Abstract This is the paper you should read if you want to know more about working in team. Teamwork is a way of working and it increases more and more among societies and companies today, but it is not quite clear what the diffrences is from working in groups. We have in this paper tried to clear out the differences between groups and team, and we have also tried to give an oversight of how to work in team in organizations. Cultures of organizations, leadership and power and also development of qualifications are big parts of an organization´s daily work, and we have explained these concepts from a teamperspective. We have, in this paper, done interviews with people that have been in contact with the central consepts that we use. And then we have analyzed their answers with help from litterature, which we have closely studied, thereafter we have presented our results. We have critically looked into both litterature and the respondents answers to get a versatile picture of the concepts in this paper. Our results are, that team is an exceptional way of working for companies and organizations. Many companies do not realise though, that it takes a lot of hard work to assimilate the positive effects of working in team.

I omvårdnadsarbetet behövs förmågan att samarbetaoch kommunicera för att ge god vård. Dialog anses nödvändig vid hälso- ochsjukvårdsarbete då informationsutbyte ger ökar kunskap och bidrar tillkollektivt ansvar. Såväl patienter sompersonal på de svenska sjukhusens vårdavdelningar vittnar om att samarbetetmellan professioner inte är optimalt. Syftet med studien varatt undersöka vilka faktorer som skapar ett fungerande vårdteam. Studien genomfördes som en litteraturstudie där nio vetenskapligaartiklar utgjorde underlaget för resultatet. Ett välutvecklat vårdteam med godkommunikation och gott samarbete bör utveckla goda relationer. Goda relationerkommer ur att arbeta mot gemensamma mål, respektera varandras professionellakompetens och att lyfta och bearbeta konflikter. För att detta ska uppnås krävsgod kommunikation. Kommunikationen mellan medlemmarna i teamet underlättas ommedlemmarna talar ett gemensamt språk. Ett sätt att styra kommunikationen motett gemensamt språk kan vara att införa kommunikationshjälpmedel med SBAR somett gott exempel. Problem bland nya medlemmar i ett vårdteam är oförståelse förhur mycket arbete som ligger bakom att bygga ett effektivt team med godkommunikation. Ett team skapas inte av att bara sätta ihop en grupp människor,teamarbete kräver arbete.  En rekommendationär att tidigt i alla utbildningar, som leder till att bli en del av ettvårdteam utbildas och diskutera detta. Dock bör även personal i vårdteam fåchans till fortsatt utbildning i vårdteamsarbete och kommunikation. Merforskning inom området som studien syftar till behövs och speciellt forskningmot svenska förhållanden. / Within caring the ability to collaborate and communicate is needed in order to provide good care. Dialog is considered essential in healthcare work, the exchange of information increases knowledge and contributes to collective responsibility. Patients and staff at Swedish hospital wards testify that cooperation between professions is not optimal. The aim of this study was to examine what factors creates a functioning team. The study was conducted as a case study in which the result was based on nine scientific papers. A well-developed healthcare team with good communication and collaboration develops good relationships. Good relationships come out of working toward common goals, respecting each other’s professional expertise and processed conflicts. Communication between team members is facilitated if members speak a common language. One way to enhance the communication of a common language can be the introduction of specific communication aids with SBAR as a good example. A problem among new team members is the lack of understanding of how much work is behind building an effective team with good communication. A team is not created by simply putting together a group of people, teamwork requires work. One recommendation is that early in any training, which leads to being part of a healthcare team, educate and discuss this issue. However, staff in care teams should also get the chance for further education in communication and teamwork. More research in the area in which the study aimed is needed, especially research on Swedish conditions.

Palliativ vård i hemmet är en aktiv helhetsvård som ska tillfredsställa den svårt sjukapatientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt omfatta stöd även tillde närstående. Sådan behandling, vård och omsorg för svårt sjuka kräver samarbetemellan involverade professioner. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskorserfarenhet av hur teamarbete fungerade i palliativ hemsjukvård. Data samlades ingenom intervjuer med sju distriktssköterskor som arbetade i en mellanstor kommun isödra Sverige. Området där distriktssköterskorna var verksamma omfattade både tätortoch landsbygd. Analys av intervjuerna genomfördes med en tematisk innehållsanalys.Analysen resulterade i ett tema; Teamarbete innebär samarbete med olika professioner,patienter och deras anhöriga. Samt två huvudkategorier och sex subkategorier.Resultatet visade att skapandet av förutsättningar till en värdig död i hemmet var enprocess av engagerat teamarbete med planering och samordning av den palliativavården med olika yrkesprofessioner. Det framkom att samarbetet till de övriga i teametoch anhöriga hade en stor och avgörande betydelse för hur vården utvecklades.Teamarbete med ett bekräftande förhållningssätt i palliativ hemsjukvård skapade ocksåstöd i svåra beslut och bidrog till samverkan i arbetet att ge en värdig död.

I sjuksköterskans arbete ingår att ansvara för patientens omvårdnad. Sjuksköterskan har med sin utbildning och erfarenhet omfattande kompetens inom omvårdnad och ska därmed axla ansvaret som ledare. Vi såg det som viktigt att skriva om förutsättningar att arbeta personcentrerat, för att lyfta fram sjuksköterskans kompetens och öka samarbetet med andra yrkesgrupper. Vi såg att det fanns utvecklingsmöjligheter inom området och ville därför lyfta betydelsen av vad viktigt det är att arbeta personcentrerat. Syftet med studien var därför att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vilka förutsättningar som fanns för att arbeta med personcentrerat förhållningssätt i den kommunala vården av äldre. Data samlades in via fokusgruppsintervjuer med sjuksköterskor (n=14) som ansvarade för patienter inom särskilda boenden, demensboenden och hemsjukvård. En intervjuguide utgjorde grunden för fokusgruppsintervjuerna. Materialet analyserades med inspiration av en kvalitativ manifest innehållsanalys. I resultatet framkom fyra kategorier; personcentrerad omvårdnad, etiska aspekter, ledarskapets inverkan på omvårdnaden och miljöns betydelse för en personcentrerad omvårdnad. Resultatet visade att sjuksköterskan hade kunskaper för att leda omvårdnaden mot ett personcentrerat förhållningssätt i vården av äldre. Sjuksköterskans ledarskap behövde förtydligas i teamet och för att öka delaktigheten i omvårdnadsarbetet med vårdpersonal behövdes tid och ett annat synsätt i vårdarbetet. Slutsatsen var att man såg förändringsmöjligheter inom organisationen för att kunna utveckla omvårdnaden av äldre.

Bakgrund: Operationssalen är en av de miljöer med störst risk att drabbas av patientskada. Olika arbetsmiljöfaktorer beskrivs påverka hälsa hos personal och kan skapa stress som leder till utbrändhet. Stress och bristfällig kommunikation relaterar till sämre fungerande teamarbete, vilket påverkar patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser av teamarbete samt hur tillfredsställelse med teamarbete i operationsteam relaterar till upplevda krav och kontroll i arbetet, rollförväntningar, organisationsklimat, självskattad hälsa samt stress (utbrändhet). Metod: En kvantitativ empirisk studie gjordes där data erhölls från en enkät. I urvalet ingick 71 personer som arbetar på en operationsavdelning i södra Sverige, studiens svarsfrekvens var 76%. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera rapporterade faktorer av betydelse för ett väl fungerande teamarbete. Resultat: Resultatet visade samband mellan tillfredsställelse med teamarbete och rollförväntningar, organisationsklimat samt distansering/minskat engagemang (stress). Kommunikation, lyhördhet och respekt var faktorer som upplevdes viktiga för ett fungerande teamarbete. Konklusion: Med utgångspunkt från resultatet är slutsatsen att det är av betydelse att tydliggöra yrkesroller och främja positivt arbetsklimat. Kommunikation behöver synliggöras och vidareutvecklas för ett väl fungerande teamarbete.

Bakgrund: Team och samarbete är ständigt aktuellt inom hälso- och sjukvården. Operationspersonal är en grupp som behöver ha ett bra teamarbete med varandra, speciellt när det gäller att jobba för en säkrare vård för patienterna. I en operationssal jobbar ett multiprofessionellt team, där tillvaratagande av varandras kompetenser är en förutsättning för ett bra resultat. Operationssjuksköterskan, med sin unika kompetens, har tillsammans med resten av teamet ett ansvar för att bidra till ett gott och välfungerande teamarbete inne på salen. Syfte: Syftet med studien var att belysa operationssjuksköterskors upplevelser av att arbeta i ett team på en operationssal. Metod: Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med elva operationssjuksköterskor på två sjukhus i Sverige. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två teman, och fyra underteman. De två övergripande teman som framkom var: Att interagera med varandra och Att visa respekt och förståelse för varandra. En god kommunikation var en grund till ett gott samspel inom teamet. Fler tillfällen för reflektion och samtal med arbetskamraterna önskades, eftersom ett bra teamarbete tog tid att utveckla.  Att bemöta varandra med respekt och att vara hjälpsam ansågs vara viktigt, även att ha kunskap om teamets olika professioner. Slutsats: Ett väl fungerande teamarbete i operationssalen är en viktig del för patientsäkerheten. Att arbeta i team i operationssalen innebär komplexa interaktioner mellan olika yrkeskategorier med olika utbildning där alla är beroende av varandra. Grundpelarna för ett bra teamarbete är att samarbeta och hjälpa varandra, upprätthålla en god kommunikation, bemöta varandra med respekt och värdighet samt inneha kunskap om såväl ens egen profession som andras profession i teamet.  Den här studien visar att det behövs mer stöd från organisationen samt tid för samtal och reflektion mellan teammedlemmarna.

Introduktion: Operationssjuksköterskan medverkar i ett interprofessionellt team på operationssalen där teamarbeten sker kontinuerligt i det dagliga arbetet. I teamet har operationssjuksköterskan ett omvårdnadsansvar för patientens perioperativa vård. Förmågan till teamarbete beskrivs vara en kärnkompetens då ett fungerande teamarbete är betydande för en god och patientsäker vård. Forskning har visat att bristande teamarbete leder till ökad risk för vårdskador. Syfte: Att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av teamarbete på operationssal. Metod: Systematisk litteraturstudie utifrån SBU, med beskrivande syntes utifrån Evans. Datainsamling har skett i databaserna CINAHL och PubMed, vilket resulterade i elva studier. Resultat: Analysen resulterade i temat Samspelets inverkan med subteman Betydelsen av respektfullt bemötande, Betydelsen av samförstånd samt Betydelsen av att vara flexibel. Det andra temat var Teamsammansättningens inverkan med subteman Betydelsen av personlig kännedom samt Att känna sig avskild inom teamet. Konklusion: Sammanställd forskning har visat att operationssjuksköterskor upplevde att olika aspekter beträffande samspel och teamsammansättning hade en inverkan på upplevelsen av teamarbete på operationssalen. Dessa inverkningar kunde vara både främjande och hämmande. / Introduction: The operating theatre nurse is part of an interprofessional team within the operating theatre wherein teamwork continuously occurs in daily practise. Within the team a responsibility for the perioperative nursing lies upon the operating theatre nurse. The ability to cooperate as part of teamwork is described as a core competence which is considered a fundamental part of giving patients high quality care and patient safety. Research has shown that lack of teamwork could lead to increased risk of care damage. Aim: To describe operating theatre nurses’ experiences of teamwork within an operating theatre. Method: A systematic literature review following guidelines of SBU, with descriptive synthesis according to Evans. Data collected through databases CINAHL and PubMed, which resulted in eleven studies. Results: Analysis resulted in Meaning of interaction, including subthemes Meaning of respectful attitude, Meaning of consensus and Meaning of flexibility. The second theme was Impact of team composition, including subthemes Meaning of personal knowledge and To feel secluded within the team. Conclusion: Compiled research have shown that operating theatre nurses experience that different aspects of interaction and team composition have impact on the experience of teamwork within the operating theatre. These impacts could be both promoting and inhibiting.

Bakgrund: I det akuta skedet kräver svårt skadade traumapatienter omhändertagande av ett interprofessionellt team med flera specialiteter. Anestesi är en av dessa och utgörs av anestesiläkare och anestesisjuksköterska vars primära uppgift är att upprätthålla fri luftväg. För att kunna göra ett gott arbete för patienten krävs att anestesisjuksköterskan är flexibel, stresstålig och har lätt för att samarbeta i nya arbetskonstellationer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelse av att medverka i ett traumateam. Metod: En kvalitativ metod valdes och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Åtta intervjuer hölls med anestesisjuksköterskor från ett mindre och ett medelstort sjukhus i västra Sverige. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre teman Att kunna arbeta i ett team, Att vara närvarande i mötet med patienten och Att invänta- genomföra- och avsluta vårdandet. Dessa delades in i ytterligare nio subteman. Konklusion: För att kunna bedriva effektiv och patientsäker vård krävs ett gott samarbete inom traumateamet. Samarbete främjas av tydligt ledarskap och god kommunikation. ATLS och tydlig arbetsfördelning är nödvändigt för att göra rätt bedömningar och sätta in relevanta åtgärder i det akuta läget. Det upplevs värdefullt att skapa en vårdande relation med patienten. När en vårdande relation etableras upplevs patientens oro och ångest minska.

Tidigare forskning visar att för tidigt födda barn mår bra av att vårdas hud mot hud hos sina föräldrar. Några av fördelarna är att blodtryck, temperatur och näringsintag gynnas positivt av kontakten. Både barn och föräldrar upplever mindre stress och det är ett bra sätt att knyta an på och skapa trygghet. Hur sjuksköterskorna upplever det finns det däremot inte så mycket forskning kring. Därför valde vi att fokusera på detta ämne. Vårt syfte med examensarbetet var att undersöka specialistutbildade sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda för tidigt födda barn hud mot hud, inom neonatal intensivvård. Specialistutbildade sjuksköterskor verksamma inom neonatal intensivvård har intervjuats och intervjuerna har sedan tolkats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer att sjuksköterskornas upplevelser av att vårda barnen hud mot hud med föräldrar är olika men generellt har de positiva upplevelser av att arbeta med både barnen och föräldrarna. Att arbeta med för tidigt födda barn är en vård som innebär mycket känslor. Bra samarbete och delaktighet utgjorde en bra grund i mötet mellan föräldrar och personal. Det är viktigt att som sjuksköterska vara professionell i sin yrkesroll och bemötande. En god relation kan då vara fördelaktigt för att kunna skapa en öppen kommunikation som gör att föräldrarna känner sig trygga.

No description available.