Matematikundervisning kan ses som ett väldigt läroboksbundet ämne, där eleverna förväntas att utföra olika räkneoperationer föreskrivna i läroböckerna. I denna studie undersöks fem läroböcker avsedda för årskurs 4 där det studeras i hur stor utsträckning eleverna får arbeta med problemlösning både individuellt och i grupp, med fokus på de fyra räknesätten där metoden för undersökningen utgörs av en kvantitativ läromedelsanalys. Problemlösning associeras ofta med textuppgifter där många sätter ett likhetstecken dem emellan. Men egentligen ser det annorlunda ut då definitionen av vad en textuppgift är inte alltid överensstämmer med hur en problemlösningsuppgift definieras. För att kunna finna problemlösningsuppgifter bland textuppgifter användes Frank Lesters och Randall Charles definition av problemlösningsstrategier för att kunna klassificera vilka textuppgifter är rutinuppgifter och vilka är problemlösningsuppgifter. Resultaten visade att problemlösning bland textuppgifter inte förekommer i så stor utsträckning. I de flesta matematikböcker som har analyserats, dominerar rutinuppgifter. Av samtliga undersökta textuppgifter utgörs ca 82% av rutinuppgifter inom de fyra räknesätten. Även i hur stor utsträckning eleverna får arbeta i grupp gällande problemlösning undersöktes. Resultaten visade att läroböckerna innehåller ytterst få sådana problemlösningsuppgifter där eleverna får arbeta i grupp. Om läroböckerna i fortsättningen ska vara utgångsmaterial för matematikundervisningen är det då viktigt att lärarna granskar läroböckerna som de har valt att arbeta med, samtidigt som det är viktigt att lärarna kompletterar vissa delar av boken med eget material eller något material för att kunna uppnå målen i Lgr 11.

Sambandet mellan de fyra räknesätten är en del i utvecklingen av den matematiska förståelsen. Syftet med denna studie är att analysera hur ett antal olika läromedel i matematik riktade till årskurs 1-3 tar upp dessa samband. Med läromedel menas då läroböcker, samt tillhörande lärarhandledningar. Resultatet visar att flertalet av de analyserade läromedlen inte tar upp alla samband, medan ett fåtal tar upp alla samband men i olika stor omfattning. Dessutom visar analysen hur viktig lärarhandledningen är för att ge eleverna fler övningstillfällen i att träna de fyra sambanden, eftersom en stor del av dessa tillfällen förekommer i lärarhandledningen och inte i läroböckerna. Lärare som endast följer ett enskilt läromedel i sin undervisning kan alltså gå miste om mycket när det gäller sambandet mellan de fyra räknesätten.

Det kan klargöras att ingen elev är den andra lik i ett klassrum, både sett till förkunskaper och inlärningsstilar. Därför syftar denna studie till att undersöka hur lärare planerar genomgångar och anpassar arbetssätt för att tillgodose alla elevers individuella behov inom undervisningen av de fyra räknesätten. En metodkombination i form av observationer och intervjuer har används för att undersöka fyra yrkesverksamma lärares arbete kring detta, tre som arbetar i årskurs tre och en i årskurs ett. Studiens resultat vittnar om att lärarnas undervisning utgår från ett läromedel som ligger till grund för planeringen av lektioner. Vidare framgår det att det finns en viss utmaning med att strukturera genomgångar som är tilltalande för alla elever i ett klassrum, där förtydligande av frågor och följdfrågor kan vara ett sätt att möta flera elever. Det klargörs även vikten av att utgå från de fyra räknesättens grunder för att sedan möta det innehåll som undervisningen tar avstamp i, just för att få med så många elever som möjligt. Trots att läromedel används i samtliga klassrum tydliggörs det ändå att eleverna inte arbetar utifrån samma matematikbok, lärarna nivåanpassar istället dessa utifrån högre och lägre årskurser. Kopieringsunderlag, laborativa inslag och kontinuerlig stöttning kan även det ses som ett sätt att tillmötesgå elevernas individuella behov för att utvecklas. Det resultat som framställts har i sin tur analyserats utifrån tre nyckelbegrepp från det sociokulturella perspektivet – proximala utvecklingszonen, mediering och stöttning. Vad som kan konstateras utifrån den här studien är att lärare ska besitta en medvetenhet om elevernas kunskaper för att kunna möta och utmana deras individuella nivå. Det innebär att läraren ska utgå från elevernas förkunskaper och strukturera en undervisning som är anpassade utifrån allas behov.

Av egen erfarenhet har jag märkt att läsning inte längre ses som intressant hos dagens elever. Medier som finns i dagens samhälle har tagit över och den traditionella läs-och skrivundervisningen sker idag ofta från en dator. Syftet med utvecklingsarbetet är att öka elevernas läs-och skrivutveckling, genom en traditionell undervisning som inte sker via datorn som de är vana vid och att ge dem en inblick i hur samhället vi lever i har förändrats, inte bara livsmiljön utan även vårt sätt att kommunicera med varandra. Jag har valt att genomföra ett Astrid Lindgren-tema i årskurs fyra där eleverna får läsa, skriva, rita, uttrycka sig muntligt och dramatisera. Efter att ha utvärderat temat såg jag en positiv förändring på elevernas syn på läsning och skrivning och att det traditionella undervisningssättet visade sig vara lärorikt och positivt för eleverna, vilket förhoppningsvis leder till att eleverna får en fortsatt positiv syn på läsning och skrivning på detta sätt. Förutom denna rapport har utvecklingsarbetet presenterats vid oppositionsseminarium den 9 juni 2011 genom en Power point-presentation för att visa fotografier på elevernas arbeten

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för småföretag i Sverige (Justitiedepartementet, 2010). De företag som inte behöver ha revisor är enligt aktiebolagslagen (SFS 2005:551) de företag som under två år inte överstiger mer än ett av följande krav: 1) nettoomsättning om 3 miljoner kronor 2) balansomslutning om 1,5 miljoner kronor 3) tre anställda.   Resultatet av avskaffandet var att ca 250 000 företag slapp krav om revisionsplikt (Justitiedepartementet, 2010). För dessa företag är det upp till de själva att ta ett beslut om de vill avskaffa sin revisor. För att ta ett sådant beslut är det viktigt för företagen att veta fördelarna och nackdelarna med revision.   I och med den starka förbättringen i den svenska ekonomin har företagens efterfrågan på krediter stigit de två senaste åren (Sveriges Riksbank, 2011, s. 33-34). Detta gör långivare till en aktuell aktör på marknaden och de har en stor betydelse för företagen. De största kreditinstituten som agerar på Sveriges finansmarknad är banker och de som står för majoriteten av utlåning är de fyra storbankerna Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank (Svenska bankföreningen, 2010).   Syftet med denna studie är således att undersöka värdet av reviderade årsredovisningar för bankerna vid sina beslut om kreditgivning till småföretag. Studien har intention att underlätta för småföretag i sina beslut om att anlita en revisor eller inte, vilket är en ny situation som företagen ställs inför i och med revisionspliktens avskaffande.   De empiriska iakttagelserna tyder på att bankernas kreditgivningsprocesser utförs på liknande sätt. Exempelvis utgår alla bankers kreditgivningsprocess från att bedöma företagens återbetalningsförmåga. För att bedöma återbetalningsförmågan använder bankerna liknande informationskällor, där årsredovisningar används i stor utsträckning.   Slutsatser av denna studie är att reviderade årsredovisningar normalt sett inte är ett krav från bankerna för att bevilja kredit till företag. Handlar det däremot om stora lånebelopp eller om företaget agerar i en osäker bransch kan det finnas chans att banken kräver reviderade årsredovisningar. Vidare tyder det på att reviderade årsredovisningar kan påverkar företagets räntesats. Däremot finns inget som tyder på att lånebeloppet skulle vara olika beroende på om företaget har reviderade årsredovisningar eller inte. Det ska slutligen påpekas att studien genomfördes under en testperiod för bankerna och inga centrala beslut har ännu blivit tagna angående hur bankerna ska behandla företag med oreviderade årsredovisningar.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i par arbetar tillsammans med problemuppgifter och hur kommunikationen används inom arbetsprocessen. Under tidigare praktiker har det observerats hur elever, trots att de i många fall är placerade i par i klassrummet, oftast blir instruerade att arbeta enskilt under matematiklektionerna. Den insamlade emperin som resultatet grundar sig på utgörs av sex undersökningstillfällen där tolv elever placerade i par hade som mål att samarbeta med två problemuppgifter. Undersökningstillfällena observerades för att analyseras med hjälp av Pólyas teori om de fyra problemlösningsfaserna och utifrån sociokulturellt teoretiskt perspektiv. Resultatet visar att eleverna framför allt arbetar tillsammans för att skapa en förståelse för uppgifterna och för detta ändamål spelade kommunikationen en avgörande roll. Olika användningsområden för språket kunde även urskiljas och den kommunikation som visade sig skapa flest lärandetillfällen ses som ett ”delande” av information eleverna emellan. I kontrast till ”delandet” synliggörs även en typ av linjär kommunikation, där syftet blir att överföra ett färdigt budskap. Det visar sig också att eleverna ofta väljer att inte arbeta tillsammans eller kommunicera vid senare skeden av problemlösningsprocessen där skapande av plan och beräkningar ligger i fokus. I de fall där eleverna väljer att arbeta tillsammans inom dessa senare faser, används alternativa metoder snarare än operationella beräkningar för att lösa problemet.

SAMMANFATTNING Introduktion: palliativ vård är enligt WHO till för att förbättra livskvaliteten i livets slutskede både för patienten och närstående. WHO har utvecklat fyra hörnstenar inom palliativ vård; symtomlindring, närståendestöd, teamarbete och kommunikation och relation. Syfte: syftet med den här studien är att undersöka om sjuksköterskor arbetar utifrån de fyra hörnstenarna inom allmän palliativ vård. Metod: sex sjuksköterskor med olika erfarenhet, utbildning och ålder har deltagit i studien. Kvalitativ data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med en sjuksköterska från varje verksamhet. Analys av data har gjorts genom Graneheim & Lundgrens kvalitetsanalys. Resultat: sjuksköterskorna använder mätinstrument vid symtomkontroll och symtom bedöms också utifrån kroppsspråk, mimik och läten. Närståendestöd erbjuds genom information både skriftligt och muntligt, genom uppvisad närvaro, kontinuerlig kontakt och en tydlig dialog med närstående samt genom att lyssna till närståendes önskemål och att använda sig av fysisk kontakt. Om efterlevandestöd erbjuds görs det i form av telefonsamtal efter patientens bortgång. Ett tvärprofessionellt arbete bedrivs inom samtliga verksamheter. Brytpunktssamtal görs inom samtliga verksamheter men det är inte alltid patienten involveras i samtalet. Sjuksköterskorna känner sig i stora hela trygga med att kommunicera med patient och anhöriga. Slutsats: samtliga verksamheter arbetar utifrån de fyra hörnstenarna inom palliativ vård. Det verkar dock finnas en brist på tydliga riktlinjer inom allmän palliativ vård och därför borde detta implementeras.

Lärares arbete med elevers förståelse för innebörden av matematiska uppgifter an-sågs av bland annat George Polya vara åsidosatt. Studiens syfte var att ta reda påvilka strateiger högstadielärare använder för att stödja elevers förståelse. Målet varäven att se hur lärarnas strategier förhåller sig till de strategier som Polya nämner.Genom intervjuer och observationer av två högstadielärare framkom det att de harolika strategier för att hjälpa elever att förstå. Strategierna var exmpelvis att lärarenställer frågor till eleven, ber dem rita eller att själva upprepar uppgiftens innehållhögt. Det framkom också att lärarna använde olika metoder som går att koppla tillde Polya nämner.