Kampen i havet, förhållandet till hästar och reflexioner kring makt – om att leva poesi och hur en referensbank uppstår för vad man tycker är begärligt.

This essay aims to investigate the contemporary context in which Bibelns lära om Kristus, authored by Viktor Rydberg in 1862, was written and received. By claiming the human nature of Christ, he evoked massive response. By performing a literal study, I have examined the 19th century society in Sweden; infrastructural alteration, the origin and spread of popular movements such as revivalism, liberalism and Enlightenment, to inquire in what way (if at all) Rydberg is to be considered influenced by their conceptions. The essay emanates from the assumption that the Lutheran reformation in the late 19th century experienced a revival in Sweden. This revival is to be called the new reformation. In my result and reflection, I have come to the conclusion that Viktor Rydberg did not in fact criticize his contemporary church to annihilate it. He was, apart from inspired by the liberal thought of individual, religious and political freedom, simply trying to alter it. The cause for his success is in this essay claimed to be three: the fact that he was the “perfect combination” of radical theology and political liberalism; that he played the role as a spiritual guide; and finally, that he, in the light of his earlier authorship, was by the Swedish nation perceived as a trustworthy authority.

Syftet med studien är att utvecklas som interpret och violinist. Det sker genominstudering och jämförande analys av Igor Stravinskys notation i Concerto en Répour Violon et Orchestre sats 1 (1931) i relation till två inspelningar: SamuelDushkis grammofoninspelning från 1931 med Stravinsky som dirigent samtHilary Hahns inspelning från 2012. Därigenom fördjupas bilden av hur denmusikaliska tolkningen har förändrats över drygt åttio år.En betydande del av studien består av analyser av Dushkins och Hahnsinspelningar av första satsen, samt Stravinskys anvisningar och min egentolkning. Verktyg i analysprocessen är musikapplikationen Spotify, Scott Music’snotupplaga av Concerto en Ré och metronomapplikationen Metronome.Slutsatser av analyserna påvisar att Hahns inspelning har ett betydligt livligaretempo än Dushkins. Dushkin använder ofta glissando, vilket Hahn inte gör.Dushkin spelar också i regel med en mjukare ton än Hahn, som gärna framhäveroch lägger till egna accenter. Kvaliteten på inspelningarna är en väsentlig detaljatt ta hänsyn till då Hahn har alla fördelar vad gäller dagens inspelningsteknik. Iinspelningsprocessen 1931 fanns det förmodligen endast en eller möjligen ett parmikrofoner som tog upp ljudet.Ett viktigt resultat i studien är upptäckten att Stravinsky som dirigent vid ettflertal tillfällen gjorde helt andra musikaliska val på inspelningen än vad han somkompositör angav i partituret. Personligen ger det mig uppmuntran och inspirationatt göra egna konstnärliga val i min tolkning av verket.

I denna uppsats undersöks den demografiska utvecklingen i Piteå landsförsamling under åren 1862-1872. Detta för att få en kunskap om hur den ekonomiska krisen 1867-1868 påverkade folkmängd, födelsetal, dödstal och giftermålsfrekvens. Vidare undersöks hur olika socialgrupper påverkades med avseende på mortalitet och giftermålsfrekvens. Resultatet av undersökningen är att ekonomiska faktorer påverkar demografiska faktorer och att lägre socialgrupper tvingas anpassa sig i högre utsträckning.

During a period corresponding to approximately 1789−1872 the Swedish system of estates was phased out. New ideas challenged the organic view of society, and through a number of political reforms the estate privileges were abolished one by one. The reforms went hand in hand with a change in the social stratification at that time. The distinct difference between peasants and gentlemen that had characterized the countryside were erased and replaced by new ways of categorising people. This development has been described in broad strokes in previous research, leaving the roles of individuals overshadowed. This thesis is about individuals who were on the border between being peasants and gentlemen, how they were viewed by the class society, and the role they played in the dissolution of the same. The focus is centred on a population of wealthy farmers around the rural areas of Västerås during the years 1780−1900, and how they were perceived and acted in terms of title, lineage, education, occupation, farm holdings, building customs, naming customs and political life. The investigation shows that the differences between peasants and gentlemen remained during the period, but that it changed in character from a difference in kind, to a difference in degree. Important reasons for this were the gentlemen’s increased interest in agriculture and the emergence of a group of very wealthy farmers. The increase of rich farmers was more prevalent in the first half of the nineteenth century. They embraced some of the gentry’s behaviour, for instance through the acquisition of mansions, but as they often held political positions that by law should be held by peasants, they also preserved their common appearance. In this way the limits for what could be considered common were moved forward, and the difference between peasants and gentlemen weakened. The gentry’s interest in agriculture increased gradually and was marked by the introduction of agricultural institutes in the mid-1800s. As the old elite increasingly devoted themselves to agriculture they used titles as ”possessionat” and ”godsägare” (landlord) to rise above the peasants. They made themselves the elite in the peasants' own field, thus opening up to being associated with rich farmers.

Great Britain’s road to universal suffrage was a long one. Much attention has been paid by historians to the moments of great legislative reform, but less to the idea behind them. History is, however, also about the journey to such moments and how ideas gain or lose traction in society. The mass working-class movement of Chartism, with its call for universal (manhood) suffrage and its three national petitions of 1839, 1842 and 1848, forced parliamentarians to debate this radical and, in the view of many, dangerous idea. This study analyses the political discourse of the parliamentary debates held in these years with the aim of shedding light on how the notion of universal suffrage was constructed and understood by parliamentarians at the time. By analysing the debates online with a keyword search for ‘universal suffrage’ several recurring arguments and discourses are revealed, namely the political and moral legitimacy of the chartists and their sympathisers in parliament; how the concept of time is used in arguments for and against universal suffrage; entitlement to political representation; and the security of property. Taking inspiration from the linguist Tuen van Dijk’s theory of political discourse analysis, these discourses are regarded as more than mere words spoken in parliament, but rather as political actions which had a bearing on the world outside. Moreover, the aim is also to situate and contextualise these discourses in broader society and the events and developments of the 1830s and 1840s. While the abovementioned discourses are prevalent in all three years, the debates of 1848 see a change in focus and tone, due the wider European revolutionary climate. It is hoped that this analysis of parliamentary debates between 1839 and 1848 will contribute to a better understanding of an oft-neglected chapter in Britain’s road to universal suffrage and of Chartism’s role in this hard-won struggle.

This essay explores the life of Peter Andersson Holmstedt, a farm-labourer from Öland, Sweden, in the early 19th century and why he conclusively chose to end his life. This essay utilises material from archives to fully represent his life as to portray his various choices and deeds, as well as provide an insight into his mentality. In order to realise this, the essay continuously utilises theoretical groundwork such as microhistory, history of mentality, hermeneutics and structure-agent relationships. Through the insight into Holmstedt’s life, there are links to the religious, familial and judicial systems that intertwine and affect his life to a broad extent; thus revealing whether he is autonomous or not; whether he acts out of necessity or by iniquity. This essay portrays the mind of Holmstedt, and of others in similar situations to a certain extent while giving insight into teaching microhistory with source-material from archives. However, and more importantly, this essay highlights the marginalised individual and gives insight into the ordinary, yet cruel life of the working man of the 19th century.

The purpose of this master’s thesis is to examine the activity at the library and preschool at Kristineberg (a part of the town of Borås) and its underlying approach. How do the activities agree with the ideological attitudes of the 1970s? To answer these questions I have carried out a case study based on qualitative interviews. The theoretical background includes ideas of the library, the community center and the cultural activity at the library. From this a theoretical synthesis containing two anti-poles is made using Skot-Hansen’s presentation of attitudes to culture: The humanistic and the sociological attitude. The empirical material has been structured by means of a content analysis, using keywords and arguments associated with each side of the theoretical synthesis. My conclusion is that the activities at the library and the preschool of Kristineberg show a great similarity with the sociological attitude of the 1970s. In discussions about the branch library, the preschool and the community center you can find ideas about creating a meeting place in the local area with the function of integrating people and stimulating their creativity. This is found in the attitude of the informants as well as in the activity at Kristineberg. In spite of this there are also humanistic elements but only to some extent.

Föreliggande uppsats är en begreppsanalys med syfte att beskriva och klargöra innebörder i begreppet förlust och dess innebörder i relation till kontexten att ”förlora talförmågan genom sjukdom”.Patienter som drabbats av en förlust i samband med ohälsa orsakas ofta lidande i form av förlorad livskvalitet. Det är sjuksköterskans ansvar att minska sådant lidande och vägleda patienten mot ett ökat välbefinnande.I bakgrunden och problemformuleringen beskrivs den vårdvetenskapliga förankring som begreppet förlust har. Vår åsikt är att det saknas forskning som synliggör innebörder av begreppet förlust i form av begreppsanalys och att det finns ett behov av yrkesmässig kunskap om begreppets innebörder för att få en djupare förståelse för fenomenet förlust. Som metod granskades ordböcker, synonymordböcker, motsatsordböcker samt nätlexikon för att finna den språkliga innebörden av begreppet. Därefter identifierades de innebörder som beskriver begreppet utifrån karaktäristika, förutsättningar och konsekvenser av begreppet. Den kontextmässiga innebörden beskrevs utifrån vårdvetenskapliga artiklar för att skildra vad begreppet är och inte är utformades typexempel, gränsfall och antiexempel där innebörden belyses utifrån fiktiva livssituationer. Resultatet och diskussionen visar att begreppet förlust är av flerbottnad karaktär och innebär att man ofrivilligt berövas något. Det framgår även att en förlust innebär att man förlorar något värdefullt och att man därmed drabbas av lidande. Vid en förlust i samband med ohälsa är hälsan det värde som går förlorat. Lidandet berör på så vis hela människan, då hälsa betraktas som ett existentiellt värde. Vidare framgår att förlust i samband med ohälsa innebär att man tvingas utstå lidandets kamp. Diskussionen tar även upp hur man som sjuksköterska kan lindra lidande i samband med en förlust. / Program: Fristående kurs

Det har under lång tid odlats frukt i Sverige. Fruktodlingen var länge knuten till herrgårdar och slott. Sedan slutet av 1800-talet började fruktodlingar anläggas i områdena runt Vånga, Kivik och Båstad i Skåne. Det växer fram en ny typ av näring som är mer industriellt präglad än den tidigare herrgårds- och slottsodlingen. Syftet med studien är att undersöka industrifruktodlingsarealens utveckling mellan åren 1926 och 2014 i socknarna Västra Karup vid Båstad och Södra Mellby vid Kivik. Socknarna valdes som undersökningsområden för att de ligger i två fruktodlingsdistrikt i Skåne. Metoden som används är digitalisering av fruktodlingarna i kartmaterialet och beräkning av arealen i GIS-programmet ArcMap.   Fruktodlingsarealen ökade i båda socknarna under första hälften av undersökningsperioden och minskade under den andra. I Västra Karup är arealen minst i slutet av undersökningsperioden och i Södra Mellby i början, arealen var störst i båda socknarna i mitten av perioden. Ökningen beror bland annat på avskärmningen från världsmarknaden under andra världskriget samt ett importstopp på utländsk frukt och minskningen på tullar och ett borttaget importstopp.