Background: Development of technologies and high pace of changes made a modern organization highly dependent on the expertise and assistance of technology specialists. To be able to compete and be cost efficient, but at the same time be on the cutting-edge of technology development, is an essential requirement for doing business in the contemporary world. Moreover, this requirement became a solid ground for the emergence of a technical consulting industry and a new type of human resources - technical consultants. On the one hand, technical consultants are the main resources of technical consulting organizations, but on the other hand, technical consultants can cause harm to technical consulting organization, particularly, in the case of voluntary turnover. Aim: Through the qualitative analysis of the four technical consultants’ voluntary turnover stories in Sweden and based on the literature review, this master thesis opens up the door to the world of technical consultants. The aim of this work is to seek new insights into the problem of voluntary turnover in a new context of technical consultants and discover what role multiple identities and perceived promises play in voluntary turnover decision. Results: Technical consultants are a type of knowledge workers with non-traditional work arrangements. Empirical evidence demonstrates that technical consultants’ decision to quit can be described using "Eight motivational forces", but the framework should be extended, due to developing multiple identities and receiving perceived promises from multiple sources.

Background Small and medium businesses (SME) are important elements in the strategies of economic growth and improvement. The SME have played a great role in regional and global economic recovery during many years and thus they are very desirable. Small business leaders have to fulfil a wide range of roles and responsibilities however, the most important role being the leader role. Valdiserri (Valdiserri and Wilson, 2010) stated that poor leadership is one of the main failure reasons for small businesses. Furthermore, different countries may have different leadership styles and culture. Aim The purpose of this thesis is to identify the differences between the leadership styles in small technical companies in Sweden, an industrialized country, and Jordan, a developing country Method We adopted the study case method to study the leadership style in small companies. Through pre-defined questionnaire surveys, the leaders of eight small businesses (four companies in Sweden and four in Jordan) were asked to answer multifactor questions. We then studied the answers based on three situational leadership models. The situational methods used in our study were the Fiedler model, the normative model and the SLII model. The answers were then analysed in order to determine the current as well as the appropriate leadership style based on the models. Results In brief, our study identified several examples of different leadership styles in various situations in small companies and presented the most suitable leadership in those situations. The thesis also shed light on differences in small technical company leadership in Sweden and Jordan. The analysis of the case studies of the studied companies showed that the situational leadership methods could be used in small companies. The study concluded that in order to identify the leadership style, more than one model had to be used. In general, the leadership style in the Swedish companies matched the recommended leadership style. The Jordanian companies’ leadership style however did not match the recommended leadership style. The models in our framework also revealed the reasons behind and also proved to be valuable tools in recommending the suitable leadership style for all companies. The used models in our thesis however lacked the appropriate tools to explain the differences between the Swedish and Jordanian companies. The differences are thought to be due to cultural aspects, however, these models does not take in account the cultural aspect nor the size of the companies, an issue pointed out by Gary (Yukl, 2002). Conclusion The situational leadership style model was shown to be fully applicable in our case study as in previous literature. The conducted study suggested that more than one model had to be used in order to identify the suitable leadership style. Interestingly, the models used were clearly applicable in Middle East companies. This was, to our knowledge, the first time these models were used in Middle East countries when studying leadership style. Furthermore, the studied situational leadership style showed a clear difference in leadership between Sweden and Jordan. The models recommended a participative style in the small technical companies both in Sweden and Jordan. However, the current practiced leadership style in the Jordan companies were not exhibiting the recommended leadership style. Interviewing the leaders in the Jordanian companies gave us a hint that this difference could be due to cultural differences. The cultural differences must thus be born in mind when interpreting the data and trying to understand the reasons behind the results when studying these models. The Jordanian companies used more power leadership (telling leadership) than their Swedish counterparts who exhibited a participating leadership. According to (Hofstede, 1991) leadership in Arab culture show higher power distance than in Nordic companies. Our results thus coincide with previous studies. However more studies need to be made in order to draw conclusions on whether this is a common phenomenon in all Jordanian or Middle East companies and our thesis present an interesting pilot study in this regard.

Uppsatsens syfte är att undersöka och beskriva teknikkonsulters upplevda organisationstillhörighet och sociala identitet, samt vilka faktorer som påverkar dessa fenomen. Studien har fokuserat på teknikkonsulternas relation med konsultföretaget som har arbetsgivaransvar gentemot konsulten samt kundföretaget de arbetar hos. Det här är en kvalitativ tvärsnittsstudie som huvudsakligen har utgått från ett deduktivt förhållningssätt men med vissa induktiva inslag. Semistrukturerade intervjuer genomfördes som datainsamlingsmetod, därefter analyserades datan med hjälp av en tematisk analys. I resultaten framkommer det att teknikkonsulterna har goda relationer med både chef och kollegorhos kund- respektive konsultföretaget, vilket ökar den upplevda organisationstillhörigheten och sociala identiteten inom respektive företag. Teknikkonsulterna värderar utmanande kunduppdrag, men också känslan av frihet som konsultrollen innebär. Slutsatsen är att trots att teknikkonsulterna upplever en identitet och organisationstillhörighet med båda företagen väljer de att stanna kvar i den organisation som erbjuder bättre förmåner och utvecklingsmöjligheter för att teknikkonsulterna ska kunna fortsätta utvecklas i sin yrkesroll.

Bakgrund: Användningen av teknikkonsulter inom svensk industri har ökat kraftigt under 2000-talet. Trots detta finns det en brist i forskningen gällande vilka anledningar som ligger bakom och vilka konsekvenser som kan följa av användningen av teknikkonsulter. Vidare finns det teoretiska indikationer på att teknikkonsulter inte är tillräckligt integrerade för att skapa den helhetsförståelse och vilja att kommunicera över avdelningsgränser som krävs i produktutvecklingen inom stora svenska industriföretag. Denna problematik har legat till grund för studiens syfte. Syfte: Studiens syfte är att utreda vilka motiv och behov som ligger bakom ett svenskt industriföretags nyttjande av extern kunskap i form av teknikkonsulter samt vilka konsekvenser som användningen av teknikkonsulter kan medföra för företagets tvärfunktionella arbete. Definitioner: Teknikkonsulter är olika typer av ingenjörer som hyrs ut företag för att arbeta tillsammans med de fastanställda inom framförallt produktutveckling. Genomförande: En fallstudie har utförts på två sektioner inom Scania R&D. Två representanter på chefsnivå inom varje sektion har intervjuats. Resultat: Studien har identifierat två motiv och fyra behov som är betydelsefulla för inhyrningen av teknikkonsulter i svenska industriföretag. De motiv som studien har funnit är rörlighet samt inflöde och utflöde av resurser. De fyra behov som har identifierats är; numerisk flexibilitet, snabb förstärkning samt kortsiktiga respektive långsiktiga resurser. Vidare visar studien att resultaten av tvärfunktionell produktutveckling inom stora svenska industriföretag påverkas negativt av en hög andel teknikkonsulter eftersom teknikkonsulter inte innehar en helhetsförståelse för företaget. / Background: The use of technical consultants in the Swedish industrial sector has increased heavily during the 21th century. In spite of this increase, there is a shortage of research regarding the reasons for, and which consequences that can follow from the use of technical consultants. Furthermore, there are theoretical indications that these consultants are not fully integrated to the degree that they can create an overall understanding and will to communicate across departments, which is necessary for the product development in big Swedish industrial enterprises. This problem is the basis for the aim of the study. Aim: The aim of the study is to investigate which motives and needs that lie behind the the use of external knowledge in the form of technical consultants in Swedish industrial enterprises and which consequences that the use of technical consultants can bring to the cross-functional work of companies. Completion: A case study has been conducted at two sections within Scania R&D. Two representatives on a managerial level from each section have been interviewed. Results: The study has identified two motives and four needs as significant for the use of technical consultants in Swedish industrial enterprises. The identified motives are mobility as well as inflow and outflow of resources. The four identified needs are; a numerical flexibility, rapid reinforcement as well as a short and long term resources. Furthermore, the study shows that the results of cross-functional product development within large Swedish industrial enterprises are negatively affected by a large share of technical consultants since they do not possess an overall understanding of the company. Key words: Technical consultant, cross-functional, contingent knowledge workers, flexible staffing arrangements, absorptive capacity.

“Knowledge is like money: to be of value it must circulate, and in circulating it can increase in quantity and, hopefully, in value.” – Louis L’Amour Kunskap är ofta något som tas för givet och som självklart i många organisationer men faktum är att kunskap är en värdefull som resurs som rätt hanterad kan vara en väldig tillgång för en organisation. Kunskapshantering eller knowledge management benämns den organisationsteori som behandlar tillvaratagandet av kunskaper som resurser. Centrala begrepp inom knowledge management är erfarenhetsåterföring och kunskapsöverföring, att de lärdomar som organisationen får i uppdrag och projekt ska föras vidare till övriga personer inom organisationenså att de kan användas av andra i senare i projekt. Samhällsbyggnadssektorn är en stor sektor i Sverige med uppemot en halv miljon anställda. Det är en bransch som ofta brukar beskrivas som konservativ och ovillig till förändringar. Inom branschen börjar dock uppfattningen i frågor om kunskap, kompetensutveckling och samarbeten sakta men säkert förändras. Ett företag som aktivt har arbetat med dessa frågor är teknikkonsultföretaget Grontmij AB som beskrivs som en utmanare då de har ambitionen att förändra hela branschen. Grontmij ingår i Europas femte största teknikkonsultkoncern och arbetar framförallt inom husbyggnad, samhällsbyggnad och energi. Sedan företaget blev verksamt på den svenska marknaden har det radikalt förändrats från att vara ett lapptäcke av olika företag med rötter i offentlig verksamhet, till en av de största och mest framgångsrika teknikkonsulterna. Tonvikt i det arbetet har varit att förändra kulturen till en där samarbete och affärsmässighet är ledorden. Syftet med det här examensarbetet har varit att undersöka hur teknikkonsultföretaget Grontmij arbetar med knowledge management och förhoppningsvis även ge andra teknikkonsulter värdefulla insikter om knowledge management. Empirin om företaget och hur det arbetar med knowledge management har främst samlats in genom deltagande observationer, dokumentanalyser, samtal, intervjuer samt en enkätundersökning. Empirin har tillsammans med de teorier som omfattar knowledge management analyserats utifrån begreppen kultur, organisation, ledarskap och ICT för att ge förslag till hur Grontmij kan förbättra sitt arbete med knowledge management. Slutsatsen är att Grontmij har kommit långt i sitt arbete med att hantera kunskaper men att en lång resa återstår. I fallstudiens slutskede genomgick företaget en organisationsförändring och aviserade en ny vision som sträcker sig ett halvt decennium fram i tiden, i den bör knowledge management ingå som en kärnprocess för att säkerställa att värdefulla kunskaper inte går förlorade. / “Knowledge is like money: to be of value it must circulate, and in circulating it can increase in quantity and, hopefully, in value.” – Louis L’Amour Knowledge is often something taken for granted in many organizations, but the fact is that knowledge is a valuable resource which if well managed can be a tremendous resource for an organization. Knowledge management is the organizational theory that studies the retrieval of knowledge resources. Key concepts are the feedback of experience and knowledge the organization may have learnt in assignments and projects, lessons which will be passed on to other people within the organization so that they can be used by others in later projects. The construction industry is a major industry in Sweden with almost half a million employees. The industry, however, begins to believe in matters of knowledge, skills and collaborations and is slowly but surely changing. A company that has actively worked on these issues is the technical consultant Grontmij AB, whom is described as a challenger due to their ambition to change the entire industry. Grontmij is Europe's fifth largest consulting engineering group, working mainly in building construction, environment and energy. Since it became operational in the Swedish market it has radically changed from being a patchwork of companies with roots in the public sector, to one of the largest and most successful technology consultants. Emphasis of the work has been to change the culture to one where collaboration and business acumen are key ingredients. The purpose of this master thesis has been to explore how technology consultant Grontmij is working with knowledge management and, hopefully, also provide other technical consultants valuable insights on knowledge management. Empirical relevance of the enterprise and how it works with knowledge management have been collected mainly through participant observation, document analysis, conversations, interviews and a survey. Empirical relevance, along with theories concerning knowledge management have been analyzed based on the concepts of culture, organization, leadership and ICT to provide suggestions for how Grontmij can improve its work on knowledge management. In conclusion, Grontmij has come a long way in its efforts to manage knowledge but a long journey remains. In the case study's final phase, the company undertook an organizational change, and announced a new vision that stretches half a decade into the future, in it knowledge management should be included as a core process to ensure that valuable knowledge are not lost.

<p><em>“Knowledge is like money: to be of value it must circulate, and in circulating it can increase in quantity and, hopefully, in value.” </em>– Louis L’Amour</p><p>Kunskap är ofta något som tas för givet och som självklart i många organisationer men faktum är att kunskap är en värdefull som resurs som rätt hanterad kan vara en väldig tillgång för en organisation. Kunskapshantering eller knowledge management benämns den organisationsteori som behandlar tillvaratagandet av kunskaper som resurser. Centrala begrepp inom knowledge management är erfarenhetsåterföring och kunskapsöverföring, att de lärdomar som organisationen får i uppdrag och projekt ska föras vidare till övriga personer inom organisationenså att de kan användas av andra i senare i projekt.</p><p>Samhällsbyggnadssektorn är en stor sektor i Sverige med uppemot en halv miljon anställda. Det är en bransch som ofta brukar beskrivas som konservativ och ovillig till förändringar. Inom branschen börjar dock uppfattningen i frågor om kunskap, kompetensutveckling och samarbeten sakta men säkert förändras. Ett företag som aktivt har arbetat med dessa frågor är teknikkonsultföretaget Grontmij AB som beskrivs som en utmanare då de har ambitionen att förändra hela branschen.</p><p>Grontmij ingår i Europas femte största teknikkonsultkoncern och arbetar framförallt inom husbyggnad, samhällsbyggnad och energi. Sedan företaget blev verksamt på den svenska marknaden har det radikalt förändrats från att vara ett lapptäcke av olika företag med rötter i offentlig verksamhet, till en av de största och mest framgångsrika teknikkonsulterna. Tonvikt i det arbetet har varit att förändra kulturen till en där samarbete och affärsmässighet är ledorden.</p><p>Syftet med det här examensarbetet har varit att undersöka hur teknikkonsultföretaget Grontmij arbetar med knowledge management och förhoppningsvis även ge andra teknikkonsulter värdefulla insikter om knowledge management.</p><p>Empirin om företaget och hur det arbetar med knowledge management har främst samlats in genom deltagande observationer, dokumentanalyser, samtal, intervjuer samt en enkätundersökning. Empirin har tillsammans med de teorier som omfattar knowledge management analyserats utifrån begreppen kultur, organisation, ledarskap och ICT för att ge förslag till hur Grontmij kan förbättra sitt arbete med knowledge management.</p><p>Slutsatsen är att Grontmij har kommit långt i sitt arbete med att hantera kunskaper men att en lång resa återstår. I fallstudiens slutskede genomgick företaget en organisationsförändring och aviserade en ny vision som sträcker sig ett halvt decennium fram i tiden, i den bör knowledge management ingå som en kärnprocess för att säkerställa att värdefulla kunskaper inte går förlorade.</p> / <p><em>“Knowledge is like money: to be of value it must circulate, and in circulating it can increase in quantity and, hopefully, in value.”</em> – Louis L’Amour</p><p>Knowledge is often something taken for granted in many organizations, but the fact is that knowledge is a valuable resource which if well managed can be a tremendous resource for an organization. Knowledge management is the organizational theory that studies the retrieval of knowledge resources. Key concepts are the feedback of experience and knowledge the organization may have learnt in assignments and projects, lessons which will be passed on to other people within the organization so that they can be used by others in later projects.</p><p>The construction industry is a major industry in Sweden with almost half a million employees. The industry, however, begins to believe in matters of knowledge, skills and collaborations and is slowly but surely changing. A company that has actively worked on these issues is the technical consultant Grontmij AB, whom is described as a challenger due to their ambition to change the entire industry.</p><p>Grontmij is Europe's fifth largest consulting engineering group, working mainly in building construction, environment and energy. Since it became operational in the Swedish market it has radically changed from being a patchwork of companies with roots in the public sector, to one of the largest and most successful technology consultants. Emphasis of the work has been to change the culture to one where collaboration and business acumen are key ingredients.</p><p>The purpose of this master thesis has been to explore how technology consultant Grontmij is working with knowledge management and, hopefully, also provide other technical consultants valuable insights on knowledge management.</p><p>Empirical relevance of the enterprise and how it works with knowledge management have been collected mainly through participant observation, document analysis, conversations, interviews and a survey. Empirical relevance, along with theories concerning knowledge management have been analyzed based on the concepts of culture, organization, leadership and ICT to provide suggestions for how Grontmij can improve its work on knowledge management.</p><p>In conclusion, Grontmij has come a long way in its efforts to manage knowledge but a long journey remains. In the case study's final phase, the company undertook an organizational change, and announced a new vision that stretches half a decade into the future, in it knowledge management should be included as a core process to ensure that valuable knowledge are not lost.</p>