Denna studie har en kvalitativ ansats där gymnasielärare intervjuades angående sin arbetsmiljö. Syftet var att undersöka vad lärare anser skapar ohälsa i sin arbetsmiljö samt undersöka hur dessa upplevda orsaker svarade mot ett system av aktivt systematiskt förbättringsarbete som främst används inom industrin. Inom flera verksamheter har systemet resulterat i högre effektivitet, lönsamhet och trivsel samtidigt som sjuktalen har minskat. Syftet var även att resonera kring vilka konsekvenser ett sådant system skulle föra med sig om det användes i skolan. Enligt intresseorganisationer som lärarfacken samt många lärare, upplevs en ökad ohälsa i yrkeskåren i takt med en större arbetsbelastning. Förutom en upplevd belastning av administrativa uppgifter påvisade forskningsintervjuerna även på en avsaknad av ledarskap, tydlighet och kommunikation inom skolan. Slutsatsen är att det behöver ske en förändring i lärares arbetsmiljö för att bryta ohälsan. Då ett aktivt systematiskt förebättringsarbete svarar mot flera av de behov som skolan verkar ha, skulle det kunna vara fördelaktigt att implementera.

A systematic quality work is essential for anyone working in preschool, school,kindergarten and adult education to give children and students an equal education.Skollagen (2010:800) indicates that quality work should be focused on the nationalgoals of education. According to Skolverkets allmänna råd med kommentarer omsystematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet (2012) is the work to develop quality acontinuous process. Everyone's involvement and participation is therefore essential.Systematic quality work means to systematically and continuously monitor theactivities, analyze performance against national targets and based on that plan anddevelop. Although the work has been driven outside governmental policy documentssince 1997 shows, among others, Skolinspektionens audits of municipalities andschools that there is major deficiencies in the obligation to conduct a systematicquality work. It appears that more than half of the surveyed schools had deficienciesin its system quality work.This is the starting position this study takes on to and through literature review,document studies and interviews of principals is the subject problematized. The studyaims to examine how the principal manages and works with the systematic dailyquality work in the business with a view to increasing achievement. This is to giveprincipals and responsible principals an insight into the current situation ofprincipals' work with the systematic quality work.Results of the study show that in recent years there has been a positive developmentof principals' work with the systematic quality work. However, it is still the case thatdocumentation supporting the process can evolve even more.

Coronakommissionen drog 2020 slutsatsen att strukturella samt organisatoriska brister förekommer inom särskilda boenden (Coronakommissionen, 2020). WHO:s (2017) studier inom hälso- och sjukvården visar att misstag ofta beror på bristfälliga system, processer och arbetsförfaranden. Systematiskt förbättringsarbete genomförs inom vård- och omsorg genom avvikelsehantering, egenkontroll och riskanalys med syftet att förbättra verksamhetens kvalitet (Socialstyrelsen, 2012). Studiens syfte var att belysa hur covid-19 påverkat avvikelsehanteringen inom kommunala särskilda boenden samt lyfta hur lärdomar dragits av framgångar och utmaningar kring avvikelsehanteringen och vidare systematiskt förbättringsarbete under pandemin. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med undersköterskor och enhetschefer för att fånga faktorer som bidragit till framgång samt utmaningar i pandemin, statistik- och dokumentgranskning utfördes. Empiriska data analyserades genom tematisk analys samt kopplades till teoretisk referensram. Slutsatsen synliggör hur systematiskt förbättringsarbete grundad på inrapporterade avvikelser möjliggörs genom kommunikation i team- att vara en lärande organisation, tydliga rutiner/arbetssätt, tillåtande klimat på arbetsplatsen och tydligt ledarskap. / The corona commission 2020 concluded a prevalence of structural and organisational flaws within nursing homes (Coronakommissionen, 2020). Studies from WHO (2017) within healthcare shows that mistakes often were caused by flawed systems, processes and working procedures. Systematic improvement within healthcare is accomplished by deviation reporting, independent control measures and risk analysis with the goal of quality improvement within the operation (Socialstyrelsen, 2012).  The cause of the study was to illuminate the impact of covid-19 regarding the handlement of deviation reports within municipal nursing homes and to bring forth the lessons learnt through success and challenges regarding handlement of deviation reports and further systematic improvements during the pandemic. A qualitative study with semistructural interviews was conducted with assistant nurses and head of departments to gather factors contributing to success and challenges. Empiric data was analysed through thematic analysis and then attached to a theoretical framework. The conclusion illuminates how systemic improvement based on reported deviations are made possible through communication in a team- to be a learning organisation, explicit routines, accepting environment at the workplace and a thorough leadership. / <p>2021-06-06</p>

I dagens samhälle vill människor bli delaktiga och få medbestämmande. Personcentrerad vård medför att sjukvårdens strävar efter att patienten involveras och vården anpassas efter dennes behov och förutsättningar. På så sätt blir vården mer jämlik och kan utföras på ett kostnadseffektivt sätt. Vid utgångsläget på studerat sjukhus utfördes mindre gynekologiska interventioner på operationsavdelningen. Processen var resurskrävande och hade låg patientdelaktighet. Patientkontrollerad sedering (PCS) betyder att patienten styr sederingen själv. På så sätt kan både patientens delaktighet och värdet i mikrosystemet öka. Förbättringsarbetet innebar att utbilda sjuksköterskor från kvinnoklinikens mottagning att erbjuda PCS självständigt utan att anestesisjuksköterskan deltar. Då skapas möjlighet att utföra vissa interventioner på mottagningen istället för på operation. Syftet med förbättringsarbetet var att öka patientens delaktighet genom att införa patientkontrollerad sedering vid gynekologiska interventioner på kvinnoklinikens mottagning, Värnamo sjukhus. Eftersom detta arbetssätt inte är vedertaget var studiens syfte var att undersöka medarbetarnas erfarenheter av att erbjuda patientkontrollerad sedering. Förbättringsarbetet utgick från Nolans förbättringsmodell och strukturen i förbättringsrampen. Värdekompassens perspektiv och mätetal användes för att belysa effekten av förändringen, både för patienten, medarbetarna och verksamheten. Studien genomfördes med kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerad fokusgruppintervju av medarbetare på kvinnoklinikens mottagning, Värnamo Sjukhus. Förbättringsarbetet resulterade i en funktionell sederingsmetod och ett förändrat mikrosystem för kvinnor som ska genomgå gynekologiska interventioner. Förbättringsarbetet stärkte patientens delaktighet och ökade möjligheten att bli en aktiv medspelare i sin egen vård. Samtliga värdekompassens balanserade mått påvisade att arbetssättet var välfungerande, patientsäkert och uppskattat både av patienter och medarbetare. Ytterligare effekt var att medarbetarnas kompetens ökade och att samverkan mellan klinikerna förbättrades. Studien påvisade att medarbetarna upplevde att det nya arbetssättet stärkte den personcentrerade vården. Införandet av PCS upplevdes både relationsskapande, engagerande och resurskrävande. / In modern society people prefer participation and co-determination. Person-centred care leads health care to involve the patient and the care adapts to the patient´s needs and conditions. This way the care will be more equal and can be performed in a more cost-effective way. Originally gynaecological interventions were costly performed in the operating room (OR) with lack of participation. Patient- controlled sedation (PCS) means that the patient controls the sedation itself. With this the patient's participation grows and increases value in the microsystem. The Quality improvement (QI) involved to teach nurses at the out-patient clinic (OPC) to handle PCS by themselves, without an anaesthetic nurse attending. In this way some interventions could be performed in the OPC instead of in the OR. The purpose of QI was to increase patient-participation by introducing PCS during interventions at the gynaecological OPC at Värnamo hospital. The study aimed at determining the co-worker's experiences when introducing PCS. The QI started from Nolans improvement model and the structure in the improvement ramp. The value-compass and measurements were used to evaluate the effects of the changes. The study was performed in a qualitative method with inductive approach using focus-group interview with co-workers at the gynaecological OPC. By introducing PCS in the QI women became participants in the gynaecological OPC. The QI resulted in that more interventions could safely be performed in the OPC. The new procedure makes the patient an active co-player, the competence of the co-workers rises, the collaboration between the clinics grows and the care is performed at the right level of care.  The study showed that the co-workers experienced increased patient-centered care. The QI built relationships, was engaging and demanding resources.