Detta utvecklingsarbete undersöker om arbete med bild gynnar elevernas språkutveckling samt om elevernas förståelse för att uttrycka sig med bild ökar. Arbetet undersöker även om eleverna får en bredare uppfattning om vad bild kan vara. Studien är genomförd med 9 elever i år 4. Eleverna har provat på olika sätt att arbeta med bild och eleverna har fått uttrycka sig muntligt, skriftligt och med kroppen. Utvecklingsarbetet visar en tydlig utveckling hos eleverna framförallt när det gäller det kroppsliga och muntliga språket. Även det skriftliga språket har utvecklats under arbetets gång. Eleverna har haft en positiv inställning till arbetet och har enligt dem själva och pedagogerna utvecklats mycket. Slutsatsen är att detta utvecklingsarbete har utvecklat barnens språk men även andra områden såsom att lyssna på varandra, samarbeta, arbeta med personer som de inte är vana att arbeta med, respektera och ta hänsyn till varandra.

More and more companies open up facilities and stores in countries all around the world. Entering a new country means a new culture, a new language, different norms and values and new people with a different way of thinking unlike what you are used to. In order to survive and be successful in this new country means that you have to adapt to the new culture and its components you encounter. The purpose of this thesis has been to identify possibilities and barriers in the Middle Eastern culture affecting international clothing companies. Furthermore it has been investigated how these companies must adapt their products and promotion to this culture. In order to obtain relevant data for achieving the purpose of the study interviews and observations was made at three international clothing companies in Tehran, Iran. These were Mango, United Colors of Benetton and adidas. Secondary data in form of articles and literature regarding culture, product and promotion was combined with the primary data collected. This was the underlying facts for the analysis. The results acquired showed that it is essential for international clothing companies to adapt their promotion to the Middle Eastern culture to a higher degree that the product. The promotion is affected by the censorship that is present where exposed parts of the body and hair are covered, which is due to the regulations regarding clothing. Moreover the promotional message that is being developed should be translated to the local language with precision so that the purpose of the message does not change. An incorrect translation can result in misunderstandings and harm the company´s brand and image. A great possibility that has been identified is technology, where the mobile and internet consumption is very high in many of the countries in the Middle East. Companies should take advantage of this by using SMS and e-mail marketing in their promotion strategies. The barrier affecting international clothing companies to a great extent is religion, which affects many of the components in the culture in the region such as values and norms and esthetics. The religion limits the companies in their promotion and also the supply of products where the outdoor clothes need to be adapted in for example Iran. One key to success in the Middle East is to respect the religion and adapt the promotion and product to the regulations established by it.

In the school political debate that is conducted in Sweden the question of grading is an ongoing topic of discussion. During the past year there has been a lively discussion about introducing grade from year four as suggested by the right wing parties. The purpose of this study is to set the teaching faculties’ view and arguments in relation to the politicians' opinion in the ongoing debate about the proposal of introducing grades from year four. Furthermore, the aim is to investigate how central the didactic arguments are in relation to other arguments in the current debate. To achieve the purpose of this study, the following questions was created: How do the teaching faculty and the politicians argue around the proposal of introducing grades from year four? Which beliefs about the functions of grades exist among these actors? Which learning models and didactic perspectives exist in the debate and how does these relate to the beliefs about the functions of grades? This study is based on a qualitative method in terms of a contextual idea analysis. The theoretical basis is composed of theories about the different functions of grades, didactic perspective and learning models. The focus consist of investigating how the teaching faculty and politicians discuss the proposal in different articles. The reason for choosing this focus is to highlight the teaching faculties’ point of view in the debate which commonly is overshadowed by the politicians. The results show that the teaching faculty is critical of the proposal of introducing grades from year four, whereas the opinions among the politicians varies. The main criticism is that the proposal would involve a further waste of the school's already inadequate resources. Further criticism is that grades from year four would not work beneficial to the pupils due to different reasons.

Syftet med studien är att studera vilken syn sju elever i årskurs fyra och fem har på konkret material i matematikundervisningen. Metoden som användes för att samla in data var sju semistrukturerade elevintervjuer. Resultatet visar att elevernas syn på användning av konkret material är att det ska ge dem ett visuellt stöd för konkretisering av abstrakt matematik där siffror och symboler dominerar. Resultatet visar även att eleverna tycker att konkret material ska ingå i undervisningen. Slutsatser som kan dras från den här studien stämmer överens med det teoretiska ramverk som används i tolkning av data, om eleverna lär sig med hjälp av modeller eller om elever använder sina kunskaper till att konstruera modeller. En konsekvens av denna studie kan vara att lärare behöver utveckla sin ämnesdidaktiska kompetens så att undervisningen harmonierar med centralt innehåll för årskurs fyra till sex i den rådande läroplanen för skolan.

Denna tvärsnittsundersökning riktar sig mot upplevelser och reaktioner från ett medarbetarperspektiv före och efter en organisatorisk förändring. Mot sommaren år 2015 skickades en enkät ut till ca 300 medarbetare vid psykiatriska kliniken Skellefteå och en uppföljning av förändringsprocessen kom ut våren 2017 med syfte att kunna jämföra medarbetarnas upplevelse. Tidigare forskning har visat att alla förändringsprocesser möter någon form av motstånd och förvirring och att det är viktigt med en god kommunikation, öppenhet och tydlighet för ett önskvärt resultat. Psykologiforskaren Claes Janssen har en teorimodell som kallas ”de fyra rummen”, teorin används bland annat vid organisatoriskt förändringsarbete. Många kommuner och stora företag exempelvis IKEA använder sig av ”fyrarummaren” som den även kallas för att kartlägga vilken fas individen eller organisationen befinner sig i under en förändringsprocess. De olika rummen är nöjdhet, censur, förvirring och inspiration vilka har använts bland annat i rapportens resultat och analys. Resultatet visade att majoriteten av medarbetarna vid psykiatriska kliniken Skellefteå upplevde omorganiseringen nödvändig och att utfallet blev bra. Resultatet visade även på skillnader i olika reaktioner till förändringsprocessen, att kliniken bemött ett visst motstånd från medarbetare och att det varit skillnader i upplevelser och reaktioner beroende på den anställdes ålder.

In this essay the libraries usage of social media as a marketing tool is in focus. A questionnaire was sent out to the public libraries in Sweden, asking how they are using social media, why and which ones and so on. To analyse the result the four spaces, eCRM and relationship marketing models was used. The study shows a change of attitude towards marketing but there is still a gap in knowledge regarding how and why. Most of the libraries have accounts on Facebook and Instagram and do posts with information updates, book recommendations or fun facts.

I LGR 11 (2018) betonas att problemlösning ska vara en central del av matematikundervisningen. Tidigare forskning (Lithner 2008; Boesen 2009) har lyft fram att problemlösning inte ges utrymme i klassrumsundervisningen. Denna studie undersöker hur Navets pedagoger arbetar med problemlösning och hur det kopplas till Polyas fyra faser. Vi har också genomfört observationer under lektioner ledda av Navets pedagoger. Dessutom har intervjuer genomförts med Navets pedagoger för att studera deras arbetssätt. Studiens syfte är att undersöka om Navets Science Center kan stärka elevers problemlösningsförmågor genom att utgå från Polyas faser i problemlösningsundervisningen hos årskurserna 4–6. Om så är fallet, på vilket sätt kan det stärka dessa förmågor? Denna studie är grundad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer och observationer i utomhusundervisning med ändamål att besvara vårt syfte. Urvalet består av två pedagoger från Navet Science Center med en matematisk utbildning och fyra klasser med 69 elever som deltar i en observation samt klasslärare som reflekterar kring resultatet av besöken från Navet. Studiens resultat visar att Navet kan hjälpa skolor i arbetet med problemlösning med hjälp av sitt arbetssätt, och sina resurser och erfarenheter. Det diskussionsdrivna arbetssättet får eleverna att prata om matematik och lösa problemen tillsammans i en anda av interaktion mellan eleverna och med lärarna. Upplägget på uppgifterna bidrar till att eleverna utmanas i förhållande till Polyas fyra faser, att de förstår problem, skapar en plan, genomför planen och att de reflekterar.

Syftet med denna studie är att synliggöra lärares uppfattning av ett för eleven vardagsnära innehåll, och dess möjligheter och utmaningar i engelskundervisning. Studien har en kvalitativ ansats, då den ämnar undersöka lärares uppfattningar. Den insamlade empirin baseras på en kvalitativ enkätundersökning som publicerats i Facebook-gruppen Engelsklärare årskurs 4-6. Enkätundersökningen har även mailats till rektorer för Karlshamn kommun och Malmö stad för vidarebefordran till behöriga och verksamma engelsklärare för årskurs fyra till sex. I resultatet framgår att engelsklärare för årskurs fyra till sex har tagit reda på vad som är elevers vardag. Engelsklärare för årskurs fyra till sex uppfattar att ett för eleven vardagsnära innehåll skapar möjligheter i form av att: eleven kan relatera till innehållet och ser en nytta med det engelska språket samt skapar intresse för lärande. Tidsbrist och lärobok med ett förutbestämt innehåll uppfattas som utmaningar.  Vidare syftar även studien till att undersöka vad undervisande engelsklärare för årskurs fyra till sex har för uppfattning kring hur de extramurala sammanhang där elever möter engelska påverkar engelskundervisning. I resultatet framgår att lärare uppfattar att den engelska elever möter utanför skolan bidrar till ökad heterogenitet i engelskklassrummet, eftersom extramural engelska korrelerar positivt med elevers kunskaper i engelska. Vidare framkommer att lärare uppfattar en skillnad mellan den engelska elever möter i och utanför skolan, där man skiljer på skolengelska och extramural engelska.

Matematikundervisningen inriktas idag till stor del på enskilt arbete i matematikboken vilket leder till att eleverna kan gå miste om tillfällen att utveckla sina förmågor i problemlösning och matematiska resonemang. Kursplanen för matematik för årskurs 1–9 har en stark koppling till problemlösning då problemlösning är kärnan av matematiken. Problemlösning är något som kan implementeras tidigt i matematikundervisningen. Tidigare forskning visar att när elever arbetar i grupp kommer fler synsätt och förslag fram vilket leder till att individerna funderar och reflekterar mer än när de sitter enskilt med ett problem. Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om hur gruppdiskussioner inom matematisk problemlösning kan bidra till elevers lärande och utveckling. För att kunna besvara denna studies frågeställning har empiri samlats in där elever arbetar med matematisk problemlösning i grupp. Denna studies resultat visar att det inte är tillräckligt att elever på egen hand arbetar med matematiska problemlösningsuppgifter i grupp. Slutsatsen visar att eleverna behöver stöttning av lärare eller någon annan med högre kompetens för att eleven skall utveckla sin problemlösningsförmåga. Genom denna studie kan lärare ta del av kunskaper kring undervisning av matematisk problemlösning i grupp.

No description available.