<p>Syftet i denna uppsats är att undersöka talutrymmet hos starka respektive svaga elever.</p><p>Uppsatsen grundar sig på material från observationer i en klass under loppet av två dagar och ger en tydlig inblick i hur det ser ut i verkligheten. Resultatet visade att de stereotypa roller som finns i stort stämmer överens med hur det egentligen är och det visade sig att svaga elever talar mindre. Detta beror framförallt på läraren då denne väljer att ge de starka eleverna ordet trots att det är den gruppen elever som också tar ordet själva. Av resultaten att döma är en förändring behövlig.</p>

<p>Det här arbetet tar upp vilken syn på problemlösning som arbetssätt som lärare i de tidigare skolåren har ute på skolorna. Arbetet behandlar även hur och i vilken utsträckning problemlösning används i lärarnas undervisning. Metoden som används i arbetet är en i huvudsak kvalitativ intervju med sju lärare från lika många skolor. I vissa fall har även observation och kompletterande samtal använts. Undersökningen visar att både lärare och forskare är tämligen överens om vad ett problem är, de menar bland annat att ett problem ska vara en utmaning och kräva en ansträngning av eleven. De är även överens om att om en uppgift skall klassas som ett problem så får inte eleven på förhand ha en given metod för att lösa uppgiften. Undersökningen kommer fram till att samtalet ses av lärarna som en viktig del av problemlösningen och eleverna får därför arbeta mycket i par eller grupp när de jobbar med problemlösning.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att analysera hur ett antal makrovariabler påverkar på och samverkar med priserna på småhus. Även hur variablerna reagerar på chocker sinsemellan studeras.</p><p>Tidsserieanalysen bygger på månadsdata från år 1996 fram till 2006, som innehåller alla försäljningar av småhusfastigheter i hela Sverige. Det kvalitetsindex som används för att analysera priserna är K/T- talet. För att studera skillnader, avseende samverkan och påverkan, regioner emellan görs en uppdelning av landet i regionerna Stockholm, Göteborg, Malmö, Glesbygd samt hela Sverige. För att testa olika makrovariablers påverkan på K/T- talen används Grangers kausalitets test. Resultaten av dessa test visar att K/T- talen påverkas på annorlunda sätt i de olika regionerna.</p><p>Fortsatt analys sker med estimering av en enkel vektorautoregressiv modell för varje region, där de tre endogena variabler K/T- tal för regionen, industriordrar och nybilsregistrering används. Sedan utförs impulsrespons chocker på de tre endogena variablerna. Den starkaste effekten som kan urskiljas av dessa chocker är att K/T- talen har en inverkan på hushållens förmögenhet och då även dess konsumtion.</p>

Syftet med uppsatsen är att analysera hur ett antal makrovariabler påverkar på och samverkar med priserna på småhus. Även hur variablerna reagerar på chocker sinsemellan studeras. Tidsserieanalysen bygger på månadsdata från år 1996 fram till 2006, som innehåller alla försäljningar av småhusfastigheter i hela Sverige. Det kvalitetsindex som används för att analysera priserna är K/T- talet. För att studera skillnader, avseende samverkan och påverkan, regioner emellan görs en uppdelning av landet i regionerna Stockholm, Göteborg, Malmö, Glesbygd samt hela Sverige. För att testa olika makrovariablers påverkan på K/T- talen används Grangers kausalitets test. Resultaten av dessa test visar att K/T- talen påverkas på annorlunda sätt i de olika regionerna. Fortsatt analys sker med estimering av en enkel vektorautoregressiv modell för varje region, där de tre endogena variabler K/T- tal för regionen, industriordrar och nybilsregistrering används. Sedan utförs impulsrespons chocker på de tre endogena variablerna. Den starkaste effekten som kan urskiljas av dessa chocker är att K/T- talen har en inverkan på hushållens förmögenhet och då även dess konsumtion.

I uppsatsen behandlas Ulrica Carolina Widströms (1764-1841) författarskap, insatt i ett idéhistoriskt och litteraturhistoriskt sammanhang. Widström skrev framför allt rokokoinspirerade pastorala dikter som lovprisar kärleken och ungdomen. I analysen läggs särskid tonvikt på dikten "Korgen" som ingår i samlingen Erotiska sånger (1799). "Korgen" skildrar en förförelse besläktad med våldtäkt. Den läses som en problematisering av den idyllvärld som författarskapet i stort bygger upp. Feministiska aspekter diskuteras. Dessutom redovisas omfattande biografisk arkivforskning. Widström växte upp och levde större delen av sitt liv i Stockholm, i närhet till hovet. Hon var gift med Sven Widström, violinist vid hovkapellet, och blev mor till fem barn. Som ung umgicks hon i en författarkrets med bland andra Gjörwell, Lidner och Leopold. Hon var också verksam som översättare och pedagog. Sina sista levnadsår bodde hon i Mariestad.

I uppsatsen behandlas brev skrivna av Julie Ekerman, gift Björckegren (1765-1800), till Carl Sparre (1723-1791). Samlingen omfattar sex brev skrivna 1784, då Julie var Sparres unga älskarinna i Stockholm, och 53 brev skrivna 1789-91, då hon gift sig med Nils Björckegren och var i färd med att installera sig som borgmästarhustru i Linköping. Mina frågor till breven kretsar övergripande kring makt och identitet, kring vem brevskriverskan uppfattade sig vara och önskade sig vara, kring vem det var möjligt att vara där hon befann sig och hur brev tjänade som identitetsskapande redskap och maktfaktor i denna process. Såväl biografiska och kulturella/socialhistoriska som textanalytiska infallsvinklar har använts för att diskutera dessa frågor. I de brev Julie Björckegren skrev från Linköping till sin forna älskare står livet som borgarkvinna i förgrunden, både den hon enligt sin egen förståelse är och den hon vill bli. Innehållsmässigt kretsar brevskriverskan kring fem teman: husmoderskapet, kroppen-hälsan, det sociala livet, brevskrivandet samt tacksägelserna och behovsframställningarna. Formmässigt karaktäriseras brevkedjan - på grund av brevskrivandets 'pågående' karaktär - av omedelbarhet och oavslutad öppenhet, av ett skrivande "här och nu" som är framåtsyftande, riktat mot framtiden. Framställningen växlar mellan livliga, narrativa partier, officiösa hyllningar, ironiskt lekfulla inslag, argumenterande och deskriptiva avsnitt. Breven förstås som en identitetsskapande berättelse där brevskriverskan arbetar sig fram emot ny självförståelse och genom texten iscensätter och prövar roller och positioner samtidigt som hon skriver fram önskningar och begär. Sättet att skriva sätts i relation till tidens epistolära retorikskifte och framväxten av en ny borgerlig kvinnoroll.

I Stormän, bönder och landbor undersöks jordägofördelningen under 1500-talets första hälft i Kalmar län och på Öland. Utifrån kamerala förteckningar från denna tid studeras och beskrivs fördelningen mellan jordnaturerna: skattejord, frälsejord, kronojord, kyrkojord och arv och eget-jord. Med detta som utgångspunkt och syfte genomförs uppsatsens undersökning, vilken är tudelad i en kvantitativ och en kvalitativ del. I den första kvantitativa delen undersöks Kalmar län och Ölands härader och socknar beträffande jordägofördelningen under undersökningsperioden. I den andra mer kvalitativa undersökningsdelen presenteras olika förklaringsmodeller till de mönster som framträtt i den första delen. Tidigare forskning inom området fungerar som en teoretisk utgångspunkt eller ram för uppsatsen, och då kanske främst för den kvalitativa undersökningsdelen. Resultatet i den kvantitativa, första delen presenteras i 6 olika geografiska områden utifrån de mönster i jordägofördelningen som framträtt. Dessa tolkas därefter med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna som inledningsvis redogjorts för. Även lokala faktorer med relevans för sammanhanget vägs in, exempelvis topografi och tidig bebyggelsestruktur i området. Därigenom framkommer uppsatsens kvalitativa resultat i form av ovan nämnda förklaringsmodeller, en för var och ett av de 6 områdena. I uppsatsens avslutande del presenteras resultaten från uppsatsen tematiskt utifrån de olika jordnaturerna. Samtidigt ställs uppsatsens resultat i relation med de teoretiska utgångspunkter och den tidigare forskning som finns inom området i en avslutande diskussion. Uppsatsens resultat både bekräftar vissa tidigare formulerade teorier, samtidigt som det motsäger andra teorier. Därför skulle studien kunna fungera som exempel eller på annat sätt styrka eller bestrida den tidigare, men även kommande forskning inom jordägofördelningen under medeltid eller tidigmodern tid.

Denna uppsats syftar till att undersöka problematiseringen av välfärdssamhället och droger i dokumentärserien ”Modstrilogin” (1968- 79- 93) och tv-serien ”Upp till Kamp!” (2007). De teoretiska utgångspunkterna behandlar litteraturen kring mods, drogerna och den politiska tidsandan, av olika författare men främst Kim Salomon, Ted Goldberg, Urban Nilmander & Kenneth Ahlborn samt Stefan Koch. De teoretiska utgångspunkterna bidrar till att finna kritik mot välfärdssamhället i filmerna och därefter påvisas i analys, och då med hjälp av kritisk teori och en hermeneutisk metod. Det filmiska rummet ses som ett socialt rum. Resultatet har blivit att filmerna skildrar framförallt ungdomskulturen med dess kritik mot välfärdssamhället riktas, men skillnaden är att ”Upp till Kamp!” tar upp ett politiskt engagemang, vilket ”Modstrilogin” saknar, men likheten ligger i att de har liknande värderingar när det handlar om problematiseringen av välfärdssamhället och droger.

Syftet i denna uppsats är att undersöka talutrymmet hos starka respektive svaga elever. Uppsatsen grundar sig på material från observationer i en klass under loppet av två dagar och ger en tydlig inblick i hur det ser ut i verkligheten. Resultatet visade att de stereotypa roller som finns i stort stämmer överens med hur det egentligen är och det visade sig att svaga elever talar mindre. Detta beror framförallt på läraren då denne väljer att ge de starka eleverna ordet trots att det är den gruppen elever som också tar ordet själva. Av resultaten att döma är en förändring behövlig.

Background: Patients with Parkinson’s disease (PD) and Essential tremor (ET) who havebeen treated with Deep Brain Stimulation (DBS) generally experience a positive effect,particularly regarding the motor symptoms. However, the patients’ communication skillsare often negatively affected and the assessment instrument currently used withinneurological clinical care is not sufficiently sensitive to assess these patients’ speechclarity, voice and intelligibility satisfactorily.Aim: This study’s purpose was to develop a prototype assessment tool for speech clarity,intelligibility and voice, with speech and language pathology (SLP) validity, that isadaptable to a neurological clinical care setting.Method: The assessment tool was designed using general design methodology. Aprototype was constructed and tested on speech samples of read text for reliability. ThreeSLP’s, three DBS nurses and three naive listeners (NL) were represented in the test group.Levels of agreement were calculated using Percent Close Agreement, PCA.Results: The results indicate a relatively high level of agreement between the groups, inparticular the SLP group and the DBS group (μ: 0.82, 0.79, and 0.74).Conclusion: The results demonstrate the need for an assessment tool with SLPcompetence to assess speech clarity, intelligibility and voice within neurological clinicalcare. The assessment tool was shown to be a useful and adequate prototype that can easilyevolve into a truly useful and versatile perceptual speech assessment tool. The results ofthis study should be treated cautiously, considering the test groups’ modest size. / Bakgrund: Patienter med Parkinsons sjukdom (PD) och patienter med Essentiell tremor(ET) som behandlats med Deep Brain Stimulation (DBS) upplever i allmänhet en positiveffekt, framför allt gällande de motoriska symtomen. Emellertid påverkas oftapatienternas kommunikativa färdigheter negativt. De bedömingsmaterial som användsinom den kliniska nerurologiska vården; UPDRS/ETRS är alltför trubbiga för att kunna geen tillfredsställande bild av patientens tal, röst och förståelighet.Mål: Skapa ett bedömningsverktyg för tal, förståelighet och röst med logopedisk validitet,och som kan användas inom den kliniska neurologiska verksamheten i samband medDBS-behandling.Metod: Bedömningsverktyget designades enligt generell designmetodik. En prototypskapades och testades för reliabilitet på röstexempel av en läst text. Tre logopeder, treDBS-sköterskor och tre naiva lyssnare deltog i testningen. Grad av samstämmighetberäknades med Percent Close Agreement, PCA.Resultat: Resultaten indikerar en relativt hög grad av samstämmighet mellan grupperna(μ: 0.82, 0.79, respektive 0.74). Logopederna bedömde nästan alla röstexempel sompatienter i behov av logopedhjälp. DBS-gruppen och gruppen med naiva lyssnarebedömde ett mindre antal ha behov av logoped.Slutsats: Resultaten belyser behovet av ett bedömningsverktyg med logopedisk validitetför bedöming av tal, förståelighet och röst inom den kliniska neurologiska verksamheten.Bedömingsverktyget som framtagits i denna studie är en användbar och adekvat prototypsom enkelt skulle kunna utvecklas till ett verkligt användbart och mångsidigt perceptuelltbedömningsmaterial. Dock ska resultaten i denna studie tolkas en smula försiktigt medtanke på de låga antalet deltagare.