SAMMANFATTNING En väl dokumenterad tillströmning av patienter, långa väntetider och extrem vårdplatsbrist ställer ökade krav på sjukvårdspersonalen på akutmottagningarna i Sverige. För att möta den ökade arbetsbelastningen möter verksamheter på akutmottagningarna upp med förändrade arbetssätt, för att hitta den optimala lösningen på hur sjukvårdspersonal ska arbeta i denna typ av verksamhet för att öka patientsäkerheten. Syftet med denna studie var att beskriva sjukvårdspersonalens upplevelser av att arbeta i team på en akutmottagning ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Med sjukvårdspersonal i denna studie menas akutläkare, akutsjuksköterskor/sjuksköterskor och undersköterskor. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Totalt genomfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer med sjukvårdspersonal från en akutmottagning i mellersta Sverige, inkluderat en pilotintervju som sedan transkriberades. Intervjuerna ägde rum under januari månad år 2017. Intervjuerna transkriberades och materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av sjukvårdspersonalens beskrivna upplevelser presenteras i sex kategorier: arbetssätt, trygghet, kommunikation, kompetensutveckling, hög belastning och patientflöde. Resultatet visar på att sjukvårdspersonalen på akutmottagningen upplever att teamarbete är ett bra arbetssätt och att det har lett till en förbättring i arbetsmiljön och en ökad patientsäkerhet. Jämfört med tidigare arbetssätt upplevs en ökad trygghetskänsla då personalen arbetar mer tillsammans och kan ges möjlighet att komplettera varandra. Sjukvårdspersonalen beskriver att alla som ingår i teamet är delaktiga kring den enskilda patienten. Kommunikationen mellan sjukvårdspersonalen har blivit bättre sedan teamarbetet infördes och ett ömsesidigt kompetensutbyte förmedlas då de ser patienten i teamet, ibland även tillsammans hela teamet. Nackdelar upplevde flera att det var svårt att komma på men någon beskrev det som en nackdel om man inte "klickar" med någon i teamet. Hög belastning, då många patienter vistas på akutmottagningen samtidigt, försvårar möjligheten att få till ett bra teamarbete när teamet splittras. Flera av sjukvårdspersonalen nämnde att framtagna processåtgärder, utefter varje besöksorsak i RETTS, gjorde att processen kring patienten kunde börja tidigare. Utifrån resultatet i studien går det att dra slutsatsen att sjukvårdspersonalen upplever fördelarna större än nackdelarna med teamarbete. Gemensamt är också att personalen upplever att det är högt till tak där man vågar fråga saker som man annars inte hade vågat. Sammantaget har flera faktorer bidragit till en ökad patientsäkerhet Nyckelord: teamarbete, akutläkare, sjuksköterskor, undersköterskor, patientsäkerhet / ABSTRACT There is a documented increase in the flow of patients to the Emergency Departments (E.D.) in Swedish hospitals, which entails longer waiting times and hospital bed shortages.To meet the growing work load in the E.D, alternative ways of organizing how health care professionals should work together has been tested. That is to find the optimal organization in how health care professionals should work in this environment to increase patient safety. The aim of this study was to describe how health care professionals experienced working together as a team in an E. D. Health care professionals refereed to in this study are; emergency doctors, nurses and assistant nurses who are specialized in emergency care. The method used in this research was qualitative interview with inductive approach. A total of six semistructured interviews were performed with health care professionals working in an E.D in the middle of Sweden, including a pilot interview that was later transcribed. The interviews took place in January 2017. All interviews were transcribed and analysed based on qualitative content analysis. The result of the health care professionals experiences is presented in six categories: work process, security, communication, competence development, high work load and patient flow. The result shows that health care professionals in the E.D experience team work to be a good way to work and that it has made an improvement in working environment and patient safety. Compared to earlier organized work ways, this way, team work, gives the heath care professionals increased feeling of safety due to the fact that they work more closely together which gives them the opportunity to complete each other. The health care professionals describes that all staff included in the team is involved in the work around the specific patient. Communication between the health care professionals has improved since team work was started and a mutual competence development is performed when they care the patient together in the team, sometimes the whole team assess the patient together at the same time. Many of those interviewed found it hard to find downsides with this way of work but one of the interviewed said that it could be difficult to work if they didn't interact socially with all members in the team. High work load, when many patients are at the same time in the E.D complicates the condition for good team work. Many of the health care professionals also said that work charts based on the triage system RETTS made it possible to start the process around the patient earlier. Based on the result in the study one can conclude that the health care professionals interviewed finds positive effects with team work greater than the downsides. Overall the health care professionals also finds it easier to ask things you other wise would not dare to ask. Together patient safety has increased due to several different factors. Key words: team work, emergency doctors, nurse, assistant nurse, patient safety

Bakgrund: En idrottsskada är ett symptom från det muskuloskeletala systemet som uppkommit av en akut händelse under träning eller tävling, eller som följd av överbelastning, som behövt ses över av en medicinskt utbildad. Definitionen av en lyckad rehabilitering efter en idrottsskada är att idrottaren återfått full funktion och är tillbaka till samma prestationsnivå som förut. Det finns mer forskning gällande idrottarens perspektiv än fysioterapeutens perspektiv på elitidrottsrehabilitering. Med bakgrund i detta finns det behov att undersöka fysioterapeuters erfarenheter av rehabilitering av elitidrottare. Syfte: Syftet med arbetet var att undersöka hur fysioterapeuter som arbetar med elitidrottare går tillväga för att understödja rehabiliteringsprocessen så att elitidrottaren kan återgå till sin idrott. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes enskilt och digitalt med tre fysioterapeuter som hade flera års erfarenhet av arbete med elitidrottare. Genom subjektivt urval valdes deltagare som hade erfarenhet inom landslag eller högsta nivå inom klubblag. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i följande fyra kategorier. (1) Viktigt att alltid individanpassa rehabilitering, (2) Avgörande med ett fungerande samarbete i team runt idrottaren, (3) Kontinuerlig kontakt med idrottaren - viktigt för att följa rehabiliteringen och (4) Att vara fysioterapeut - att ha kunskap och förmedla kunskap. Konklusion: Vid rehabilitering av elitidrottare är det avgörande att arbeta individanpassat och samarbeta i team. Studien visar att som fysioterapeut är det viktigt att både ha kunskap om fysisk rehabilitering och vara ett mentalt stöd för att öka chansen för en lyckad rehabilitering. Tillit mellan fysioterapeut och elitidrottare möjliggör ett lyckat resultat.

Bakgrund Oavsiktlig hypotermi hos patienter i samband med kirurgi är mycket vanligt förekommande. Det perioperativa teamet har en viktig roll att med hjälp av kunskap och tillgänglig utrustning förebygga hypotermi. Syftet med studien var att belysa aspekter som kan påverka arbetet med att förebygga hypotermi i samband med kirurgi, utifrån operations- och anestesisjuksköterskors erfarenheter. Metod Intervjuer med fyra operationssjuksköterskor och fyra anestesisjuksköterskor analyserades för att belysa deras aspekter på hypotermi hos patienter i samband med kirurgi. En kvalitativ ansats valdes och innehållsanalys gjordes. Resultat Resultatet består av sex kategorier: Att kommunicera om en bra miljö för alla, Prioritering av åtgärder, Betydelsen av respekt och kommunikation för samarbetet, Kunskap och medvetenhet, Rutiner, riktlinjer och checklistor samt Ny arbetskultur. Dessa kategorier visar att kunskap om hypotermi finns men att det många gånger beror på samarbetet i det perioperativa teamet om åtgärder vidtas eller ej. Alla kategorier berör olika aspekter av att arbeta i team. Att arbeta tillsammans i team framträder som ett genomgående tema. Slutsats Resultatet visar att kulturen i ett team, både kan vara en styrka och en svaghet för arbetet med att förebygga hypotermi. För att komma till rätta med det förebyggande arbetet mot hypotermi krävs insatser för ett förbättrat teamarbete bl.a. genom en förändrad arbetskultur. / Background Inadvertent hypothermia in patients during surgery is very common. The perioperative team has an important role to use the knowledge and the equipment available to prevent hypothermia. The aim of the study was to illustrate aspects that can affect efforts to prevent hypothermia during surgery, based on operating theatre and anesthesia nurses' experiences. Method Interviews with four operating theatre nurses and four nurse anesthetists were analyzed to illustrate aspects of hypothermia in patients during surgery. A qualitative approach was chosen with a content analysis. Results The result showed six categories: Communicating for a good environment for everyone, Prioritizing actions, The importance of respect and communication for cooperation, Knowledge and awareness, Routines, guidelines and checklists and New work culture. These categories showed that knowledge of hypothermia exists but often it depends on the cooperation within the perioperative team whether an action is done or not. All categories relate to different aspects of working in teams. Throughout all categories Working together in a team emerges as a theme. Conclusion The result showed that the culture in a team, can be both a strength and a weakness for working with prevention of hypothermia. It requires action for improved teamwork for example through a change in the work culture.

Reducerad väntetid till barnpsykiatrisk vård är ett prioriterat område då försenad vård har negativ inverkan på barns liv och hälsa. Syftet med förbättringsarbetet: Ökad tillgänglighet till barnpsykiatrisk utredning samt sammanhållen utredningstid med stöd av förbättringsmetoder. Syftet med studien: Beskriva användarnas, utredningsteamets, upplevelser av införandet av samordnat tvärprofessionellt processflöde för barnpsykiatrisk utredning. Förbättringsarbetet genomfördes med stöd av förbättringsmetoder. Förbättringsidén utgörs av ett tvärprofessionellt samordnat processflöde, där barnpsykiatrisk utredning skall vara planerad, genomförd och återlämnad inom fem veckor. Studiens metod: Kvalitativ och utgörs av fokusgruppsinterjuver. Resultat: Samordnat processflöde medförde att 93 % av patienterna utreddes inom regionala riktlinjers rekommenderade 120 dagar. Väntetiden reducerades från 9 till 4 månader efter utgången vårdgaranti. Utredningslängd minskade från bakgrundsmätnings 236 dagar till 48 dagar. Studien visar att samordnat utredningsschema kräver tvärprofessionell samordning, delaktiga medarbetare, lärande organisation, styrande, stödjande och delegerat ledarskap samt att omkringliggande system är effektiva. Systemet är sårbart och arbetsmiljön belastas.   Slutsats: Samordnat tvärprofessionellt processflöde ökade tillgänglighet till barnpsykiatriska utredningar samt sammanhållen utredningstid. Tvärprofessionell samordning, implementering av förbättringskunskap, lärande organisation, involverade och delaktiga medarbetare, effektiv organisation samt ett styrande, stödjande och delegerat ledarskap är avgörande faktorer för processens görlighet. Processflödet var sårbart för yttre faktorer. Upplevelsen var att arbetsmiljön belastas.

Barn som undersöks, vårdas eller behandlas, genomgår olika procedurer och kan då uppleva smärta, oro och rädsla. För att minska och avleda dessa för barnet obehagliga upplevelser finns det olika distraktionsmetoder som kan användas. Clownintervention är en av dessa metoder. Syftet med studien var att beskriva clowninterventionens effekt på barns smärta, oro och rädsla. Metoden som användes var litteraturstudie. De artiklar som analyserats var huvudsakligen med kvantitativ metod men en hade mixad metod. Alla artiklar var publicerade de senaste fem åren. Resultatet visar framför allt att clownintervention hade effekt på barns oro och rädsla. Det utvärderades genom självskattning av de barn som var kapabla att använda mätinstrumenten och genom observationer av de barn som inte klarade av självskattning. Det gick dock inte lika tydligt att påvisa effekt på smärta med hjälp av clownintervention då endast tre studier visat på dess effekt. Detta kan bero på att materialet var litet. Konklusionen är att det är viktigt att för sjuksköterskor medvetandegöra clowninterventionens effekt hos barn och implementera denna distraktionsmetod i klinisk verksamhet. Dessutom skulle det vara av värde om det genomfördes mer forskning i större grupper för att se effekten av clowners medverkan för att reducera barns smärtupplevelse. / Children who undergoes examinations, care or treatment goes through different procedures that may give them experience of pain, anxiety and fear. There are different methods of distraction to decrease and distract those unpleasent experiences. Clownintervention is one of those methods. The aim of this study is to describe the effect of clownintervention on childrens pain, anxiety and fear. The method used is litterature study. The articles analysed was mainly quantitative method however one was with a mixed method. All articles were published the latest five years. The main result showed that clownintervention had effect on childrens anxiety and fear. It was evaluated through self- report assessment in the children who were able to use this and through observation of those children who were not able to use self- report assessment. It did not, however, equally clearly demonstrate effect on pain using clownintervention when only three studies demonstrated positive effect. It may be that the material was small. The conclusion is that nurses need to be aware of the importence about the effect of clownintervention and to implement this method of distraction in to clinical work. Furthermore it would be of great importance if more research could be done in larger populations to examine the effect of clowns assistance to reduce childrens experience of pain.

Kängurumetodens positiva effekter på barn och föräldrar är väl dokumenterad. Tidigare forskning har påvisat att barnen vanligtvis initierades i kängurumetoden först efter flera dygn, och durationen av hud-mot-hudvård var inte optimal. I tidigare studier framkom flera faktorer för barnsjuksköterskor som underlättade respektive hindrade tillämpningen av kängurumetoden. Syftet var att beskriva hur barnsjuksköterskor upplever det att implementera kängurumetoden inom neonatalvården. Åtta barnsjuksköterskor intervjuades med semistrukturerade intervjuer som analyserades med en induktiv innehållsanalys. Resultatet bestod av två kategorier och fem underkategorier. De två kategorierna var personlig utveckling i färdigheter är avgörande och organisatoriska förutsättningar för implementering. Olika faktorer som framkom var att stötta anknytning, föräldradelaktighet, attityder, vårdmiljö, teamarbete och stöd från ledningen vilka alla möjliggjorde eller hindrade känguruvården. Metoddiskussionen behandlade urval, analys och studiens överförbarhet. Resultatdiskussionen byggdes upp av de beskrivningar som gavs gällande vad som påverkade känguruvården positivt och negativt. Studiens slutsats var att barnsjuksköterskor behövde kunskap för att kunna stödja och främja kängurumetoden. Föräldrarnas känslor av otrygghet behövde överbryggas för att uppnå trygghet och stärka anknytningen mellan dem och barnen. Vården behövde utföras i samarbete med alla personalgrupper samt föräldrarna. Vårdmiljön upplevdes som begränsande, men trots det beskrev barnsjuksköterskorna fler fördelar än nackdelar med kängurumetoden. Förslag på kliniska implikationer framkom med exempelvis utbildningsdagar för barnsjuksköterskor då det ökar både deras kunskaper samt förmågan att undervisa föräldrar om kängurumetoden.

No description available.

No description available.

<p>Syftet med denna kvalitativa studie var att utifrån från en hermeneutisk ansats intervjua sjukgymnaster om deras uppfattning av teamarbete i relation till deras profession. Frågeställningarna för studien gällde för- och nackdelar och legitimitet i relation till teamet samt om förändringarna i sjukskrivningsprocessen hade inverkan på arbetet.</p><p> </p><p>Resultatet påvisade att kunskap utifrån flera kompetenser och ett gemensamt perspektiv uppfattades positivt. Negativt var att teamarbete tog tid och teammedlemmarnas attityd mot varandra. Legitimiteten uppfattades stark hos de flesta av sjukgymnasterna. Detta i form av självständighet, auktoritet, uppskattning från andra och trygghet i yrkesrollen. För närvarande uppfattade inte sjukgymnasten att förändringarna i sjukskrivningsprocessen medfört större skillnader i arbetet men det antogs att på sikt kunde det innebära bl.a. ökade patientkrav. Samverkan med försäkringskassan om förändringarna uppfattades som negativt. Den tidigare forskningen och teorierna befäste resultatet med små variationer.</p>

<p><strong>BAKGRUND:</strong> Operationssjuksköterskans profession omfattar ett stort kunskapsområde och ansvar för hygien, teknik, logistik samt omvårdnad vid en operation. Det finns en strävan hos operationssjuksköterskor att utveckla perioperativ vård enligt en modell<em> - perioperativ</em> <em>dialog. </em>Modellen ger en möjlighet till ökad patientkontakt samt att operationssjuksköterskan bättre kan planera och förbereda sig inför operationen. <strong>SYFTE:</strong> Att belysa det perioperativa arbetssättet med inriktning på perioperativ dialog utifrån operationssjuksköterskans perspektiv. <strong>METOD:</strong> Litteraturstudie baserad på 15 vetenskapligt granskade artiklar. Innehållsanalys användes för att bearbeta litteraturen som resulterade i två kategorier samt sex subkategorier. <strong>RESULTAT:</strong> Resultatet visade att yrkesprofessionen blev tydligare och stärktes genom <em>perioperativ dialog. </em>Arbetsmiljön visade på stress och att organisationen måste förändras så att operationssjuksköterskor får möjlighet att arbeta enligt <em>perioperativ dialog.</em> <strong>DISKUSSION/SLUTSATS:</strong> Med <em>perioperativ dialog</em> skulle vår omvårdnadskompetens öka. Vår yrkesprofession skulle bli mer tydlig både mot oss själva och mot övrig sjukvårdspersonal. Samarbetet skulle öka och det kan i sin tur leda till ökad arbetsglädje.</p>