Läsfrämjande arbete för barn ses som en självklar del av svensk biblioteksverksamhet idag. Denna studie syftar till att skapa förståelse för hur dagens synsätt kring barns läsning har kommit att växa fram. För att uppnå detta har fyra texter som skrevs i början på 1900-talet i Sverige, analyserats. Sagda texter valdes ut då de skrevs av inflytelserika aktörer inom barnboks- och biblioteksområdet under den aktuella tiden. Studiens första syfte är att ta reda på vilka argument och förhållningssätt till barns läsning som går att identifiera i texterna. Det andra syftet är att skapa förståelse för de underliggande värderingar och attityder kring barns läsning som går att utröna från dessa argument och förhållningssätt. En tematisk analys gjordes av materialet. Fem övergripande teman identifierades, och utgjorde ramverket för resultatet: Synen på barnet, Rätt och fel litteratur, Individuellt anpassad läsning, Bibliotekets betydelse och Läsningens syfte. Resultatet visar att åsikter och argument uttrycks i texterna om bland annat barns behov, vad och varför de bör läsa, och om bibliotekets roll. De förhållningssätt som framkommer i texterna visar en tydlig prägel av den samtida kulturen och samhället, men de kan samtidigt kännas igen till viss del i dagens förhållningssätt till barns läsning.

The aim of this master thesis is to show how the dissemination of scientific information took place and developed during the 19th century. The main focus is Lund University. Therefore I have formulated two questions: How did the five heads of the history department at Lund University publish their research findings in the 19th century? What factors in society influenced the scientific spreading of results in the 19th century? To assess the scientific reliability of the sources I have used a method based on source criticism and hermeneutics. The thesis covers important concepts such as the exchange of publications between the universities, commercium litterarium and Akademischer Tauschverein and also the development of Lund University yearbook. By taking a closer look at how five history scholars published themselves during the 19th century an interesting picture appears of how channels for scientific publication changed and developed. This concerns mainly the periodical literature. Before the regulations of 1852 the university lecturers had the possibility to write their dissertations in their capacity of “preses” and let the respondents pay for the cost of the publication. If you look at the articles registered in “Svensk historisk bibliografi” 1875–1900 it is evident that the publications were followed by reviews in different journals. The number of scientific journals was growing during this period. The publication of articles and reviews in scientific journals had gained larger impact. Between 1870 and 1890 one may notice a higher level of international orientation of the scientific production. An interaction between books and journals appeared. The scholars published themselves through books but the opportunities to publish their papers in journals were growing. Thus the number of reviews increased as the number of journals continued to grow. The increasing public discussion and polemic were both made possible through the publication of scientific research results in different journals. The geographic dissemination increased.

The aim of our Master´s thesis is to investigate the development of the different libraries in the former communities of Flisby and Lofta during the former part of the twentieth century. We ask the following questions:How did the libraries in Flisby and Lofta develop between the years of 1905 and 1952?How can we understand the libraries’ dependency of funding of different kinds? We have used case study as a method, and we have adopted a source criticism approach. We have mainly used our local archives and among other things we have investigated various sorts of protocols, annual reports, auditor’s reports and the accounts that were sent to the Board of Education. We have also visited the Government Archives, located in Stockholm. We have worked with the theory of Geir Vestheim, the cultural/political triangle, but we have modified it so that we only use two of the three corners of this triangle, and these are the economical/political system and the producers of culture and the disseminators or mediators of culture. We use Vestheim’s model of the different fields of tension between the economical/political system and the mediators of culture as well. We do this in order to see how the different libraries and the people involved in their maintenance were dependant of various kinds of funding, and to see what kinds of roles the people running the libraries played. We have come to the conclusion that the field of tension has increased, as the governmental regulation has grown stronger.

Fokus för studien ligger primärt på att undersöka hur pedagoger anpassar undervisningen för flerspråkiga elever. Jag har särskilt valt att studera extra anpassningar utifrån ett läroplansteoretiskt synsätt med fokus på flerspråkiga elever i årskurs 1, 3 samt förberedelseklass. De teoretiska utgångspunkterna för studien är ett sociokulturellt perspektiv, där pedagogens didaktiska val kopplas till elevens lärande på realiseringsarenan. Metoden för genomförandet av studien är kvalitativ bestående av semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer genomfördes på två av arenorna: transformering- och realiseringsarenan där resultatet av studien jämfördes med skollagen, läroplanen, forskares syn på flerspråkighet, tal – och språkstörning, samt utvecklingsstörning. För att avgränsa studien lades fokus på två rektorer, fyra pedagoger i årskurs 1 och 3, en pedagog från förberedelseklass, två personer ur den lokala elevhälsan, samt två modersmålslärare. Resultatet av studien visar att samarbete och kunskapsutveckling bland pedagoger är något som kan generera ökade förutsättningar i skolframgångar för flerspråkiga elever.

Ce mémoire est organisé en 3 parties. Dans la première partie nous présentons 4 approches importantes sur le lexique. Ces études ont été réalisées avec des objectifs différents des nôtres, mais sont voisines par certains aspects de l'approche que nous avons adoptée dans nos descriptions. <br />Les deux parties suivantes illustrent les 2 axes de recherche que nous avons eus constamment en parallèle lors de nos travaux : une approche de linguistique descriptive en sémantique lexicale, et une approche formelle en vue de traitements automatiques dans la représentation des connaissances. Nous explicitons les différentes descriptions linguistiques que nous avons réalisées et leur complexification au fil du temps, et nous montrons comment les représentations de ces connaissances, et les traitements et outils pour les exploiter, ont suivi une évolution parallèle. Deux champs sémantiques ont été étudiés en particulier ; le domaine des sentiments en français, et celui des opinions en français et en anglais.

Cette thèse traite la notion d'indexation pédagogique et l'aborde sous l'angle de la recherche et du choix de textes pour l'enseignement des langues. Ce problème est replacé dans le champ disciplinaire de l'ALAO (Apprentissage des Langues Assisté par Ordinateur) et des apports potentiels du TAL (Traitement Automatique des Langues) à cette discipline, avant d'être confronté à des éléments provenant plus directement de la didactique des langues, pour proposer une approche empirique. Celle-ci est ensuite justifiée par l'incapacité des standards de description de ressources pédagogiques actuels à modéliser des ressources brutes de manière cohérente, en particulier des textes pour l'enseignement des langues. La thèse s'articule ensuite autour de deux questionnaires visant à connaitre les pratiques déclarées des enseignants quant à la recherche et au choix de textes dans le cadre de la tâche de planification des cours. Le premier questionnaire permet la formalisation de la notion de contexte pédagogique, qui est ultérieurement appréhendée à travers certaines de ses composantes grâce au second questionnaire. Enfin, ces premières ébauches de formalisation servent de fondement à la définition d'un modèle dont l'objectif est de rendre compte de la contextualité des propriétés dites pédagogiques quand elles sont appliquées à des ressources brutes. Des pistes d'implantation du modèle sont finalement proposées dans le cadre de la description d'un système informatique.

<p>I uppsatsen behandlas Ulrica Carolina Widströms (1764-1841) författarskap, insatt i ett idéhistoriskt och litteraturhistoriskt sammanhang. Widström skrev framför allt rokokoinspirerade pastorala dikter som lovprisar kärleken och ungdomen. I analysen läggs särskid tonvikt på dikten "Korgen" som ingår i samlingen Erotiska sånger (1799). "Korgen" skildrar en förförelse besläktad med våldtäkt. Den läses som en problematisering av den idyllvärld som författarskapet i stort bygger upp. Feministiska aspekter diskuteras. Dessutom redovisas omfattande biografisk arkivforskning. Widström växte upp och levde större delen av sitt liv i Stockholm, i närhet till hovet. Hon var gift med Sven Widström, violinist vid hovkapellet, och blev mor till fem barn. Som ung umgicks hon i en författarkrets med bland andra Gjörwell, Lidner och Leopold. Hon var också verksam som översättare och pedagog. Sina sista levnadsår bodde hon i Mariestad.</p>

<p>I uppsatsen behandlas brev skrivna av Julie Ekerman, gift Björckegren (1765-1800), till Carl Sparre (1723-1791). Samlingen omfattar sex brev skrivna 1784, då Julie var Sparres unga älskarinna i Stockholm, och 53 brev skrivna 1789-91, då hon gift sig med Nils Björckegren och var i färd med att installera sig som borgmästarhustru i Linköping. Mina frågor till breven kretsar övergripande kring makt och identitet, kring vem brevskriverskan uppfattade sig vara och önskade sig vara, kring vem det var möjligt att vara där hon befann sig och hur brev tjänade som identitetsskapande redskap och maktfaktor i denna process. Såväl biografiska och kulturella/socialhistoriska som textanalytiska infallsvinklar har använts för att diskutera dessa frågor.</p><p>I de brev Julie Björckegren skrev från Linköping till sin forna älskare står livet som borgarkvinna i förgrunden, både den hon enligt sin egen förståelse är och den hon vill bli. Innehållsmässigt kretsar brevskriverskan kring fem teman: husmoderskapet, kroppen-hälsan, det sociala livet, brevskrivandet samt tacksägelserna och behovsframställningarna. Formmässigt karaktäriseras brevkedjan - på grund av brevskrivandets 'pågående' karaktär - av omedelbarhet och oavslutad öppenhet, av ett skrivande "här och nu" som är framåtsyftande, riktat mot framtiden. Framställningen växlar mellan livliga, narrativa partier, officiösa hyllningar, ironiskt lekfulla inslag, argumenterande och deskriptiva avsnitt. Breven förstås som en identitetsskapande berättelse där brevskriverskan arbetar sig fram emot ny självförståelse och genom texten iscensätter och prövar roller och positioner samtidigt som hon skriver fram önskningar och begär. Sättet att skriva sätts i relation till tidens epistolära retorikskifte och framväxten av en ny borgerlig kvinnoroll.</p>

<p>This essay is a product of the author’s interest in silent films from Soviet, especially, documentary films. Before the 1920’s documentary filmmaking had mostly been limited to newsreels and short scenes. Only occasional feature-length documentaries had been made. During the 1920s, documentary film achieved new status, not only because of its use as propaganda; it was also identified as artistic cinema. Discussions how to use this genre were taking place all over Europe, and in the US. In France, many different journals on cinema were started. In Soviet the discussions later became politicised. It was a good climate for groundbreaking cinema, and Esfir Shub was one of the film pioneers in Soviet. The ambition with the essay is to give Esfir Shub theoretical approach to non-fiction film a greater acknowledgement. The thesis is how Esfir Shub combines titles and pictures with cutting in The Fall of the Romanov Dynasty (1927) and to theorise the film with Shub’s own conceptual ideas. The method is close reading of the film and the articles written by Shub. The conclusions made by the author, is that Shub uses titles and pictures, in a dynamic cross-cutting between the oppressor and the oppressed. She is faithful to her own theories. She is only using authentically material and not played scenes; otherwise she would distort historical facts. The montage is built in two different ways. Firstly Shub use an ironic tone in the titles when she introduces the oppressors from the old regime, and comment these images widely. Secondly she uses pictures of typical symbols of capitalism and does not need to comment in such matter as earlier, because the film material she had captured speaks for itself.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka problematiseringen av välfärdssamhället och droger i dokumentärserien ”Modstrilogin” (1968- 79- 93) och tv-serien ”Upp till Kamp!” (2007). De teoretiska utgångspunkterna behandlar litteraturen kring mods, drogerna och den politiska tidsandan, av olika författare men främst Kim Salomon, Ted Goldberg, Urban Nilmander & Kenneth Ahlborn samt Stefan Koch. De teoretiska utgångspunkterna bidrar till att finna kritik mot välfärdssamhället i filmerna och därefter påvisas i analys, och då med hjälp av kritisk teori och en hermeneutisk metod. Det filmiska rummet ses som ett socialt rum. Resultatet har blivit att filmerna skildrar framförallt ungdomskulturen med dess kritik mot välfärdssamhället riktas, men skillnaden är att ”Upp till Kamp!” tar upp ett politiskt engagemang, vilket ”Modstrilogin” saknar, men likheten ligger i att de har liknande värderingar när det handlar om problematiseringen av välfärdssamhället och droger.</p>