Vi utgår från ett diagram över utvecklingen av andelen sysselsatta i de tre sektorerna jordbruk, industri och tjänster under 1900-talet i Sverige. I detta diagram syns någon gång på 1960-talet en kraftig förändring, industrisysselsättningens andel ger sken av att minska kraftigt från ett år till ett annat. Uppsatsens syfte är att ta reda på vad som ligger bakom denna markanta förändring,"knäet". Vi vill ta reda på om det verkligen sker en så kraftig förändring som diagrammet ger sken av eller om andra faktorer som omdefinieringar av statistiken kan förklara"knäet". Vidare vill vi ta reda på hur industrisysselsättningens utveckling vid denna tid kan förklaras. Vi fokuserar på sysselsättningens utveckling inom industrisektorn i Sverige, men även andra faktorer såsom produktion, produktivitet och i viss mån exporten studeras. Vi koncentrerar oss på perioden 1950-70. Vi anser att det markanta"knäet"på industrisysselsättningskurvan i utgångsdiagrammet kan klassas som en statistisk illusion i den bemärkelse att förändringen till följd av omklassificeringar och diagrammets utformning ger sken av en snabbare och kraftigare förändring än vad som skulle ha varit fallet om inga omklassificeringar och liknande åtgärder vidtagits. Dock har vi kommit fram till att en riktningsförändring, om än inte lika kraftig som i utgångsdiagrammet, sker på 1960-talet. Orsakerna är flera, bland annat har produktiviteten ökat till följd av tekniska förändringar och de svenska industriföretagen utsätts under denna period för ökad internationell konkurrens. En annan orsak till att andelen industrisysselsatta minskar är att kvinnorna äntrar arbetsmarknaden och anställs främst inom tjänstesektorn. Detta får som resultat att denna sektors andel ökar medan industrisektorns andel minskar.

Avhandlingen, som undersökt Elin Wägners skönlitterära författarskap och journalistik under 1920-talet, visar att det är då hon stiger fram som en internationell rörelseintellektuell. Då formulerar hon sina åsikter om hur världen bör styras och hur kvinnor och män skall agera för att nå jämställdhet och fred, frågor som kom att stå i fokus för hennes liv och fortsatta författarskap. Det är med hjälp av internationell forskning och litteratur som Wägner blottlägger förhållandena i Sverige och påverkar den svenska debatten.Som introduktör av tänkare som Rosa Mayreder, Mathilde Vaerting och Mary Parker Follett kunde hon avslöja det korstryck som svenska kvinnor var utsatta för och samtidigt presentera ett eget koncet om en möjlig framtid för kvinnor och män. I avhandlingen har den första mer systematska analysen av Wägners insatser i veckotidningen Tidevarvet under åren 1923-1930 genomförts. Här framträder Wägner i många skepnader som kåsör, ledarskribent, recensent och utrikeskorrespondent men alltid med syftet att påverka läsaren i viss riktning. Med sina tre K:teman: kvinnan, kärleken och kriget speglar hon verkligheten utifrån två perspektiv, ett kortsiktigt pessimistiskt och ett längre optimmistiskt perspektiv.Det är i Tidevarvet som hon presenterar sin radikalpacifism och visarsitt starka beroende och inflytande av Gandhi och hans icke-våldsaktivism.Avhandlingens andra del behandlar Wägners 1920-talsromaner, vilka ofta benämnts som smålandsromaner men som i avhandlingen räknas som utvecklingsromaner om den medelålders kvinnans rätt till livsutrymme och sexualitet. Istället för att betrakta protagonisterna som offer, vilket ofta skett i tidigare forskning, visar avhandlingen att de istället agerar som visionära feminister med starka personligheter och tydliga livsmål. Det ärockså under tjugotalet som Wägner bekänner sig som kristen och närmar sig kväkarna, men engagerar sig även i den svenska kyrkan. Hon granskar prästernas dubbelmoral och förljugna inställning till äktenskap och skilsmässa både i sina romaner och i Tidevarvet. Dock är hon mest kritisk till att kyrkan inte på allvar driver fredens sak.Wägner är inte bara radikal i sin tid utan såg även vilka idéer och personer som tillhörde framtiden och framstår därför som både tidstypisk och tidlös. / Elin Wägner and her literary activities in the 1920s have not been a main interest for literary research. Instead, her writings from earlier or later decades are studied at length. Nevertheless, my dissertation indicates that it was during this decade several of her important projects in life and literature took place. The main purpose of the study is to present Wägner’s influence in the Swedish debate in a number of issues as feminism, pacifism and internationalism. My point of departure is Wägners journalistic authorship in the radical weekly Tidevarvet (1923-1930) and her novels Den Namnlösa (1922), Silverforsen (1924), Natten till söndag (1926), Svalorna flyga högt (1929) and Från Seine, Rhen och Ruhr (1923), a collection of short stories. Using the concept movement intellectual, which has been further developed in the dissertation, the study indicates that Wägner, mostly with ideas and results from abroad, managed to influence both her organizations, their members and the general public. Her methods were three: writing, speaking and mobilization, and the arena was her fiction, her journalism and her networks. The intentions were much the same in all her activities. Wägner’s international work for peace in the war-torn Europe during the first part of the decade changed her and her outlook on war and peace. She became a radical pacifist and negotiated on behalf of organizations as the Quakers, the Red Cross and WILP, Women’s International League for Peace and Freedom. Her devotion for peace is specially evident in Tidevarvet, the political weekly founded by FKR, Frisinnade Kvinnors Riksförbund, in 1923, where Wägner was active both as a writer and an editor. Here the influence from Gandhi and the Quakers is prominent, and Wägner tries all her life to introduce Gandhi to the Swedish public. In the 1920s Elin Wägner also started her studies of matriarcy and her research of women’s history where the influence from international feminists as Rosa Mayreder, Mathilde Varting and Mary Parker Follett gave her arguments to strengthen women’s position and confidence both as women and as political citizens. At Fogelstad and Kvinnliga Medborgarskolan, Wägner, together with the other members in the Fogelstad Group, were active educating women for their new citizenship. As members in FKR also worked to get seats in the Parliament, but failed. My study shows why.

Den svenska fysikern Eva von Bahr-Bergius (1874-1962) konverterade till katolska kyrkan 1930. Vid den tiden fanns en stark misstro mot det katolska i Sverige, och katolikerna var fortfarande kringskurna av begränsande lagar. Ändå valde hon – i likhet med flera andra – att skriva och publicera berättelsen om sin konversion i de två skrifterna Min väg tillbaka till kristendomen (1933), och Efterskrift till Min väg tillbaka till kristendomen (1934). Berättelsen fokuserar på att ge rationella förklaringar till konversionen, istället för att helt enkelt lägga ansvaret på Gud. Denna uppsats vill försöka förstå dels varför hon valde att offentliggöra sin katolicism, dels vad rationaliseringarna handlar om. Genom en jämförelse mellan de båda texterna konstateras att publiceringen fungerar som en befriande komma-ut-process. Genom att sätta berättelsen i en samtida religiös kontext, kan rationaliseringarna förstås som ett svar mot omgivningens förväntningar på rationalitet, och gör så den tillsynes obegripliga konversionen möjlig att genomföra. Detta då själva orsaken till konversionen – den icke-rationella längtan efter Gud – inte kan godtas som en acceptabel förklaring i samtiden.

Sverige var för över hundra år sedan ett utvandrarland. Under 1800-talet lämnade i genomsnitt 100 personer landet varje dag. Från och med 1821 fram till 1930-talet utvandrade cirka 1,2 miljoner svenskar, de allra flesta till Amerika. I det närmaste var femte, sammanlagt över 200 000, återvände till Sverige. Dock var det 1 miljon som aldrig återvände. Examensuppsatsen belyser den svenska emigrationen under 1800-talet till Amerika som företeelse och dess förekomst och roll i undervisningen på högstadiet. Studien visar att emigrationen som företeelse inte används i undervisningen. Skäl som lyfts fram för att inte använda emigrationen i undervisningen är bland annat tidsbrist och tungarbetat källmaterial. Studien visar att emigrationen får stå tillbaka för andra historiska skeenden.

No description available.

This doctoral thesis deals with Peter Weiss’ (1916-1982) films and some of his never finished attempts. The focus is in general on Weiss’ film work activities in the 1950’s, when film held the very central place in his works of art. The intention has been to interrogate what short films Peter Weiss made and to find out the meaning and the role of film in the life of the artist Peter Weiss. The conclusion is that Peter Weiss fought with personal difficulties in expressing himself in a language — a language of words and a language of signs — because it is assumed that Peter Weiss carried a very strong will to become an author. In order to “conquer the words” Weiss exercised himself in describing all kinds of worlds — an interior one as well as an exterior one. That explains why he dealt with surrealist psychological subjects and documentary forms while making films.

The purpose of this essay is to examine how Elin Wägner depicts the middle-aged woman who lives in the country in Sweden, in the 1920’s. The question at issue is: What problems and what subjects for rejoicing does she raise? My aim is to try to understand the women’s situation, as well as how Elin Wägner describes the situation in her four novels from the 1920’s: Den namnlösa (1922), Silverforsen (1924), Natten till söndag (1926) och Svalorna flyga högt (1929). At the same time I intend to compare the woman of the 1920’s to the situation of women today. I am writing from a feministic literary theory called “omläsning” according to the description of Gunilla Domellöf. In other words, a re-reading of the text with new eyes, in order to let the view of the woman become more visible. The method I have used is Hans Robert Jauss’ “Rezeptionsästhetik”. I came to the conclusion that the novels describe the reality in a plain way, possibly somewhat coloured by Elin Wägner’s feministic starting point. She is commited to the public debate on problems of modern society as well as very familiar with the woman question. Her main themes are love, marriage, divorce and self-realization.           Keywords: Elin Wägner, woman, the 1920’s, the church, love, marriage, divorce, feminism

Föreliggande arbete ämnar undersöka vilka krav på lärare som har förändrats och inte förändrats utifrån läroplanerna 1962 och 2011. 1962 kom den första grundskoleläroplanen i och med att införandet av den obligatoriska nioåriga grundskolan krävde en sådan. 2011 har varit ett år med nya förändringar som aktualiserats i media till exempel lärarlegitimationen. Därmed är det väsentligt att ta reda på hur kraven har och inte har förändrats utifrån två grundskoleläroplaner. Ett läroplansteoretiskt förhållningssätt utgör det teoretiska perspektivet och förklarar vilka faktorer som ligger bakom utformningen av en läroplan. Pedagoger intervjuades om kraven utifrån styrdokumenten, upplevelser och så kallade oskrivna krav. Resultatet visade i huvudsak att kraven har blivit tydligare i utformningen, fler resurser erbjuds för att nå dem men att de alltfler ökade krav har stramat åt friheten med att undervisa kreativt samtidigt som arbetsbördan har utökats för läraren. Dessutom visar resultatet att såväl undervisningsmetod som undervisningsformer har förändrats och läraren har fått utökat ansvarstagande genom kraven i olika riktlinjer. Slutligen diskuteras resultatet utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv.

Vilken roll har de partipolitiskt obundna kvinnoorganisationerna spelat i samhällets beslutsprocess? Denna fråga studeras i föreliggande avhandling, som behandlar Fredrika—Bremerförbundet och Sveriges Husmodersföreningars Riksförbund/Husmodersförbundet Hem och Samhälle såväl på riksplanet som i Jämtlands län.Syftet har varit, att se i vad mån kvinnorna kunnat påverka samhället och dess utveckling, samt vilka medel och metoder de använt sig av för att få sin rättmätiga roll i beslutsprocessen och uppnå med mannen likvärdiga villkor i politiken, arbetslivet etc. I samband därmed har också försök gjorts att finna orsakerna till förhållandet, att det råder en så uppenbar diskrepans mellan kvinnornas formella respektive reella jämställdhet i ovannämnda avseenden. Under den tid undersökningen omfattar, har många för kvinnorna ytterst väsentliga reformer sett dagens ljus såsom den kvinnliga rösträtten, behörighetslagen, undervisningsreformer, likalönen samt ekonomiska och sociala förändringar. Därför är det angeläget att se efter, i vad mån kvinnorna varit med och drivit fram dessa och om de sedan fått den nytta och glädje av dem, som de förväntat sig.Efterhand har uppgiften utvidgats till att även gälla organisationernas betydelse för medlemmarna själva samt det egna lokalsamhället och hembygden. / digitalisering@umu

This essay deals with heating installations put into medieval Gotland churches from the 1920s to the early 1950s. Focus is on the work of the restorer Erik Johan Fant (1889–1954) who was the most frequently engaged restorer of churches in Sweden from c. 1925 to 1950. His work has not been the subject of much academic research. The essay covers how Fant and authorities involved in the restorations perceived the aesthetical and practical issues of installing modern heating systems in medieval churches. It also places Fant’s work in the wider context of heating for comfort and conservation purposes in churches. Our knowledge of heating systems used in churches in the past is very limited: on what grounds was a certain system chosen, how was it designed, and what consequences did it have for the conservation of the church? From having been solely an issue of increased comfort and pleasing design, the development of heating technology increasingly involved the interests of conservation. In the first half of the 20th century, central or electric heating was introduced in many stone churches, but often without any analysis of the risks involved. Still in the 1920s, the typical Gotland church was heated with just one or two ovens. They were still not electrified. Two problems especially were connected to overheating before the 1950s: first the soiling of walls and vaults, and second the desiccation of organic materials, particularly painted wooden objects. Central heating, especially in the form of low pressure steam which was common before 1945, certainly made these damages worse. Despite these issues, almost all of the 2,700 churches in Sweden had some kind of heating installed by the mid-1950s, and the reason was that heating primarily was perceived by the Swedish Church as a matter of comfort. Shortly after the end of the period in question, damages caused by heating would attract more attention from the developing conservation field. / <p>Alternate Title: The church -- "a machine for sitting": the introduction of heating systems into medieval Gotland churches during the early 20th century. (English)</p> / Kulturarvet och komforten: frågan om lämpligt inomhusklimat i kulturhistoriska byggnader under 1900-talet