Syftet med denna studie har varit att undersöka multiplikation i läromedel från årskurs fyra för att se vad som påverkar multiplikationens struktur och innehåll. För att undersöka detta har studien utgått från följande frågeställningar: ”Hur framställs multiplikation i läromedlen, utifrån begreppen klassifikation och inramning?”, ”Hur förändras läromedlen mellan olika läroplaner, utifrån begreppen klassifikation och inramning?” samt ”Hur skiljer sig multiplikationens klassifikation och inramning mellan de olika läromedlen?”. Studien utgår från ramverket skapad av Bernstein med inspiration från Prytz. De begrepp som ramverket utgår från är intern klassifikation, inramning tempo och inramningorganisation. Läromedelsanalysen är huvudsakligen kvalitativ men med kvantitativa inslag i form av tabeller. Resultatet i studien visade att läromedlen varierade utifrån begreppen klassifikation och inramning. Det framgick även att läromedlen i studien påverkades minimalt av läroplanernas innehåll, istället var författarnas egna intresse i fokus vilket främst influerade läromedlens innehåll och struktur. Slutligen framgick att eleven hade olika mycket makt i läromedlen, det vill säga att läromedlen gav eleven olika mycket utrymme i sitt lärande. En del läromedel var tydliga med vad eleven skulle lära sig och andra läromedel gav mer utrymme att själv välja metod i uppgifterna. En vanligt förekommande introduktion till multiplikation i läromedlen var upprepad addition som ett flertal studier riktar kritik mot. Slutsatsen är att läromedel varierar enligt studiens ramverk. Faktorer som exempelvis läroplan hade en liten påverkan på läromedlets innehåll och struktur. Mönster fanns istället i läromedelsserier och hos den enskilda författaren.

Syftet med denna studie var att undersöka hur barn med övervikt och fetma upplever skolidrotten i förhållande till normalviktiga barn. Undersökningsgruppen bestod av barn i årskurs fyra i en kommun från nordvästra Skåne. Sammanlagt deltog 76 barn med fördelningen 35 flickor och 41 pojkar varav 52 normalviktiga, 19 överviktiga och fem barn med fetma. Datainsamlingen genomfördes i form av gruppenkäter som delades ut, besvarades och samlades in vid samma tillfälle. Enkäten inleddes med frågor om hur barnen upplever skolidrotten, hur läraren och kompisarna behandlar barnet i fråga för att sedan komma in på hur det är att byta om och duscha tillsammans med kompisar. Avslutningsvis behandlar enkäten frågor om barnens fritidsaktiviteter. Resultaten visade att barnen oavsett kroppsvikt generellt sett mådde bra av alla aktiviteter medan procenttalet för de normalviktiga sjönk när de besvarade hur de mådde inför skolidrotten. Resultatet visade även att barnen överlag tyckte om att idrotta på fritiden, skillnaden mellan normalviktiga, överviktiga och barn med fetma var väldigt liten. Slutsatsen av resultatet var att överviktiga och barn med fetma inte upplevde skolidrotten mer negativt än normalviktiga barn.

Syftet i detta examensarbete var att finna förändringar i ungdomars val i Östersund inför gymnasievalet under fyra decennier utifrån samhällets och skolans förändring under denna period. Vad som påverkat deras val, och vad som styr deras val. Det har skett en viss förändringsattityd inför gymnasievalet. Ungdomar idag är väl medvetna om sitt livslånga lärande, de väljer utifrån sig själva. Från början har ungdomarnas val inför gymnasiet påverkats utifrån vilken samhällsklass de kommit ifrån och resultatet har då blivit det klassiska mönstret, de ungdomar från de högre samhällsklasserna väljer högre utbildning medan ungdomar från de lägre samhällsklasserna väljer den kortare varianten av utbildning. Men allteftersom decennierna har passerat har detta blivit mer oviktigt, man väljer utifrån sina egna intressen. Man väljer inte utifrån vilken samhällsklass man tillhör. / The changes in the society has changed the school and the thoughts and action of the young of their choice to the upper secondary level during four decades. These decades are; 1976,1986,1996 and 2006.Has it been changes in the society. Has the school changed. Has the youth changed. Is there a changed in their attitude towards education among the present young people compered to the young people in the -70s,-80s,-90s.I wanted to find out the answer about this. It is importent to know how the knowledge of the thougts among the young people has been and how it is today.

Studiens syfte var att undersöka betygets påverkan på undervisningen. Metodvalet var en semistrukturerad intervjuform där lärare och rektorer medverkade. Analysmetoden i studien är fenomenografisk. Resultaten visade att lärarna inte anser att betygsättning påverkar undervisningen. Betyg kan ses som en metod för att motivera elevers lärande och det kan även vara en stressfaktor. Resultatet visade att betyg kan vara fördelaktigt då eleverna blir förberedda för framtida utmaningar exempelvis betyg i högstadiet och gymnasiet. Utmaningen för lärarna blir att få eleverna att titta på matrisen och inte endast bokstaven i betyget. Slutsatsen som kan dras av studiens resultat är att feedback till elever bidrar till ett utvecklat lärande. Ett betyg utan feedback bidrar inte till elevers lärande. Skolverkets införande av betygsättning från årskurs fyra har ifrågasatts och vår studie belyser både för och nackdelar med fenomenet.

Syftet med denna studie är att belysa några elevers upplevelser av konkreta lässtrategier, i form av läsfixarna, i undervisningen. Studiens fokus ligger på elevernas upplevelser och därför har vår undersökning en kvalitativ ansats. Datainsamlingen har skett genom fem gruppintervjuer med barn i årskurs 1-2 respektive 4 på två skolor. Resultatet visar att eleverna har en positiv syn på läsfixarna som en del av undervisningen. Vi har också kunnat identifiera fyra stadier eleverna tillsynes går igenom för att uppnå en djupare läsförståelse. Med resultatet som grund bedömer vi att läsfixarna kan bidra till att utveckla flexibelt användande av kognitiva strategier vid läsning.

Syftet är att undersöka vad som händer när flerspråkiga elever blir tilldelade verklighetsnära matematiska problemlösningsuppgifter. Studien bygger på observationer av sex flerspråkiga elever som utför ett enskilt matematiktest med olika problemlösningsuppgifter. Intervjuer skedde också med eleverna efter det utförda testet. Även en kompletterande intervju med elevernas matematiklärare ligger till grund för studien. Studiens resultat visar på att flerspråkiga elever har svårigheter i problemlösning men framförallt i öppna problem. Det kan bero på att eleverna är vana vid att en uppgift endast kan ha en lösning och ett svar. Därav blir öppna uppgifter mer kognitivt krävande då eleverna behöver tänka om. Elevernas andraspråk (svenska) begränsar dem i läsförståelsen av uppgifterna. Problemen formuleras ofta, omedvetet om av eleverna vilket kan bero på bristen i läsförståelsen eller av frustration för att få fram en lösning och ett svar. Resultatet kan vara viktigt för lärare att ha kännedom om, då det speglar elevers svårigheter i problemlösning samt vad vi anser behöver tränas på mer i skolan. Det vi funnit kan bli en tankeställare till alla lärare som arbetar med problemlösning.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i fritidshem beskriver professionens utveckling mot en professionalism från starten på sin utbildning tills idag, med särskilt fokus på Lgr:s kapitel fyra. Den teoretiska utgångspunkten inspireras av professionsteorin som studerar yrkens väg mot professionalism. Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Intervjuerna genomfördes med fem lärare i fritidshem som är verksamma i två olika kommuner. Urvalet grundade sig i en målinriktad och i en ändamålsenlig urvalsmetod då respondenterna som utsågs var tvungna att inneha två krav som studien ställde och dessa innebar att de skulle vara utbildade lärare i fritidshem samt att de skulle ha varit yrkesverksamma före 2015. I resultatet framkommer det att professionens utveckling stått inför många förändringar som på olika sätt har bidragit till att den är på väg mot en professionalism och att kapitel fyra haft en avgörande roll. De främsta förändringar som kapitel fyra fört med sig, enligt studiens respondenter, har varit att statusen för professionen blivit högre och att uppdraget blivit tydligare.

This essay is about how the library can make a difference inintegrating the minority Roma people into the Swedish society.Roma people have been subjected to persecution anddiscrimination for a long time. In this essay, I examine theactivities, functions and capabilities of libraries that can have apositive effect for the integration of the Roma people. Myquestions are: How can libraries reach out to the Roma people andwhat function do the library have for the integration of the Romapeople? I have used Marianne Anderssons and Dorte Skot-Hansens theory the four functions of the library – the culutralcenter, the knowledge center, the information center and the socialcenter. Based on this theory, I have interpreted and analyzed thematerial that I have gathered through interviews and literaturestudies such as thesis, dissertations, repors and parliamentdocuments. The results of my studies show a predominance of twoof the four library functions – the cultural center and theknowledge center. It was largely about literature, learning andknowledge. Some informants associated the library only withbooks and silence, which can be a result of how the librarypromote itself. As the four functions overlap, activities can oftenbe interpreted from several angles. / Program: Bibliotekarie

Den finansiella sektorn i länderna som tillhör G-10 har styrts av specifika regelverk tillämpade för banker ända sedan 1988, och blev då uppkallat Basel I. Detta beror till stor del på konsekvenserna från de finansiella kriser som samhället erfarit. Allt för generös kreditgivning och högt risktagande från banker har lett till att hela världsekonomin satts i turbulens. Vid kommande årsskifte, 2012/2013, planeras en tredje version av regelverket att införas, Basel III, och kommer att beröra samtliga länder som tillhör G-20 där bland annat Sverige ingår. I denna uppsats har vi därför valt att undersöka hur pass kapabla Sveriges banker är att möta det kommande regelverket, då med fokus på deras kapitalanskaffning. Eftersom regelverket berör samtliga svenska banker har vi valt att göra en specifik jämförelse mellan en mindre svensk bank, Swedbank Sjuhärad, och de fyra storbankerna2 grupperade som ett gemensamt kluster. Vi har valt att intervjua två respondenter från Swedbank Sjuhärad samt en respondent från FI där den sistnämnda försökt ge en samlad bild över storbankernas förhållande till regelverket. Därutöver har insamlandet av empiri skett genom flertalet rapporter och bankernas årsredovisningar. Studien är en fallstudie av kvalitativ karaktär och en abduktiv ansats har använts.Vår forskningsfråga är: Hur påverkas en mindre banks kapitalanskaffning på grund av Basel III i förhållande till de fyra storbankerna? Syftet med studien är att undersöka om en mindre banks kapitalanskaffning påverkas annorlunda på grund av Basel III i förhållande till de fyra storbankerna. I sådana fall vill vi ta reda på vilka eventuella kostnader detta innebär.Vi anser att den främsta skillnaden mellan Swedbank Sjuhärad och de fyra storbankerna är att storbankerna i dagsläget har en mer diversifierad kapitalstruktur och investerarbild. Vi är av uppfattningen att denna skillnad successivt kommer minska över tid eftersom Swedbank Sjuhärad i allt högre grad tvingas efterlikna storbankerna i takt med implementeringen av Basel III. Vi anser att detta i sin tur kommer innebära ökade kostnader för Swedbank Sjuhärad då de till viss del tvingas gå ifrån sitt billigaste finansieringssätt vilket är inlåning på konto. Vidare är de operativa på en mindre marknad, genomför förhållandevis små emissioner och har inte lika igenkännande profil mot potentiella investerare. Enligt bankens egen uppfattning går stabilitet före lönsamhet på kort sikt. Detta är något som vi anser kan gynna Swedbank Sjuhärad framöver då det signaleras som ett vinnande koncept både från myndigheter och från samhället i stort. / Program: Civilekonomprogrammet

ABSTRACT Titel: Gavlegårdarnas BSC, Balanserat styrkort i ett fastighetsbolag Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Daniel Lazic & Adrian Ottosson Handledare: Ann Wetterlind-Dörner Datum: 2011 - Maj Syfte: Vår C-uppsats tar sin början i en litteratur- och fallstudie som vi utförde i kursen Verksamhetsstyrning 2 där syftet var att fördjupa oss inom ett styrkoncept. Syftet med den här studien är att uppdatera Gavlegårdarnas balanserade styrkort. Genom en studie i litteraturen ville vi få en uppfattning samt presentera hur ett effektivt styrkort kan vara utformat. Därefter ville vi identifiera de brister som finns i Gavlegårdarnas styrkort och utifrån detta ge förslag på hur uppdateringen av styrkortet kan gå till. Metod: I vår studie har vi arbetat utifrån en deduktiv ansats. Vi valde att arbeta kring en kvalitativ vetenskaplig metod då vi skulle göra empiriska intervjuer. Vi har använt oss av både sekundär- och primärdata. Vi har sedan jämfört teori med empiri för att identifiera skillnader mellan dem, men även för att upptäcka brister som idag finns och för att slutligen ge förslag till förbättringar. Resultat & slutsats: Några brister vi identifierat är att Gavlegårdarna inte låter sitt BSC genomsyra hela verksamheten, att det inte finns tydliga kopplingar mellan de fyra perspektiven i styrkortet och att de inte använder sig av strategier för att uppnå de mål de har under varje perspektiv. Förslag till fortsatt forskning: Fortsatt forskning kan handla om en jämförelse mellan fler fastighetsbolag, olika kommunalägda bolag. En studie kring att implementera ett helt nytt BSC i Gavlegårdarnas verksamhet kan vara intressant eller en vidare forskning om kritiken kring BSC, som lett fram till användandet av strategiska kartor. Uppsatsens bidrag: Vi hoppas att vi genom vårt arbete kan komma att få andra studenter att bli inspirerade och intresserade av BSC. Kanske kan framtida uppsatsskrivare hitta inspiration i vårt arbete och utveckla det vi har skrivit eller bygga vidare på de förslag till fortsatt forskning som vi har givit. Nyckelord: Balanserat styrkort, BSC, styrkortet, de fyra perspektiven, implementering, IT - stöd, kritik, förslag till förbättringar. / ABSTRACT Title: Gavlegårdarnas BSC, The balanced scorecard in a real estate company Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Daniel Lazic & Adrian Ottosson Supervisor: Ann Wetterlind-Dörner Date: 2011 - may Aim: Our essay starts with a literature review and a case study that we did in the course Business Management 2. The purpose was to immerse ourselves in a steering concept. The purpose of this study is updating the balanced scorecard for Gavlegårdarna. Through literature, we wanted to get an idea and present how an effective BSC can be designed. Then we wanted to identify the failures of Gavlegårdarna scorecard and from this give suggestion of how the update may be completed.  Method: In our thesis we have worked from a deductive approach. We choose to do a qualitative scientific method as we would do empirical interviews. We used both secondary and primary data. Then we compared the theory with empirical data to identify discrepancies between theory and empiricism. Then we wanted to identify the gaps and make suggestions for improvement. Result & Conclusions: Some of the weaknesses we have identified are that the company doesn’t let their BSC to permeate all its activities, they haven’t clear links between the four perspectives of the scorecard and they do not use any direct strategies to achieve the objectives it has in each perspective. Suggestions for future research: Future research may involve a comparison between more real estate companies or between different public owned companies. A study of implementing a completely new BSC in Gavlegårdarnas organization can be interesting and further research into the criticism of the BSC, which led to the use of strategic maps. Contribution of the thesis: We hope that through our work other students might be inspired and interested in the BSC. Perhaps future paper writers will find inspiration in our work and reflect upon what we have written, or make future researches on the proposals that we have given. Key words: Balanced Scorecard, BSC, scorecard, the four perspectives, implementation, IT - support, criticism, suggestions for improvement.