<p>Naturvetenskaplig undervisning stöter ofta på hinder i och med att elever skapar missuppfattningar om naturvetenskapliga fenomen som de möter i sin vardag. Denna studie syftar till att, utifrån tidigare forskningsresultat, detektera och kvantitativt uppskatta förekomsten av dessa missuppfattningar inom området syror och baser hos svenska kemistuderande gymnasieelever. För att undersöka detta utformades en enkät med olika påståenden baserade på vanliga missuppfattningar som eleverna fick ta ställning till. Missuppfattningarna kategoriserades i tre grupper; ”Syror och baser”, ”pH-skalan” och ”Neutralisation”. Enkäten skickades ut till intresserade gymnasieskolor i södra Sverige. Resultatet visade att eleverna inte hade missuppfattningar kring syror och baser i allmänhet men däremot hade problem med pH-skalan och förståelse av neutralisationsreaktioner.</p><p>Tidigare forskning tyder även på att skolan har en inverkan på bildandet av dessa missuppfattningar och här ges förslag på lösningar kring hur man skulle kunna komma tillrätta med dessa problem.</p>

Naturvetenskaplig undervisning stöter ofta på hinder i och med att elever skapar missuppfattningar om naturvetenskapliga fenomen som de möter i sin vardag. Denna studie syftar till att, utifrån tidigare forskningsresultat, detektera och kvantitativt uppskatta förekomsten av dessa missuppfattningar inom området syror och baser hos svenska kemistuderande gymnasieelever. För att undersöka detta utformades en enkät med olika påståenden baserade på vanliga missuppfattningar som eleverna fick ta ställning till. Missuppfattningarna kategoriserades i tre grupper; ”Syror och baser”, ”pH-skalan” och ”Neutralisation”. Enkäten skickades ut till intresserade gymnasieskolor i södra Sverige. Resultatet visade att eleverna inte hade missuppfattningar kring syror och baser i allmänhet men däremot hade problem med pH-skalan och förståelse av neutralisationsreaktioner. Tidigare forskning tyder även på att skolan har en inverkan på bildandet av dessa missuppfattningar och här ges förslag på lösningar kring hur man skulle kunna komma tillrätta med dessa problem.

Detta examensarbete handlar om att utveckla några begreppslådor att använda i kemiundervisningen för att få eleverna att diskutera, observera och experimentera kring olika kemiska begrepp. Begreppslådorna har utformats från de olika, av litteraturen beskrivna, svårigheter och missuppfattningar som eleverna kan tänkas ha. Målet med undervisningssituationen har varit att få eleverna att under grupparbetet diskutera och med hjälp av varandra lära sig de olika kemiska begreppen. Fokus i arbetet har dels varit utvecklingen av lådorna och dels undersöka hur eleverna upplever användandet av lådorna i undervisningen. Tre begreppslådor har utvecklats: en om molbegreppet, en om redoxreaktioner och en om syra/bas-reaktioner. Empiriska undersökningar har gjorts främst genom enkäter, men några elevintervjuer och deltagande observationer har också gjorts. Enkäten delades ut på lektionen efter att redoxlådan genomförts och intervjuerna gjordes också i anslutningen till det undervisningstillfället.I enkäterna svarade 75 % av eleverna att de tyckte att övningarna i redox-lådan hade hjälpt dem förstå redoxbegreppet och hälften av eleverna tyckte att fler sådana övningar skulle hjälpa dem att förstå kemiska begrepp bättre.

Många upplever kemi som ett utmanande ämne att både undervisa och lära sig, huvudsakligen på grund av ämnets abstrakta natur som ofta upplevs som distanserad från elevens vardagliga erfarenhet. Denna studie har syftat till att undersöka vilka strategier som används av högstadielärare för att hantera utmaningarna vid undervisning om syra-bas-begreppet. Arbetet har berört hur samtliga tre nivåer i Johnstones triangel, nämligen makroskopisk, submikroskopisk och symbolisk nivå, hanteras i undervisningen. Studien tar ett variationsteoretiskt perspektiv med kvalitativa intervjuer med fyra högstadielärare för att utforska deras perspektiv på undervisningen kring ovanstående begrepp. Fem huvudsakliga teman för utmaningar i samband med undervisningen av syra-bas har identifierats: (1) elevernas svårighet/utmaningatt förstå begreppen på den submikroskopiska nivån och (2) behovet av omfattande förkunskaper för att eleverna ska förstå begreppen. Vidare diskuteras vikten av: (3) att koppla syra-bas begrepp till vardagliga situationer/verklighet, (4) att använda olika representationer, (5) att förklara alternativa uppfattningar och missuppfattningar i samband med undervisning. Slutsatserna från studien betonar betydelsen av att använda effektiva förklaringsmodeller för att belysa den submikroskopiska nivån, framhäver vardagsexempel som en central faktor, samt understryker visualiseringsstrategiernas betydelse för att underlätta för elevernas förståelse. Dessutom poängteras att lärare måste bemöta alternativa uppfattningar och missförstånd hos elever och därigenom göra anpassningar i sin undervisning.

Standardbikarbonat innebär koncentrationen bikarbonat i plasmadelen av helblod under standardiserade förhållanden. Analysen baseras på uppmätta värden av partialtryck för koldioxid (CO2), pH, syrgasmättnad och total-hemoglobin samt en beräkning. Bikarbonat (HCO3-) har tillsammans med CO2 en central roll i syra-basregleringen där njurarna kan styra HCO3--koncentrationen och lungorna kan styra CO2-koncentrationen. Indikationer på att analysera standardbikarbonat är exempelvis misstanke om acidos eller alkalos samt hos personer med njur- och eller lungsjukdom. Syftet med examensarbetet var att studera den preanalytiska hållbarheten för vB-Standardbikarbonat för att om möjligt förlänga tiden till analys inom region Kalmar län. Analysen genomfördes på blodgasinstrumentet ABL 825 FLEX. Provmaterialet bestod av venöst helblod i mörkblå Natrium-heparin-rör från 68 blodgivare och 7 dialyspatienter. De provrör som förvarades i kylskåpstemperatur (+2 till +8 °C) analyserades efter 0, 2, 3, 4 och 5 timmars förvaring. De provrör som förvarades i rumstemperatur (+18 till +25 °C) analyserades efter 0, 1, 2, 3 och 5 timmars förvaring. Resultatet visade att hållbarheten var bättre vid förvaring i kylskåpstemperatur än vid förvaring i rumstemperatur. Vid förvaring i kylskåpstemperatur erhölls en genomsnittlig förändring på -0,14 mmol/L (-0,6 %), -0,44 mmol/L (-1,8 %), - 0,45 mmol/L (-1,8 %), -0,58 mmol/L (-2,4 %) vid respektive förvaringstid 2, 3, 4 och 5 timmar. Vid förvaring i rumstemperatur erhölls en genomsnittlig förändring på -0,36 mmol/L (-1,5 %), -0,65 mmol/L (-2,7 %), -0,98 mmol/L (-4,0 %), -1,57 mmol/L (-6,4 %) vid respektive förvaringstid 1, 2, 3 och 5 timmar. Efter genomgång av resultatet med medicinskt ansvariga läkare framkom det att två timmars förvaring i rumstemperatur och fem timmars förvaring i kylskåpstemperatur var godtagbara förvaringstider. Utifrån resultatet i denna studie föreslås därför en uppdatering av hållbarheten på analysen vB-Standardbikarbonat till två timmar i rumstemperatur och fem timmar i kylskåpstemperatur inom region Kalmar län. / Standard bicarbonate is the measured concentration of bicarbonate in the plasma-part of whole-blood under standardized conditions. The analysis is based on measurement of partial pressure of carbon dioxide, pH, oxygen saturation, and total hemoglobin as well as a calculation. Bicarbonate (HCO3-) and CO2 are particularly important components of the acid-base-regulation through the kidneys’ ability to manage the HCO3--concentration and the lungs’ ability to manage the CO2-conentration. Analysis of standard bicarbonate is indicated by, for example, a clinical suspicion of acidosis or alkalosis and in patients with renal- and or pulmonary-disease. The aim of this study was to evaluate the time from sampling to analysis regarding the analysis of vB-standard bicarbonate and if possible, upgrade the pre analytical handling within region Kalmar County. The analysis was performed with the blood gas-instrument ABL 825 FLEX. The sampling in this study consisted of venous whole-blood in dark blue sodium-heparin-test tubes from 68 blood donors and 7 dialysis patients. The test tubes were either placed at refrigerator-temperature (+2 to +8 °C) or at room-temperature (+18 to +25 °C). Test tubes stored at refrigerator-temperature were stored for 0, 2, 3, 4 and 5 hours before analysis and the test tubes stored at room-temperature were stored for 0, 1, 2, 3 and 5 hours before analysis. The results show that storage at refrigerator-temperature was better in comparison to storage at room-temperature. The mean change at refrigerator-temperature was -0,14 mmol/L (-0,6 %), -0,44 mmol/L (-1,8 %), - 0,45 mmol/L (-1,8 %), -0,58 mmol/L (-2,4 %) for each storage time 2, 3, 4 and 5 hours respectively. The mean change at room-temperature was -0,36 mmol/L (-1,5 %), -0,65 mmol/L (-2,7 %), -0,98 mmol/L (-4,0 %), -1,57 mmol/L (-6,4 %) for each storage time 1, 2, 3 and 5 hours respectively. After conversation with the medically responsible doctor about the acceptable storage time, the conclusion was that two hours at room-temperature and five hours at refrigerator-temperature were acceptable storage times. Therefore, based on the results of this study, a proposal was made to change the time of storage to two hours at room-temperature and five hours at refrigerator-temperature regarding the analysis vB-standard bicarbonate in region Kalmar County.

The topic of the thesis is the production of cheese in a slovak village Mokrá. It is described from the perspective of Actors-Network theory and from the practice-turn point of view. The thesis combines the results of an ethnographic research on the location with an experimental ethnographic writing. It all comes from the notion, that cheese can be considered as an actor, that is able to influence physical and socio-cultural life of the cheesemongers. The cheese is taken as hybrid, natural, discursive and collective character. The author focuses on the agency of cheese primarily in the relationship to the bodies of the cheesemongers using the concept of practical understanding, as well as in the relationship to the landscape using the concept of terroir and taskscapes. In order to see the phenomenon of homemade cheese from a new perspective, the author writes from different space-time perspectives. At the beginning the space-time perspective is extended, so cheese is perceived as an event, what enables us to find new actors in the cheese production process. Afterwards the perspective is reduced to the world of the lactic acid bacteria to discover their impact on the cheese production, its taste and quality and on the discurse of micro-biopolitics. A separate part of the thesis is focused on the...

Användandet av solceller ökar kontinuerligt i Sverige och effekten som genererasav solcellerna förvaras oftast i bly-syra batterier. Dessa batterier har en dåligpåverkan på miljön eftersom det krävs mycket energi och miljöfarliga material såsom bly och svavelsyra för att tillverka dessa batterier. Östersjökompaniet AB ochmånga av dess kunder inser vikten av ett hållbart tänkande och var intresseradeav att veta om det var möjligt att maximera livslängden av dessa batterier. Underarbetets gång analyserades olika metoder för upp- och urladdning av batterier somkan påverka ett batteris livslängd och hur man kan bära sig åt för att optimera det.En laddningskontroller användes för att optimera laddningen av batteriet. För attberäkna laddningsnivån i batteriet användes metoden ”Extended voltmeter”. Enprototyp som kunde ladda batterierna på ett optimalt sätt, varna då batterietsladdningsnivå blev för låg samt en användarvänlig applikation för övervakning avbatteriet konstruerades. Ett batteris beräknade livslängd är ingen exakt vetenskap.Enligt studier kan livslängden av ett batteri fördubblas om det laddas upp ochladdas ur på ett optimalt sätt i jämförelse med då det laddas ur helt. / The use of solar cells is continuously increasing in Sweden and the powergenerated by the solar cells is usually stored in lead acid batteries. These batterieshave a bad impact on the environment as much energy and environmentallyhazardous materials like lead and sulfuric acid are required to manufacture thesebatteries. Östersjökompaniet AB and many of its customers realize the importanceof sustainable thinking and were interested in knowing if it was possible tomaximize the lifetime of these batteries. During the course of the work, differentmethods of battery charging and discharging were analyzed that could affect thebatteries lifetime and how to take care of them to optimize them. A chargecontroller was used to optimize the charge of the battery. To calculate theremaining state of charge in the battery, the Extended voltmeter method was used.A prototype that was able to charge the batteries optimally, warn when the batterycapacity became too low, and a user-friendly application for battery monitoring wasdesigned. The calculated lifetime of a battery is not an exact science. According tostudies the lifetime of a battery can be doubled if it is c

Power outages, electric-grid deficiencies and renewable energies are all examples where stationary energy storages are useful. In this master thesis, two types of stationary electrochemical energy storages are examined; vent-regulated lead-acid batteries (VRLA) and lithium iron phosphate batteries (LFP), to find out the more beneficial one in stationary uses. The techniques are examined for a large range of electric-grid services in a techno-economical investigation. The cost per delivered kWh of the energy storage is the basis of comparison which is calculated using battery degradation data with respect to C-rate, SoC, DoD, temperature, storage time and cycle frequency to estimate calendar and cyclic aging. Modelling presents neither alternative as superior although LFP is the more versatile alternative. VRLA-batteries can be a more cost-beneficial alternative for applications demanding less than 1 cycle/day, at temperatures lower than 30C, short project lifetimes and when utilizing storages beyond 80% EoL. The investment cost is lower for VRLA at equal C-rates. Cost items neglected will decrease the chances of VRLA being the cheapest technique. From a sustainability point of view, LFP is under almost all circumstances the less energy and CO2-intense technology, however recyclability is in clear favor for VRLA. / Strömavbrott, underdimensionerade elnät och förnybar energi är tre exempel där ett stationärt energilager kan tillämpas. I den här masteruppsatsen undersöks två typer av stationära elektrokemiska energilager; ventilreglerade bly-syra-batterier och litium-järnfosfat-batterier (LFP), för att finna det mer fördelaktiga alternativet i stationära applikationer. De två teknikerna analyseras i ett stort antal elnätsapplikationer i en tekno-ekonomisk studie. Kostnaden per levererad kWh av energilagret används som jämförelsebas vilken beräknas utifrån batteridegraderingsdata med avseende på C-rate, SoC, DoD, temperatur, lagringstid och cykelfrekvens för att estimera kalender- och cyklisk åldring. Modellering visar att inget av batterialternativen är överlägset i alla situationer men LFP är det mångsidigare alternativet. Bly-syra-batterier kan vara mer kostnadseffektiva för applikationer som kräver mindre än 1 (full-ekvivalent) cykel/dag vid temperaturer lägre än 30C, korta projektlivstider samt när batterilagren används bortom 80% EoL. Investeringskostnaden är lägre för bly-syra-batterier när likadan C-rate appliceras. Negligerade kostnadsposter kommer minska chanserna att bly-syra-batterier är det billigaste alternativet. Från ett hållbarhetsperspektiv är LFP nästan uteslutande den mindre energikrävande och mindre CO2-intensiva tekniken. Bly-syra-batterier har dock en klar fördel när det kommer till återvinningsbarhet.