Introduktion: Studier visar att sjuksköterskans kompetens och närvaro i omvårdnaden, tillsammans med ett fungerande teamarbete är viktiga faktorer för omvårdnadens kvalitet. Trots vetskapen om detta distanserar sig sjuksköterskan och rollen som att vara den som systematiskt leder, fördelar och samordnar vårdarbetet i teamet är diffus och oklar. Syfte: Syftet med studien var att belysa undersköterskans perspektiv på sjuksköterskan i omvårdnaden av äldre personer med demenssjukdom. Metod: Tolv semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med inspiration av Graneheim och Lundman med grund från Krippendorff. Intervjuerna ägde rum på särskilt boende (SÄBO). Resultat: Det framkom i resultatet att sjuksköterskan kan fylla en viktig funktion genom att vara den som ger råd, stöd och fattar beslut om omvårdnadsåtgärder. Samtidigt visade det sig att synen på sjuksköterskan som omvårdnadsledare snarare var att hon eller han möjligen var en i teamet och att det egentligen var undersköterskorna själva som ledde, fördelade och samordnade vårdarbetet. Kliniska slutsatser: Båda författarna har genom detta arbete fått en ökad kunskap om vikten av en närvarande sjuksköterska i omvårdnaden av personer med demenssjukdom och en ökad förståelse för undersköterskorna. Det finns ett behov av att tydliggöra omvårdnaden på särskilt boende, stärka teamarbetet och få hela vård- och omsorgsorganisationen att förstå vikten av ökad kvalitet på den vård som erbjuds. / Introduction: Studies show that the registered nurse’s expertise and presence in health care, along with a functioning team work, play a major role in the outcome of nursing quality. Despite knowing this, the registered nurse distances him/herself and therefore the role as the one who systematically leads, distributes and coordinates the care work within the team is diffuse and unclear. Aim: The purpose of this study was to elucidate the nurse assistants’ perspective on the registered nurse in the care for elderly people with dementia. Method: Twelve semi-structured interviews were conducted inspired by Graneheim and Lundmann´s method of content analysis on the basis of Krippendorff. The interviews were conducted in special housing for elderly people with dementia. Result: The results show that the registered nurse can provide an important function by being the one who gives advice, supports, and makes decisions on patient care. At the same time, the results also show that the perception of nurse care managers was that he or she is possibly part of the team but that it is actually the nurse assistants themselves who lead, distribute and coordinates the nursing care. Conclusion: Both authors have through this work received a greater knowledge of the importance that the registered nurse is present in the care of people with dementia living in special accommodation for elderly and an increased understanding of the nurse assistants. There is a need to clarify the care, to strength the team work and get the whole health and social care organization to understand the importance of enhancing the quality of the care they offer.

Bakgrund: Många äldre personer drabbas av demenssjukdomar och antalet personer som kommer drabbas av demenssjukdomar förväntas öka. Symptomen vid demenssjukdomar kan variera och medföra olika svårigheter i vardagen. Kognitiva funktionsnedsättningar är vanligt, vilket leder till att personen blir mer beroende av omgivningen. Arbetsterapi innebär att arbeta utifrån personens behov och önskan. Sociala aktiviteter är viktiga för att personen ska uppleva en känsla av sammanhang och gemenskap. Syfte: Att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med sociala aktiviteter för personer med demens på vård- och omsorgsboenden. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Tio arbetsterapeuter på vård- och omsorgsboenden med inriktning demens intervjuades. Kvalitativ innehållsanalys användes för dataanalys. Resultat: I resultatet framkom ett tema; “Utmanande och givande”, fyra kategorier; “Teamarbetets betydelse”, “Personcentrerad vård”, “Hinder och möjligheter i miljön” och “Meningsfull vardag”. Kategorierna representerade de delar som arbetsterapeuter beskrev utmanande och givande i arbetet med sociala aktiviteter för personer med demens på vård- och omsorgsboenden. Slutsats: Studien visar att arbetsterapeuter har en viktig roll på vård- och omsorgsboenden med inriktning demens i skapandet av sociala aktiviteter. Ett fungerande teamarbete skapade bättre förutsättningar för att kunna arbeta personcentrerat. De sociala aktiviteterna ansågs vara viktiga för att personerna skulle uppleva meningsfullhet. Resultatet visar att samtliga arbetsterapeuter ansåg att miljön på olika sätt påverkade personen i utförandet av sociala aktiviteter.

Bakgrund: Den vård som bedrivs inom hälso- och sjukvården har de senaste decennierna blivit alltmer specialiserad, och för att hälso- och sjukvården ska kunna bedriva en mer specialiserad vård krävs välutnyttjade resurser och specialistkompetens. Inom den psykiatriska vården är därför psykiatrisjuksköterskan en resurs med sin fördjupade kunskap inom området. Tidigare forskning belyser svårigheter i att definiera psykiatrisjuksköterskans kompetensområde och roll. Vilket vidare påvisar ett behov av att tydliggöra psykiatrisjuksköterskans kompetens och hur kompetensen används. Syfte: Syftet var att undersöka psykiatrisjuksköterskans upplevelse om hur specialistkompetensen används inom psykiatrisk heldygnsvård. Metod: Tillämpad metod för att svara mot syftet var kvalitativ intervjustudie med ett induktivt förhållningssätt. Semistrukturerade intervjuer genomfördes individuellt och med hjälp av en intervjuguide. Antalet informanter till studien uppkom till totalt nio psykiatrisjuksköterskor. Tanskribering av intervjuerna genomfördes nära inpå intervjutillfället som möjligt, detta för att inget skulle falla bort. Det insamlade materialet analyserades sedan utifrån Graneheim och Lundman innehållsanalys. Resultat: Analysen av det insamlade materialet mynnade ut i två kategorier och resultatet baseras på: Fördjupad kunskap och teamarbete. Till båda kategorierna skapades underkategorier och till fördjupad kunskap skapades underkategorier som beskriver olika situationer som psykiatrisjuksköterskan upplever att den fördjupade kunskapen används i. Underkategorier som skapades var: I mötet med patienten, kommunikation och omvårdnadsprocessen. Till teamarbetet skapades Ledarskap som underkategori. Slutsats: Psykiatrisjuksköterskorna upplevde att specialistkompetensen används inom psykiatrisk heldygnsvård. De beskriver hur de upplevde det genom att den fördjupade kunskapen används i olika situationer som beskriver hur specialistkompetensen används. De upplevde även teamarbete och ledarskap som en situation som de upplever sin specialistkompetens synliggörs.

Bakgrund: Vård på en geriatrisk slutenvårdsavdelning utförs teambaserat där sjuksköterska och undersköterska utgör ett subteam. Vården av den äldre personen utgår från ett personcentrerat förhållningssätt där patientdelaktighet är en viktig del. Processen att arbeta personcentrerat och möjliggöra den äldres delaktighet är komplex och ställer krav på att teamarbetet fungerar bra. Syfte: Att beskriva omvårdnadsteamets erfarenheter av att delaktiggöra äldre patienter i sin egen vård.  Metod: En kvalitativ intervjustudie där elva semistrukturerade parintervjuer genomfördes. Därefter utfördes en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades:  Omvårdnadsteamets samspel är en förutsättning för patientdelaktighet, Samspelet med den äldre personen, Patientdelaktighet kräver kontinuitet, kompetens och tid samt Hinder i arbetet med att delaktiggöra den äldre personen. Den första kategorin handlar om omvårdnadsteamets kommunikation och samarbete för att delaktiggöra den äldre personen. Den andra kategorin berör omvårdnadsteamets relation med den äldre personen. Den tredje kategorin belyser vilka resurser som är nödvändiga i arbetet med att göra äldre delaktiga i sin egen vård och den sista kategorin belyser vilka hinder som omvårdnadsteamen identifierar utgöra ett hinder i det dagliga arbetet med patientdelaktighet. Slutsats: För att möjliggöra patientdelaktighet krävs det resurser i form av kompetens, kontinuitet och tid men det krävs även ett samspel mellan omvårdnadsteamet och den äldre personen. Nyckelord: Geriatrik, Multisjuk, Omvårdnad, Personcentrerad vård, Teamarbete / Background: The care in a geriatric inpatient ward is performed on a team basis, where the nurse and assistant nurse form a sub-team. The care of the elderly person is based on a person-centered approach where patient participation is an important part. The process of working person-centered and enabling the elderly's participation is complex and requires that teamwork works well. Aim: To describe the nursing team's experiences of enabling older people to be involved in their care. Method: A qualitative interview study in which eleven semi-structured joint interviews were conducted. A qualitative content analysis was performed.   Results: Four main categories have been identified: ‘The interaction of the nursing team is a prerequisite for patient participation’, ‘The interaction with the elderly person’, ‘Patient participation requires continuity, competence and time’, and ‘The obstacle to be able to involve the elderly person’. The first category describes nursing teams’ communication and teamwork for enabling elderly´s participation. The second category refers to the nursing team's relationship with the elderly person. The third category highlights which resource is necessary for promoting elderly´s participation in its own care and the last category highlights which obstacle the nursing team identifies as it could prevent the daily work for patient participation.    Conclusion: To make it possible for patient participants, it requires resources in the form of competence, continuity and time but it also requires teamwork between the nursing team and the elderly person.     Keywords:  Comorbidities, Geriatric care, Nursing, Person-centred care, Teamwork

På akutmottagningen spelar akutsjuksköterskan en central roll, både i interaktionen med patienterna och i samverkan med olika team. Teamarbetet måste fungera för att klara av kraven som den hektiska miljön på akutmottagningen ställer. Arbetet innefattar att göra patienten delaktig i teamet och att samverka med olika professioner för att tillgodose patientens behov på bästa sätt. Inom akutsjukvården bildas ständigt nya team, vilket ställer stora krav på akutsjuksköterskans kompetens. Syftet med studien var att utforska tillgänglig litteratur gällande vad som påverkar akutsjuksköterskans förutsättningar till teamarbete på akutmottagningen. Metoden som valdes var en integrativ litteraturöversikt bestående av 15 vetenskapliga studier och presenteras i formen av en tematisk analys. Den tematiska analysen resulterade i två teman: Teamarbetets grundpelare och faktorer som påverkar teamarbete. Resultatet betonar flera nyckelfaktorer som påverkar akutsjuksköterskans förutsättningar till teamarbete på akutmottagningar. Dessa inkluderar kollegialt beroende, samarbete och kommunikation, samt integrering av patienten i teamet. Goda relationer, samhörighet och tydligt ledarskap anses vara nödvändiga förutsättningar, liksom synlighet och sammanhållning med kollegor. Tydlig och effektiv kommunikation är av stor betydelse, samt fokus på patienten och patientsäkerheten. Erfarenhet och kompetens är avgörande inom akutsjukvården, likväl som den fysiska och psykiska arbetsmiljön och tillgång till adekvat utrustning. Förtroende och respekt spelar också en central roll för ett effektivt teamarbete. Avslutningsvis visar resultatet på vikten av utbildning för att stärka teamets prestationer.

Syfte. Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av bedsiderapportering på postoperativ avdelning. Bakgrund. Sjukvården blir ständigt mer specialiserad vilket resulterar i att fler yrkeskategorier blir involverade i patientens vård. Därmed ökar antalet rapporter vilket gör att de behöver bli effektivare och mindre tidskrävande. Bedsiderapportering syftar till att vara patientcentrerad men i vissa fall kan sjuksköterskorna anse att bedsiderapportering bryter mot lagen om sekretess. Metod. Kvalitativ intervjustudie med 9 deltagare. Resultat. Ett övergripande tema kunde identifieras: Bristande följsamhet till lagen om sekretess och patientens integritet. Ur temat framkom två kategorier: Att känna sig maktlös samt Att kränka patientens privata sfär. Slutsats. Studien visar på att sjuksköterskor upplever konflikt mellan att skydda patientens sekretess, integritet och att delta i bedsiderapportering. Ett flertal olika bidragande faktorer identifierades / Aim. To describe nurses experiences of bedsidehandovers at the postoperative unit. Background. Healthcare is becoming increasingly specialized, resulting in several professionals involved in patient care. This increases the number of handovers, which means that they need to be more efficient and less time consuming. Bedsidehandover aim to be patient-centered, but in some cases, the nurses believe that bedsidehandover violate the law of confidentiality. Method. A qualitative interview study with 9 participants. Results. An overarching theme could be identified: Lack of adherence to the law on confidentiality and patient privacy. From the theme emerged two categories: to feel powerless and to violate the patient's privacy. Conclusion. The study shows that nurses are experiencing conflict between protecting patient confidentiality, integrity, and to participate in bedside handover. A plurality of various contributing factors where identified. Keywords. Bedsidehandover, patient-centered, teamwork, work, specialist nurse

Bakgrund: Att överföra forskningsresultat till det kliniska arbetet beskrivs som komplext. Trots omfattande forskning kring implementeringsriktlinjer brister kunskapen om vilka de mest effektiva strategierna är. Syfte: Att undersöka vårdpersonalens erfarenheter kring implementering och tillämpning av Bergenmodellen inom psykiatriska vårdenheter inom Stockholms läns landsting. Metod:Kvalitativ forskningsintervju valdes som metod. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultaten visar att vårdpersonalen ansåg att Bergenmodellen har gett dem ett förebyggande verktyg i det dagliga arbetet med patienter, där det förekommer hot och våld situationer. De kategorier som uppkom var Otydlig arbetsledning, Ett förebyggande arbete, Vårdande perspektiv, Kommunikation och Repetitioner. Majoriteten av informanterna uttryckte en bristfällig arbetsledning under en pågående hot och våldssituation. Det fanns ingen struktur i arbetsledning under en aktuell hot och våldssituation och en önskan om tydlig arbetsledning önskades från majoriteten av deltagarna i form av att sjuksköterskan skulle inneha den ledande funktionen. Slutsats: Denna studie visar att Bergenmodellen har bidragit till det förebyggande arbetet inom hot och våld i psykiatrisk vård. Bergenmodellen ger förbättrade förutsättningar i omvårdnaden och arbetet med patienter i psykiatrisk vård. Det finns en tydlig önskan om att sjuksköterskan i psykiatrisk vård skall ta sig an den ledande rollen under akuta hot och våldssituationer. Klinisk betydelse: Många olika faktorer påverkar om forskningsresultat lyckas införas i praktiken eller inte. Den stora utmaningen är att hitta lösningar för att implementera rådande forskning i praktiken på ett enkelt sätt. Resultaten i denna studie kan också visa på ett behov av utvärdering av Bergenmodellen, vad gäller att klargöra ansvarsområden. / Background:Transferring results from research to clinical praxis seems to be very complex. In spite of extensive research about implementation guidelines there are insufficient facts about what strategies are the most effective. Specialist nurses within psychiatric care can with his/her specific competence improve the general care of psychiatric patients. Purpose: The aim with study was to examine health care personnel´s experiences of and work with the Bergen model within psychiatric health care wards in Stockholm Läns Landsting. Method:Qualitative interviews were chosen as method. Data was analyzed with content analysis. Results: The results showed that the health care personnel found the Bergen model to be an essential tool that could be used daily, in working with the patients. It is shown to be useful in situations where threats and violence occur. The categories that emerged from the content analysis were: Unclear staff management, A preventive undertaking, A caregiving perspective, and Communication and Repetition. The majority of the interviewees expressed inadequate staff management during threatening and violent situations and there was no structure during these situations. It was requested from the majority of the participants that the nurse was the one to take charge and to fill the leading role. Conclusions: in conclusion, the results from this study shows that the Bergen Model has contributed to help with the prevention of violence and threats. It has given the health care personnel a better decision-making capacity in threat full situations with patients in psychiatric wards. This study shows that a leader is needed in threatening and violent situations, and that the nurse was preferred to be the one to take on the leading role. Clinical significance: There are a lot of different factors that can affect the way the results from research can be used in clinical praxis. The biggest challenge is to find solutions to implement existing research into clinical praxis in a simple way. The results from this study can also show a need for an evaluation of the Bergen Model, pertaining to clarifying each and everyone´s responsibilities.

Bakgrund: Skolsköterskan är en del i elevhälsoteamet. Elevhälsoteamet har med sin tvärprofessionella kompetens möjlighet att fånga olika perspektiv för att kunna sätta in rätt insatser för elever. Informationsutbytet inom teamet har dock visat sig vara en utmaning för att nå god samverkan. Skolsköterskans arbete innebär en känslig balans mellan att bidra till elevhälsoteamets arbete, att hålla sekretessen och värna om elevens värdighet och integritet. Syfte: Att undersöka skolsköterskors uppfattning om vad sekretessen har för betydelse i arbetet i elevhälsoteamet. Metod: Fenomenografisk metod med induktiv ansats. Åtta informanter deltog genom att besvara kvalitativt utformade frågor via mail. Datan analyserades med fenomenografins analysmetod i sju steg. Resultat: Skolsköterskorna uppfattade att det fanns olika uppfattningar och kunskaper kring sekretessen vilket påverkade informationsutbytet. Sekretessen uppfattades också som en isolerande faktor då skolsköterskorna kände sig ensamma i sin profession. Genom behovet av medgivande uppfattades sekretessen som en fördröjande omständighet i elevärenden. Skolsköterskorna beskrev att sekretessen ökade tilliten från elever och vårdnadshavare och att tilliten var viktig för att få medgivande och därmed eliminera det eventuella hinder som sekretessen kunde orsaka. Konklusion: Med utgångspunkt i ett etiskt förhållningssätt uppfattade skolsköterskorna sekretessen ibland som ett hinder i elevhälsoteamsarbetet men som värdefull i relationen med elev och vårdnadshavare. / Background: The school nurse is part of the student health team. With its interdisciplinary skills, the student health team is able to identify different perspectives in order to put in place the right efforts for pupils. However, the information exchange in the team has proved to be a challenge for achieving good cooperation. The school nurse’s work involves a sensitive balance between contributing to the work of the student health team, keeping confidentiality and protecting student’s dignity and integrity. Purpose: To investigate the school nurse’s perception of the impact of secrecy on the work of the student health team. Method: Phenomenographic method with inductive approach. Eight subjects participated by answering qualitatively formulated questions by mail. The data was analyzed by the methodology of the phenomenon in seven steps. Result: The school nurses perceived that there were different perceptions and understandings about secrecy, which affected the exchange of information. Secrecy was also perceived as an isolating factor when the school nurses felt alone in their profession. Due to the need for consent, confidentiality was perceived as a delayed circumstance in order to help students. School nurses reported that confidentiality increased trust from students and guardians and that trust was important in order to obtain consent, thus eliminate the possible barriers that secrecy could cause. Conclusion: Based on ethical approach, the school nurses perceived confidentiality as an obstacle in student health team work but as valuable in the relationship with student and guardians.

Sjuksköterskans ansvarsområde är omvårdnad och förutom lagar och riktlinjer ska även etiska regler följas. Sjuksköterskors arbetsbelastning har ökat och studier visar att de upplever arbetsmiljön som stressig och att de inte hinner utföra sina omvårdnadsuppgifter. Genom att arbeta patientsäkert minskar risken att patienten drabbas av vårdskada. Trots flera års satsningar på patientsäkerhetsarbete är bristande patientsäkerhet ett problem både i Sverige och internationellt. Förhållanden i arbetsmiljön har hittills inte i så stor utsträckning tagits med i arbetet kring patientsäkerhet. Syftet med den allmänna litteraturstudien var därför att undersöka hur olika faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten. En systematisk sökning i databaserna PubMed och Cinahl genomfördes med sökord valda utifrån syftet. Resultatet baseras på sju kvantitativa artiklar och tre kvalitativa artiklar och visar att det är flera faktorer i arbetsmiljön som påverkar patientsäkerheten och det är liknande resultat internationellt. En god bemanning, ett gott arbetsklimat på arbetsplatsen och en lyhörd organisation minskar risken för patienter att dö samt minskar även risken för komplikationer, minskar antal uteblivna omvårdnadsåtgärder och minskar vårdtiderna. Mer forskning behövs för arbetsklimatets och utbildningsnivåns betydelse för patientsäkerheten samt även inom andra områden än på sjukhus. / The nurse's responsibilities except nursing are to follow laws, guidelines and ethical rules. Nurses´ workload has increased and studies show that they experience the work environment as stressful and that they report that nursing care is left undone. By working to improve patient safety the risk of a patient being harmed is reduced. Despite several years of patient safety efforts, lack of patient safety is a problem both in Sweden and internationally. Conditions in the working environment have not yet to a great extent been included in the work on patient safety. The aim of this general literature study was therefore to investigate how different factors in the nurse's work environment affect patient safety. A systematic search in the PubMed and Cinahl databases was performed with keywords chosen based on the aim of the study. The result is based on seven quantitative articles and three qualitative articles, showing that there are several factors in the work environment that affect patient safety and there are similar results internationally. Good staffing, a good working environment and a responsive organization reduce the risk of patients dying and the risk of complications. The same factors reduce missed nursing care and reduce the patients’ length of stay. More research is needed for the importance of the ward climate and nurses’ education level for patient safety and also in areas other than hospitals.

Bakgrund: Andelen vårdtagare som är i behov av palliativ vård i hemmet ökar och därmed också andelen närståendevårdare som utgör en viktig del av vården. Det är en svår övergång att gå från närstående till närståendevårdare och därför är det viktigt för vårdpersonalen att främja närståendevårdarens roll som en god resurs i vårdteamet. Syfte: Att beskriva närståendevårdares erfarenheter av palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturöversikt med en sammanställning och analys av totalt tolv vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultat: Tre kategorier framkom i resultatet; interaktion med vårdpersonalen, utsatthet samt teamarbete och delaktighet. Närståendevårdarna hade ett stort behov av en god vårdrelation och kommunikation med vårdpersonalen och de ville ha en tydlig roll i vårdteamet. De ville även bli bekräftade och sedda som en individ med egna behov samtidigt som de tyckte det var problematiskt att sätta sina egna behov i främsta rummet. Slutsatser: Närståendevårdares erfarenheter av palliativ omvårdnad i hemmet har visat sig vara mångtydigt på grund av individuella behov. Det är en balansgång att som vårdpersonal se till de aktuella behoven och kunna bemöta närståendevårdare på bästa sätt. Vårdpersonal ska, för att optimera den palliativa hemsjukvården, individ- och situation anpassa med hjälp närståendevårdarna som en stor del av teamsamverkan. / Background: The proportion of patients who are in need of palliative care in the home increases and therefor the proportion of informal carers’ increase. It is a difficult transition to go from next of kin to informal carer and therefore it is important for the professional care team to promote informal caretaking role as a good resource in the care team. Objective: To describe informal carers’ experience of palliative home care. Method: A literature review with summary and analysis of twelve qualitative articles. Results: Three main categories emerged in the results; interaction with caregivers, exposure and teamwork and participation. Informal carers had a great need of a good care relationship and communication with the medical staff and they wanted a clear role in the care team. They wanted to be confirmed and seen as individuals with individual needs while they thought it was problematic to put their own needs first. Conclusions: Carers experiences of palliative care in the home has proved to be ambiguous due to individual needs. There is a balancing act to how healthcare professionals have to meet the current needs and to respond to informal carers in the best way. It is therefore important for the healthcare professionals to individualize and adapt the care regarding different situations in palliative home care with help from the informal carers as a big part of the teamwork to optimize the care.