four hypotheses are rejected, despite two significant relationships between the variables because these were in the opposite direction based on our hypotheses. One significant connection was that a higher proportion of women on the board leads to fewer substantive actions. The other significant connection was that a higher proportion of men on the board leads to more substantive actions. The study found no significant link between the composition of the board and symbolic actions.