Syftet med studien är att undersöka hur olika elevgrupper i årskurs två kan använda sig av laborativt material i problemlösningar med flera steg, samt hur det framtagna materialet kan påverka elevernas förståelse och lösningsprocess. Studien bygger på observationer och elevintervjuer som bearbetas med hjälp av ett variationsteoretiskt ramverk samt ur ett fenomenografiskt perspektiv. Pólyas fyra faser är också en central del i studien som återkommer i diskussionsdelen. Resultatet visar att elevernas tidigare erfarenheter av laborativt material påverkar deras lösningsprocess och förmåga att lösa problemlösningsuppgifter i flera steg. Det visar också att materialets påverkan på elevernas lösningsprocess beror mycket på vilket material som används, vilken uppgift det handlar om samt elevernas kunskapsnivå. Påverkan kan vara både positiv och negativ.

Kreativitet har blivit en allt viktigare del i vårt samhälle och vissa forskare går så långt som att säga att vi är på väg in i den kreativa tidsåldern. Företag har uppmärksammat fenomenet mer och mer och det finns många fördelar att vinna genom att arbeta med ett kreativt fokus. Event management har kommit att växa rejält som yrke de senaste tio åren. Trots sin framväxt ses det fortfarande som en ny och ganska outvecklad disciplin men har blivit beskrivet som ett växande yrke. Evenemangsföretag verkar i en bransch med hög konkurrens där kreativitet kan ses som en nödvändighet för att uppnå en konkurrensfördel. Kreativitet har trots detta inte fått någon given plats när eventprojektets faser beskrivs i akademiska studier. Projekt i allmänhet brukar beskrivas med fyra faser: konceptualisering, planering, implementering och avslutning, där kreativiteten är framträdande inom konceptualiseringsfasen. Vi anser att konceptualiseringsfasen borde ha en given roll inom eventprojekt, vilket kommer ligga som utgångspunkt för denna uppsats.Syftet med uppsatsen är att utforska ämnet kreativitet. Huvudfokus ligger på den kreativa processen, hur den går till och vad som påverkar den inom evenemangsföretag. Genom att belysa ämnet hoppas vi kunna bidra till att kreativitet uppmärksammas som en viktig faktor inom evenemangsföretag. Med grund i denna undersökning tar vi fram en modell som ska leda till reflektion för företag om de arbetar aktivt med kreativitet och bidra som en inspirationskälla. För att få en djupare förståelse för hur den kreativa processen verkar i sitt sociala sammanhang inom evenemangsföretag har vi utfört sju semi-strukturerade intervjuer och en deltagande observation. Det övergripande målet med forskningsmetoderna var att få en större kännedom om hur en idé uppstår och vägen till ett färdigt koncept för ett evenemang, med den kreativa processen som en central faktor. Det empiriska materialet har analyserats efter fördjupade teoretiska studier inom området kreativitet.Kreativitet har många olika betydelser, och för att få en helhetsbild har vi undersökt dess innebörd från fyra olika perspektiv: produkt, process, person och påverkan. Den kreativa personen är någon som har en kreativ självinsikt, är modig, mottaglig för inspiration samt har en strukturerad sida med ett öga för detaljer. Den kreativa processen inom evenemangsföretag sker både i grupp och individuellt. De faser vi har identifierat är förberedelse-, idégenererings-, inkubations-, illuminations- och verifikationsfasen. Det har framkommit att det först sker en kreativ förprocess för att få fram ett projektförslag som ska leda till ett avtal innan den kreativa huvudprocessen tar sin start. Denna process utgår från grundidén som är en del av projektförslaget. Den innehåller samma faser som förprocessen men är av mer omfattande karaktär. Den kreativa processen är linjär, men vid behov kan personerna gå tillbaka till en tidigare fas. Dessutom kan faserna ske parallellt med varandra när flera idéer behandlas samtidigt. Processen resulterar i den kreativa produkten, eller den kreativa utkomsten som vi har valt att namnge det, vilket är konceptet för evenemanget. Den kreativa påverkan består av olika faktorer som kan påverka kreativiteten. Dessa faktorer är: organisationskulturen, organisationsstrukturen, organisationsklimatet, arbetsdesignen, uppdragsgivaren, praktiska faktorer samt ledaren och teamet.

Studien syftar till att bidra med kunskap om, i vilken utsträckning läromedel i matematik föreslår laborativa aktiviteter. Forskning visar att det är gynnsamt för elever att arbeta laborativt. Metoden som valdes är en kvalitativ innehållsanalys. Det skapades ett analysschema med hjälp av tidigare forskning och läroplanen från 2011, specifikt för den här studien. Utifrån analysschemat analyserades tre olika läromedel för årskurs fyra i matematik. Studien har använt det sociokulturella perspektivet för att skapa förståelse för laborativa aktiviteter. En laborativ aktivitet genomförs antingen med ett laborerande arbetssätt eller ett konkretiserande arbetssätt. För att analysera och tolka resultaten har tidigare forskning och variationsteorin används.  Resultatet visar att laborativa aktiviteter främst förekommer inom kunskapsområde Taluppfattning och tals användning. Det visar även att det är laborerande arbetssätt som används mer än konkretiserande arbetssätt vid de laborativa aktiviteterna.  Pedagogiska material föreslås till störst andel av de laborativa aktiviteterna. Läromedlen i studien föreslår laborativa aktiviteter i olika stor utsträckning. Ett läromedel som föreslår få laborativa aktiviteter kräver mer av läraren. Det betyder att läraren själv får hitta och producera laborativa aktiviteter. Läromedel som föreslår många laborativa aktiviteter skapar förutsättningar för lärare att arbeta laborativt. Studien har bidragit till mer kunskap om laborativa aktiviteter i läromedel. / This study aims to contribute knowledge of what extent teaching materials in mathematics suggest laboratory activities. The teaching materials in the study suggest laboratory activities to various extent. The method chosen is a qualitative content analysis. An analysis scheme was created using previous research and curriculum from 2011, specifically for this study. Based on the analysis scheme, three different teaching materials for grade four, mathematics were analyzed. The study has used the socio-cultural perspective to create an understanding of laboratory activities. A laboratory activity is carried out either with a laboratory method or a concretized method. In order to analyze and interpret the results, previous research and the theory of variation have been used. The result shows that laboratory activities mainly occur in the knowledge areas of numerical understanding and the use of numbers. It also shows that laboratory methods are used more often than concretized methods in the laboratory activities. Educational materials are suggested for most laboratory activities. Research shows that it is beneficial for students to work with laboratory activities. A teaching material that suggests few laboratory activities requires more from the teacher. This means that teachers themselves have to find and produce laboratory activities. Teaching materials that suggest many laboratory activities creates conditions for teachers to work laboratory. This study has contributed to more knowledge about laboratory activities in teaching materials.

Confucius is often considered a great teacher and the sage of Chinese philosophy for thousands of years. His teachings laid the foundation for an education system that prevailed for almost 2000 years before being outlawed by the revolution in 1905. Confucius himself was adamant about the need for education in the society at large, where he saw the need for the people to return to the golden ages of past kings where the kings ruled with benevolence and with righteousness.    But what did Confucius teachings say? What did the students read and study, and what ideals were presented to the students? What were the teacher’s roles and how did the Chinese society look upon them? What was considered valuable knowledge, and how was this argued in the actual works that were studied?    These are some of the questions that this essay examines and tries to answer.

Studien undersöker de huvudsakliga motiven bakom kinesiska företagsförvärv på den svenska marknaden. På senare tid har Kinas direktinvesteringar inom de europeiska länderna ökat, där Sverige har varit en av de huvudsakliga mottagarna. Som följd har det uppstått en oro i såväl Europa som Sverige kring vilka motiv som ligger bakom investeringarna. För att undersöka vilka de huvudsakliga motiven är har en egen analysmodell med fyra propositioner utarbetats. Analysmodellen baseras på Dunnings fyra motiv för utländska direktinvesteringar (FDI), tidigare studier om Kinas investeringsmönster samt fakta om den svenska marknadens egenskaper. För att besvara studiens forskningsfråga genomfördes fyra intervjuer. Resultatet visade att samtliga av Dunnings motiv går att applicera på kinesiska investerare vid val av investeringsmarknad, men där vissa motiv är mer vanligt förekommande. Studien tyder även på den kinesiska statens starka inflytande över kinesiska investerare och hur det kan överträffa individuella motiv.

Skolans fokus på läsinlärning behöver inte avta när eleverna slutar lågstadiet. Elever på mellanstadiet kan vara i behov av fortsatt lästräning då kraven på läsning ökar och en god läsförmåga behövs för att läsa för att lära.Syftet med studien är att undersöka vilken inverkan lästräningsmetoderna, WIP´s upprepade läsning, Wendicks läslistor samt elevers tysta läsning, har på ordavkodning och läshastighet för elever i årskurs fyra, när de görs i helklass.Studien görs i fyra stycken årskurs 4 klasser med sammanlagt 82 medverkande elever.Studien är en kvantitativ studie i form av en intervention. Det är även en form av kvasi-experimentell undersökning där tre klasser lästränar med tre olika läsmetoder samt en jämförelsegrupp som får ordinarie undervisning. Interventionen pågår under fem veckor och eleverna tränar vid 20 tillfällen à 10 minuter/dag. Läsmetoderna är upprepad läsning, WIP, läslistor, Wendick, samt tyst läsning. Jämförelse av läshastighet och ordavkodning görs i helklass samt i grupper som ligger över respektive under normen.Resultatet visar att alla grupper utom en ökade i ordavkodning och läshastighet efter en intensiv läsinsats. Elever med låg läshastighet och ordavkodning som lästränar med upprepad läsning, WIP, ökade mest i ordavkodning men hade en väldigt liten ökning av läshastighet. Den största ökningen av läshastighet står elever med låg ordavkodning och läshastighet för som läst läslistor, Wendick, och de har även en hög ökning av ordavkodning.Med en intensiv och strukturerad läsinsats i årskurs fyra kan elevers läshastighet och ordavkodning påverkas positivt även om insatsen görs i helklass. Samarbetet mellan lärare och speciallärare är viktigt för att möta alla elevers behov och för att fånga upp elever vid stadieövergångar.

The purpose of the study is to shed light on the basis for the didactic choices the history teacher makes in the planning of his teaching, and to highlight the choices that are linked to the didactic questions what the teaching should contain and why. There is an ongoing debate about trying to extend teachers' time in school where central content has been removed for this purpose. But what influences teachers the most in their planning? Are these factors that affect teacher’s unconscious or unconscious? There were four interviews conducted with history teachers working towards children in year 4-6. Based on the interviews and the analysis, one can see that there are factors that affect the teachers as they are aware and unaware off. The conclusion that can be drawn is that the dimensions live in a symbiosis where the student-related replaces the societal dimension. The societal dimension affects to such a low degree for a long time in order to notice any major difference in the present and in the short term. While the student-related is so present in everyday life for the teachers that it should have its own dimension. The factors that are most prominent in the didactic choices that teachers make are the personal dimension. However, the teachers themselves are not fully aware of this themselves and believe that it is the governing dimension that affects them the most. The qualitative differences between the dimensions are subtle but the personal and the governing dimension determine what are to be treated. While the student-related and didactic dimensions determine more how planned lessons will be take shape. Therefore, it is difficult to distinguish the dimensions from each other.

Den empiriska studien syftar till att bidra till en ökad förståelse för hur uppgiftskontext påverkar flerspråkiga elever i problemlösningsprocessen vid arbete med textbaserade problemlösningsuppgifter. För att finna hur de flerspråkiga eleverna påverkas av uppgiftskontexten, samt vilka strategier eleverna tilltar om de upplever svårigheter i tolkningsfasen har observationer och intervjuer använts som datainsamlingsmetoder. Studien bygger på observationer och intervjuer av åtta flerspråkiga elever som genomförde fyra textbaserade problemlösningsuppgifter. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av Pólyas olika problemlösningsfaser samt en tematisk analys. Studiens resultat visar att flerspråkiga elevers tolkning av ett matematiskt problem påverkas av uppgiftskontexten. Uppgiftskontexten påverkar vidare eleverna genom problemlösningsprocessen. Resultatet visar även att det finns flera strategier som flerspråkiga elever använder när de har svårigheter i tolkningsfasen bland annat; chansning, be om hjälp och omläsning.

Syftet med studien är att skapa förståelse för hur snabb omställning till distansarbete i samband med pandemin har påverkat kommunikation och samarbete inom en organisation. I studien kommer medarbetarnas upplevelser av den informella och formella kommunikationen samt samarbeten att undersökas, för att se om det finns några skillnader före och under pandemin. Teorin Communicative constitution of organisation (CCO) och McPhee och Zaugs fyra-flödesmodell har använts för att skapa en djupare förståelse för kommunikationens betydelse inom organisationen. Modellen lyfter fram begrepp som informell och formell kommunikation samt samarbete, dessa utgör tre viktiga byggstenar för en organisation. I studien används ett kvalitativt tillvägagångssätt och det empiriska materialet samlas in genom sju semistrukturerade intervjuer. Respondenterna i studien är individer som under pandemin varit tvungna att ställa om till distansarbete hemifrån och som inte hade tidigare erfarenhet av distansarbete. Resultatet i studien visar hur viktig kommunikationen inom en organisation är för både enskilda medarbetare och arbetsgrupper. Den informella kommunikationen har minskat, däremot har respondenterna hittat sätt för att behålla en del av det informella. Resultatet visar även att antalet formella möten har ökat samt blivit mer effektiva. När det kommer till samarbeten är upplevelsen hos respondenterna att det blivit svårare digitalt men att de fått en bättre struktur och högre grad av flexibilitet.

Bakgrund: Behovet av palliativ vård kommer att öka i takt med att befolkning blir äldre och lever allt längre. Det kommer bli fler äldre personer med kroniska sjukdomar som har andra sjukdomsförlopp jämfört med cancer. Det är viktigt för kvaliteten av den palliativa vården att brytpunktssamtal erbjuds. Med kvalitet menas bland annat delaktighet, symtomlindring och stöd för närstående. Detta innebär en utmaning för hälso- och sjukvården som måste uppmärksamma när vården ändrar riktning mot vård i livets slutskede. Äldre personer erbjuds i mindre utsträckning brytpunktssamtal än yngre personer. Distriktssköterskan har en betydelsefull roll i den palliativa vården inom den kommunala hemsjukvården och ska främja äldre personers möjlighet att få information samt delta i beslut som rör den egna vården, vilket ett brytpunktssamtal innebär. Syfte: Syftet med studien var att undersöka samband mellan brytpunktssamtal och andra faktorer, för äldre personer i palliativ vård, vid tillfällen då dödsfallet varit förväntat. Metod: Detta är en kvantitativ retrospektiv registerstudie med data hämtad från svenska palliativregistret. Resultat: Det fanns stora skillnader inom gruppen äldre huruvida brytpunktssamtal erbjöds eller inte. Ju äldre personen var desto mindre odds för att brytpunktssamtal erbjöds. Kön eller diagnos påverkade inte. När brytpunktssamtal erbjudits var närstående i högre utsträckning på plats när den äldre personen dog och när brytpunktssamtal inte erbjudits var personal i högre utsträckning de enda närvarande än då brytpunkssamtal erbjudits. Slutsats: Den palliativa vården är ojämlik och äldre personer riskerar att utsättas för onödigt lidande. Distriktssköterskan i kommunal hemsjukvård bör sätta extra fokus på denna grupp för att uppmärksamma övergång till vård i livets slutskede. / Background: The need of palliative care will increase as the population ages and lives longer. There will be more old people with chronic diseases that will have other disease progression than those with cancer. To achieve a high quality in the palliative care it´s important that the physician gives the dying person information about the imminent death a so-called breakpoint conversation. A high-quality means among other things patient participation, symptom relief and support to relatives. This means a challenge for the healthcare workers who must pay attention to when care changes direction towards care in the end of life. Older people are to a lesser extent offered breakpoint conversation than younger people. The district nurse has an important role in the palliative care for older people in municipal health and medical care and are supposed to promote elderly people's opportunity to have information about their disease course that gives them ability to be involved with decisions about their own care planning, which means paying attention to when it´s time to offer a breakpoint conversation. Aim: The purpose of this study was to examine relations and other factors associated with breakpoint conversation in palliative care for elderly people when death were imminent. Method: The study is a quantitative retrospective registry study based on data from the Swedish register of palliative care. Results: There are a significant difference within the group of old people when it comes to being offered a breakpoint conversation, with a negative trend where older people are less likely to get a breakpoint conversation. Gender and diagnosis had no impact. When a breakpoint conversation was offered, relatives were to a greater extent present when death occurred, and staff were more often the only ones present when a breakpoint conversation weren't offered. Conclusion: The palliative care is unequal and older people risk being exposed to unnecessary suffering. The district nurse in municipal home care should put an extra focus on this group of elderly people were death is imminent.