<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur Fem myror är fler än fyra elefanter inkräktade på den syn man hade på barn och barnprogram under 1970-talet. För att få en förståelse för debatten och kritiken som Fem myror är fler än fyra elefanter fick, undersökte vi även vilka värderingar och normer som var viktiga under denna period. Vi har även genomfört intervjuer med Magnus Härenstam, Brasse Brännström och Bengt Linné och analyserat fyra sketcher från programserien.</p>

Bakgrund: Fram till 1950-talet sågs smärta som ett fysiskt problem men då började smärtan även ses som flerdimensionell. Hos patienter i palliativ vård är flerdimensionell smärta vanligt förekommande. Palliativ vård skall ske utifrån fyra hörnstenar som bygger på symtomlindring, teamarbete, kontinuitet och kommunikation samt stöd till närstående. Syfte: Syftet är att sammanställa forskning kring vilka omvårdnadsåtgärder som kan lindra smärta i palliativ vård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baserades på 13 vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ metod. Resultat: I resultatet framgår ett flertal komplementära omvårdnadsåtgärder som kan lindra smärta hos patienter inom palliativ vård. Kunskap om smärtans dimensioner och smärtbedömning är en förutsättning för att uppnå optimal smärtlindring. Ett bra teamarbete, psykosocialt stöd samt god kommunikation mellan patienten och vårdteamet är av betydelse i palliativ vård. Konklusion: Patienten bör ha en grundläggande farmakologisk smärtlindring och icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder bör finnas som komplement i smärtbehandlingen. Det behövs mer forskning och kunskap om dessa omvårdnadsåtgärder och hur dessa kan implementeras i palliativ vård. Mer kunskap om smärtans dimensioner och kunskap om smärtskalor så att korrekt smärtbedömning kan göras. / Background: Pain was seen as only a physical problem but in the 1950’s pain began to be seen as a multidimensional problem. For patients in palliative care multidimensional pain is common. The key elements of palliative care should be a focus on: symptom relief, teamwork, continuity and communication as well as support for relatives. Aim: The aim is to compile research about which nursing measures can relieve pain in palliative care. Method: The study was conducted as a literature review and was based on 13 articles where quantitative and qualitative methods where reported. Result: The result is a number of complementary nursing measures that can alleviate pain in patients in palliative care. Knowledge of the pain's dimensions and pain assessment is a prerequisite for achieving optimal pain relief. Teamwork, psychosocial support and good communication between the patient and the careteam are important in palliative care. Conclusion: Patients should receive basic pharmacological pain relief together with complementary non-pharmacological pain management care measures. More research and knowledge about these nursing interventions and how these can be implemented in palliative care are needed. Greater knowledge about both the dimensions of pain and about pain scales is needed so that optimal pain assessment can be achieved.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur Fem myror är fler än fyra elefanter inkräktade på den syn man hade på barn och barnprogram under 1970-talet. För att få en förståelse för debatten och kritiken som Fem myror är fler än fyra elefanter fick, undersökte vi även vilka värderingar och normer som var viktiga under denna period. Vi har även genomfört intervjuer med Magnus Härenstam, Brasse Brännström och Bengt Linné och analyserat fyra sketcher från programserien.

The aim of this study is to elucidate how a number of pupils in grade four experience the Storyline working method and its influence on their perception of oral presentations to the class. The main method used in the study was qualitative interviews. A questionnaire was administered in order to elicit the views of the whole class about Storyline and about talking in front of others, and in order to see which pupils were suitable to interview. The selection consisted of twenty-two pupils in grade, six of whom were interviewed.  The result showed that Storyline was appreciated by the pupils, who found the method interesting, engaging, and a positive factor in making the teaching meaningful. The Storyline method has been shown in this study to make it easier for pupils who otherwise find it difficult to talk in front of the class. According to the respondents, this is due to group presentations, visualizations, and the fact that the pupils are not forced to talk about their own lives and experiences. The pupils have fun and are inquisitive, which is a key factor in all teaching.

Digital teaching materials are today considered an important complement in the teaching of mathematics in today's school. As our society becomes increasingly digital, it is even more important that the school adapts and develops its knowledge in digital curricula. That teachers then have knowledge of how these teaching aids are structured and work is now even more important, partly so they know which teaching aid is most effective both for the student's knowledge and development and as an aid to the teacher's ability to assess. In this work, a qualitative content analysis of five digital teaching materials in mathematics has been done. The purpose of the content analysis was to see which digital teaching materials have feedback as part of their offer and whether the teacher has the opportunity to provide feedback to the students in the digital teaching materials in mathematics for grades 1-3. All the digital teaching materials have been analyzed based on the student's and teacher's insight into the teaching materials, this was done with the help of an analysis schedule. The results have then been set against different levels of feedback to conclude that all five digital teaching aids have feedback at the task level as an important aspect. Furthermore, the analysis showed that there are three "types" of e-textbooks. One of the digital teaching materials examined belonged to one "type" of e-textbook while the other four belonged to one and the same. Finally, it could be stated that all five digital teaching aids have some shortcomings when it comes to feedback. / Digitala läromedel anses idag vara ett viktigt komplement i undervisningen inom matematik i dagens skola. Då vårt samhälle blir allt mer digitaliserat är det ännu viktigare att skolan anpassar sig och utvecklar sina kunskaper inom digitala verktyg. Att lärare då har kunskap om hur dessa läromedel är uppbyggda och fungerar är nu ännu viktigare, dels för att de ska veta vilket läromedel som är mest effektivt både före elevens kunskapsutveckling och som hjälpmedel för lärarens möjlighet till bedömning. I detta arbete har en kvalitativ innehållsanalys av fem digitala läromedel inom matematik gjorts. Syftet med innehållsanalysen var att se vilka digitala läromedel som har återkoppling som en del av sitt utbud samt om läraren har möjlighet till att ge återkoppling till eleverna via de digitala läromedlen i matematik för år 1–3. Alla de digitala läromedlen har analyserats utifrån elevens och lärarens insyn i dem, detta gjordes med hjälp av ett analysschema. Resultatet har sedan ställts emot olika nivåer av återkoppling för att komma fram till att alla de fem digitala läromedlen har återkoppling på uppgiftsnivå som en viktig aspekt. Vidare visade analysen att det finns tre ”typer” av e-läroböcker, det vill säga digitala läromedel. Ett av dem som undersöktes tillhörde en ”typ” av e-lärobok medan de andra fyra tillhörde ett annat digitalt läromedel. Slutligen kunde det konstateras att alla de digitala läromedel som undersöktes har några brister när det kommer till återkoppling.

Revisionsbranschen domineras av de fyra stora byråerna vilka tillsammans står för en majoritet av de utförda revisionstjänsterna. Då byråerna verkar under samma förutsättningar blir det relevant att undersöka om de svarar på omgivningen på ett likvärdigt sätt. För att få en lämplig jämförelsegrund ansågs granskningsprocessen av nedskrivningsprövningen i samband med goodwill som ett lämpligt studieobjekt. De som upprättar prövningen är skyldiga att tillämpa IAS 36, vilket är en standard som har varit omdiskuterad i tidigare forskning för dess subjektivitet. Kritiken som har framförts är att standarden anses inrymma svårverifierade antaganden och finansiella beräkningar vilka ligger utanför revisorns kompetensområde. En goodwillnedskrivning kan även uppfattas som en negativ signal av aktiemarknaden, vilket minskar företagens incitament till att genomföra en nedskrivning. Granskningen av prövningen kan därmed bli en känslig fråga för revisionsbyråerna vilka ska agera opartiskt men samtidigt måna om ett fortsatt förtroende från klienterna. Studiens syfte är att redogöra för hur de fyra stora revisionsbyråernas granskningsprocesser ser ut vid nedskrivningsprövning i samband med goodwill. Subjektiviteten som redovisningsstandarden IAS 36 medför motiverar en jämförelse av hur byråerna hanterar subjektiviteten. Studien avser även att förklara om det föreligger skillnader i hanteringen.  Studien använder institutionell teori som referensram och baserat på teorin har även en analysmodell utvecklats. För att uppfylla studiens syfte och besvara forskningsfrågorna har en kvalitativ metod tillämpats med en abduktiv forskningsansats. En intervjuguide utformades baserat på det resultat som erhölls från en pilotintervju, där den semistrukturerade intervjuformen ansågs tillföra tillräckligt med information för att nå jämförbarhet. Därmed kunde studien identifiera skillnader och likheter, men även tillföra andra aspekter vilka ökar förståelsen för de institutionella faktorerna. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer. I analysen framträdde granskningsprocessen som en förhållandevis homogen process. En skillnad som framträdde var byråernas utbildningsstrategi inom värderingskunskap för revisorer. Analysmodellen bidrog även till att identifiera fyra nya institutionella faktorer vilka inverkar på granskningsprocessen: osäkerhet, professionalitet och affärsmässiga överväganden samt frikoppling, samtidigt bidrog modellen till att två faktorer kunde exkluderas: branschspecialisering och samverkan mellan byråerna. Samtliga byråer hanterar komplexiteten och subjektiviteten genom att internalisera standarderna i internmetodiken vilken även styr arbetsfördelningen och granskningsprocessen. Studien kom fram till slutsatsen att revisorernas insikt i värderingsfrågorna är grundläggande, för att kunna dra nytta av värderingsspecialisternas kompetenser och reducera subjektiviteten. Det identifierades även att en frikoppling föreligger vid hanteringen av skatt i samband med nedskrivningsprövningen, vilken har utvecklats till en vedertagen praxis mellan byråerna. / The audit industry is dominated by the big four which together account for most of the audit services performed. As the firms operate under the same conditions, it becomes relevant to examine whether they respond to the environment in an equivalent way. To obtain a suitable basis for comparison, the audit process of the impairment test of goodwill was considered a suitable object of study. Those preparing the test are required to follow IAS 36, which is a standard that has been debated in previous research for its subjectivity. The criticism that has been made is that it is considered to contain assumptions which are considered difficult to verify and financial calculations which are outside the auditor's area of ​​expertise. A goodwill write-down can also be perceived as a negative signal by the stock market, which reduces the companies' incentive to carry out a write-down. The audit of the impairment test can thus become a sensitive issue for the auditing firms, which must act impartially but at the same time are concerned about continued trust from the clients. The purpose of the study is to give an account of the audit processes of the big four audit firms in the case of impairment testing in connection with goodwill. The subjectivity that the accounting standard IAS 36 entails justifies a comparison of how the firms handle subjectivity. The study further intends to explain whether there are differences in handling. The study uses institutional theory as a frame of reference and based on the theory, an analysis model has also been developed. To fulfill the purpose of the study and answer the research questions, a qualitative method has been applied with an abductive research approach. An interview guide was designed based on the results obtained from a pilot interview, where the semi-structured interview form was considered to add enough information to reach comparability. Therefore, the study was able to identify differences and similarities, but also add other aspects which increased the understanding of the institutional factors. A total of nine interviews were conducted. In the analysis, the audit process emerged as a relatively homogeneous process. One difference that emerged was the firms training strategy in valuation knowledge for auditors. The analysis model also helped to identify four new institutional factors which influence the audit process: uncertainty, professionalism, business considerations and decoupling, at the same time the model helped to exclude two factors: industry specialization and cooperation between the firms. All firms manage the complexity and subjectivity by internalizing the standards in the internal methodology, which also controls the division of labor and the audit process. The study concluded that the auditor’s insight into the valuation issues is fundamental, to benefit from the valuation specialist’s skills and reduce subjectivity. It was also identified that a decoupling exists in the handling of tax in connection with the impairment test, which has developed into an accepted practice between the firms.

Magisteruppsatsen studerar pedagogers erfarenhet av motstånd mot genusarbete samt försöker förklara motståndet utifrån socialpsykologiska teorier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med lärare som arbetar med skolans äldre åldrar. Samtliga lärare var engagerade i genusarbete på sina skolor. Tidsbrist samt ointresse var två former av motstånd som kollegor och skolledning utövade. En svårare form av motstånd visade sig vara tillmötesgående motstånd – då motståndsaktörer ger sken av att vilja arbeta med genusperspektiv men i själva verket låter det bero. Ett annat hinder är pedagogers goda självbild vilken försvårar medvetandegörande av genusstrukturerna. Lärarna lyfte också fram genusarbetets känsliga natur som ett skäl till varför motstånd uppstår. Socialpsykologiska teorier kring förändringens fyra rum, kognitiv dissonans samt inkongruens används för att förklara motstånd mot genusarbete. Slutsatsen är att dessa svårigheter med att förändra perspektiv beror på att människor ofta försöker motstå förändring då det nya är arbetsamt att hantera. Motståndet kan också förklaras utifrån människans strävan mot att uppnå kongruens, denna strävan kan dock även förklara varför förändring kan ske. Slutligen betonas vikten av att uppmärksamma motståndets effekter. / Semi-structured interviews were conducted with teachers working with teenagers. The teachers all had experience in working with gender perspectives in a school context. This thesis studies the resistance against gender equality efforts that these teachers had experienced coming from colleagues and principals. Resistance was shown through blaming (rightfully or wrongfully) an inability to work with gender issues to lack of time or interest. A more difficult type of resistance to manage is the type that appears to be accommodating – the person says that he or she will take on a gender perspective but in the end there is nothing done. The teachers also view the sensitive nature of gender issues to play a large roll in why the different types of resistance emerge. The thesis then tries to explain why resistance exists through social psychological theories. Theories about cognitive dissonance, incongruence and the four rooms of change explain why humans have a problem with changing their views and perspectives and therefore show resistance. People resist change (such as gender equality efforts) since the unknown is difficult to handle. Another reason for why a change of views does not occur is due to the pursuit towards congruence, though this tendency also explains why change does occur. Finally the importance of paying attention to the effects of the resistance is stressed.

Abstract Introduction. The aim of this thesis is to examine use of library didactics in two prominent national libraries. A second aim is to identify digital resources used in the digital library spaces. The study uses “the four-space model” to examine this relation.  Method. Document analysis is used to examine the two national libraries´ websites. In addition to the websites, affiliated sites like social media are also included. Categories from the four- space model are used: learning space, inspiration space, performative space and meeting space. Digital resources are identified and presented in each category respectively.   Theories. Library didactics, as developed by for example Jochumsen, Rasmussen and Skot- Hansen, is the subject of the thesis and main theoretical focus. The digital library rooms are seen as places for possibilities and for developing innovative library practices.  Conclusion. The results imply that of the four spaces, the smallest one is the performative space and that the activities for creating are few. Different social media are to a large degree used as meeting space and thus possibilities for meeting and participation are subject to the companies’ business models and policies. In relation to the visitors the two national libraries mainly use their collections as resources in the inspiration space. One clear example is Gallica, described as a digital library with focus on digitized documents.  In the learning space the format is primarily texts with illustrations and this could be seen as an attempt from the libraries to adapt to a traditional learning environment. Furthermore it is concluded that the search functions can be a hindrance to both the visitor and to the libraries´ objectives. In the discussion, a question concerning competences is raised in regard to innovative library didactics. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

The question of working hours, their length and allocation engages workers around the world. Today we see an increasing flexibility in the working life and an increasing interest regarding the question of working hours. Being able to balance work-family life is universally accepted to be a challenge for living a sustainable life. Previous research regarding a shortened working week indicates that shorter working hours increase well-being and reduce stress. The aim of this study is to create an understanding for the puzzling everyday life of families and for the extent to which men and women believe that a four-day work week could ease their everyday challenges. The aim of the investigation is to focus on the allocation of household work between men and women, thus if these opinions and experiences differ between men and women. The purpose is to create an understanding of how the individual demands and expectations within family-life differ depending on gender. In this study, twelve qualitative interviews with six women and six men were carried out to compare their feelings, opinions, and reflections regarding a four-day work week. The result shows that most men and women are positive to the idea of a four-day work week: women to a somewhat greater extent than men. It also shows that women would use their free day to do household chores to a greater extent than men, who would to a greater degree prioritize their own activities for free time and hobbies. The results raise important questions regarding the allocation of household chores in families. / Diskussionerna om arbetstiden, dess längd och förläggning engagerar medarbetare världen över. Idag ser vi en ökad flexibilisering i arbetslivet och ett växande intresse kring frågan om arbetstid. Att kunna balansera familje-och arbetsliv är en universell utmaning för att kunna leva ett hållbart liv. Tidigare forskning om förkortad arbetsvecka visar att minskad arbetstid leder till ökat välmående och minskad stress. I denna studie undersöks hur livspusslet ter sig för familjer och i vilken utsträckning män och kvinnor tror att en fyra dagars arbetsvecka skulle förändra vardagslivet. Undersökningen ämnar fokusera på fördelning av hushållsarbete mellan könen genom att undersöka hur åsikter och erfarenheter skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Syftet är att skapa en förståelse för hur individuella krav och förväntningar i familjelivet skiljer sig åt beroende på kön. I studien genomförs tolv kvalitativa intervjuer med sex kvinnor och sex män där fokus ligger på att jämföra deras känslor, åsikter och reflektioner kring en fyra dagars arbetsvecka. Resultaten visar att majoriteten av män och kvinnor är positiva till idén om genomförandet av en fyra dagars arbetsvecka, kvinnor i något större omfattning än män. Det visar även att kvinnor skulle använda sin lediga dag till att göra hushållsarbete i högre utsträckning än män, som till större grad skulle prioritera egna aktiviteter och hobbys. Resultaten lyfter viktiga frågor om upplevelser av fördelningen av hushållsarbete inom familjer.

Studiens syfte var att undersöka hur upplever Pro-gamers inom FIFA stressorer och vilka copingstrategier som används för att hantera dem. Studiens fokus var på att få fram upplevelser av stressorer hos deltagarna och om de upplever just dessa faktorer, vad de använder sig av för copingstrategier för att hantera dessa situationer. Det deltog totalt åtta stycken intervjupersoner där alla var män i åldrarna 17-34 år (M=22,5) där dessa intervjupersoner befann sig i inklusionskriterie för att medverka i studien där alla var pro-gamers inom FIFA. Studien har utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod och använt sig av semistrukturerade intervjuer för samla in data och intervjuguide som grund har utgått utifrån ett teoretiskt ramverk, McGrath (1970) fyra-stegs stressprocess modellen. I studiens resultat framkommer det totalt två stycken huvudteman, det första huvudtemat som nämns är upplevda stressorer, som totalt har fem stycken underliggande teman. Dessa är krav på sig själv, krav från samhället, krav från föreningen, krav från fans och krav från vänner och familj. Det andra huvudtemat som framkommer i studien är copingstrategier som används för att hantera upplevda stressorer som har totalt fyra stycken underliggande teman. Dessa är stöd från föreningen, stöd från familj, stöd från vänner och copingstrategier i sitt FIFA-utövande. Resultatdelen i studien har olika svarsteman men det var bland annat att intervjupersoner upplever stressorer i sitt FIFA spelande där de bland annat upplever krav på sig själv, samhället, föreningen, fans samt från sina vänner och familj. I resultatdelen framkom det även vilka copingstrategier som intervjupersoner använder sig av för att hantera dessa krav som kan bidra till att deltagarna upplever stressorer. Det som framkom var till exempel att de upplevde att det fanns bra stöd från föreningen och använde sig av den möjligheten, från sin familj och vänner men att de också använde sig av individuella copingstrategier såsom fysisk aktivitet eller att gå ut och promenera. Studiens resultat kan i framtiden vara användbar till framtida forskning för esportföreningar och liknande organisationer. Detta genom att studiens resultat kan forskas vidare kring bland annat vilka copingstrategier som kan användas om man i sitt FIFA-utövande upplever stressorer. / The purpose of the study was to investigate how Pro-gamers within FIFA experience stressors and which coping strategies are used to deal with them. The focus of the study was to bring out experiences of stressors in the participants to write if they experience and lead to any stress and performance anxiety when they are in a competitive context and if they experience these factors what they use for coping strategies to deal with these situations. A total of eight interviewees participated where all were men aged 17-34 years (M=22.5, SD=?) where these interviewees were in the inclusion criteria to participate in the studies where all were pro-gamers within FIFA. The study was based on a qualitative research method and used semi-structured interviews to collect data and an interview guide based on a theoretical framework, McGrath's (1970) four-step stress process model. In the results of the study, a total of two main themes emerge, the first main theme mentioned is perceived stressors, which in total has five underlying themes. These are demands on oneself, demands of society demands of the association, demands of fans and demands of friends and family. The second main theme that emerges in the study is coping strategies used to manage perceived stressors, that have a total of four underlying themes. These are support from the association, support from family, support from friends and coping strategies in their FIFA practice. The results part in the studies has different answers, but it was, among other things, that interviewees experience stressors in their FIFA playing, where they experience demands on themselves, society, the association, fans and from their friends and family, among other things. In the results section, it was also revealed which strategies the interviewees use to deal with these demands, which can contribute to the participants experiencing stressors. What emerged was, for example, that they felt that there was good support from the association and used the opportunity from their family and friends that they also used individual strategies such as physical activity or going out for a walk. The results of the study may in the future be useful to future research for esports associations and similar organizations. This is because the study's results can be further researched on, among other things, which coping strategies can be used if you experience stressors in your FIFA practice.