Studien avser att förklara hur kapitalstrukturen, bestående av eget kapital, kortfristiga skulder och långfristiga skulder påverkar valet av kapitalbudgeteringsteknik inom stora svenska bolag vid strategiska investeringar. Genom Trade Off teorin och Principal Agent teorin formulerades studiens hypoteser. Empirin samlades in via enkäter som skickades ut till 325 bolag listade på Nasdaq OMX Small, Mid och Large Cap, där svarsfrekvensen blev ca 19 %. För att kartlägga kapitalstrukturen inhämtades årsredovisningar för att sedan beräkna nyckeltal som mäter de olika delarna i kapitalstrukturen. Resultatet har analyserats med hjälp av statistiska analyser, vilket visar att kapitalstrukturen påverkar valet av kapitalbudgeteringsteknik inom stora bolag. En hög andel kortfristiga skulder har en positiv association med osofistikerade tekniker medan en hög andel långfristiga skulder inte har någon association med varken osofistikerade eller sofistikerade tekniker. Vidare påvisas det inte att högt eget kapital har en positiv association med sofistikerade tekniker, däremot finns en negativ association med osofistikerade tekniker. Tidigare studier har inte delat upp skuldstrukturen och menar att en hög andel skulder ökar användandet av osofistikerade tekniker. Studier som är baserade på stora företag har inte tidigare påvisat ett samband mellan hög skuldsättning och osofistikerade tekniker, vilket gör skäl för uppdelningen. Denna studien har bidragit med att dela upp skuldstrukturen i kortfristiga skulder respektive långfristiga skulder. / The study intends to explain how the capital structure, consisting of equity, short-term liabilities and long- term liabilities, affects the choice of capital budgeting techniques in large Swedish companies in strategic investments. Through the Trade Off theory and Principal Agent theory, the study's hypotheses were formulated. Empirical was collected true surveys sent to 325 companies listed on Nasdaq OMX Small, Mid and Large Cap, where the response rate was about 19 %. To chart the capital structure, annual reports were obtained to calculate key ratios that measure the various components of the capital structure. The result has been analyzed using statistical analyzes, which shows that the capital structure affects the choice of capital budgeting techniques in larger companies. A high proportion of short-term liabilities has a positive association with unsophisticated techniques, while a high proportion of long-term liabilities has no association with neither unsophisticated or sophisticated techniques. Furthermore, it is not shown that high equity has a positive association with sophisticated techniques, but there is a negative association with unsophisticated techniques. Previous studies have not broken up the debt structure and mean that a high proportion of debt increases the use of unsophisticated techniques. Studies based on larger companies have not previously demonstrated a link between high leverage and unsophisticated techniques, which makes the division possible. This study has helped to break down the debt structure in short-term liabilities and long-term liabilities.

Denna studie syftar till att undersöka hur bilder av personer som befinner sig i en hemlös situation konstrueras i socialtjänstens utredningar för bistånd enligt Socialtjänstlagen [SoL] (2001:453) 4:1 i form av stöd till bostadsanskaffning eller boende. Tidigare forskning består av vetenskapliga artiklar kring social konstruktion om hemlösa och hemlöshet samt klientkonstruktion i socialt arbete. Studiens empiriska material består av totalt 15 stycken utredningar varav sex utredningar med gynnande beslut och nio utredningar med icke gynnande beslut. Genom att granska det empiriska materialet har vi uppmärksammat olika konstruerade bilder som förekom i socialtjänstens utredningar; den aktiva och ansvarstagande, socialt utsatt, tillhör inte målgruppen socialt utsatt samt klienten som gör felaktiga val. Dessa konstruktioner avlästes med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Studiens teoretiska utgångspunkt är präglat av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med fokus på maktens tekniker. För att besvara våra frågeställningar har vi tillämpat tidigare forskning samt utgått ifrån våra teoretiska ramar och begrepp. Resultatet i vår studie visar på att bilder av personer som befinner sig i en hemlös situation konstrueras i socialtjänstens utredningar. Resultatet visar även på att socialsekreteraren använder olika tekniker som exempelvis att styra klienten till vissa handlingsalternativ, att förmedla en ståndpunkt eller att kontrollera hur något presenteras, något som påverkar hur klienten konstrueras. Hemlöshet som konstruktion i socialtjänstens utredningar kan således antas förstås utifrån individuella eller strukturella faktorer beroende på hur klienten konstrueras i utredningarna, vilka framställer klienten som antingen ett objekt eller subjekt i förhållande till situationen den befinner sig i.

<p>Arbetets syfte är att genom en textanalys av olika forskningsarbeten upptäcka sambanden mellan textila fibermaterial, buller och ohälsa med inriktning mot det öppna kontorslandskapet och det lågfrekventa ljudet. Utifrån syftet besvaras följande frågeställningar: Vilka kunskapsområden blir synliga vid tillverkning av textila ljudabsorbenter med inriktning mot det lågfrekventa ljudet? Vilka kunskapsområden kan en tillverkare av textila ljudabsorbenter behöva belysa utifrån ett specifikt ljudproblem? <strong></strong></p><p>Frågeställningen besvaras genom en kvalitativ dokumentstudie där textmaterialet består av forskningslitteratur, facklitteratur och artiklar. Syftet är att utveckla nya perspektiv kring textila ljudabsorbenter. Genom att ge inblick kring ljudets beteende och skapa insikter kring hur buller påverkar hälsan. Detta för att få en så bred kunskapsspridning som möjligt gällande textila ljudabsorbenter för att finna samband mellan olika berörda områden.</p><p>I resultatet framgår det att textila fibrer har betydelse vid tillverkning av en textil ljudabsorbent. Betydelsen ligger i att olika textila fibrer får varierande ljudupptagningsförmågor beroende vilken grovlek, längd och behandling materialet utsätts för. Likaväl är varierande kunskaper av vikt utifrån rummets utformning, ljudets påverkan på hälsan och kring ljudets akustiska egenskaper. Kunskaper från olika områden som sedan kan vävas samman vid tillverkningen av textila ljudabsorbenter.</p>

Arbetets syfte är att genom en textanalys av olika forskningsarbeten upptäcka sambanden mellan textila fibermaterial, buller och ohälsa med inriktning mot det öppna kontorslandskapet och det lågfrekventa ljudet. Utifrån syftet besvaras följande frågeställningar: Vilka kunskapsområden blir synliga vid tillverkning av textila ljudabsorbenter med inriktning mot det lågfrekventa ljudet? Vilka kunskapsområden kan en tillverkare av textila ljudabsorbenter behöva belysa utifrån ett specifikt ljudproblem? Frågeställningen besvaras genom en kvalitativ dokumentstudie där textmaterialet består av forskningslitteratur, facklitteratur och artiklar. Syftet är att utveckla nya perspektiv kring textila ljudabsorbenter. Genom att ge inblick kring ljudets beteende och skapa insikter kring hur buller påverkar hälsan. Detta för att få en så bred kunskapsspridning som möjligt gällande textila ljudabsorbenter för att finna samband mellan olika berörda områden. I resultatet framgår det att textila fibrer har betydelse vid tillverkning av en textil ljudabsorbent. Betydelsen ligger i att olika textila fibrer får varierande ljudupptagningsförmågor beroende vilken grovlek, längd och behandling materialet utsätts för. Likaväl är varierande kunskaper av vikt utifrån rummets utformning, ljudets påverkan på hälsan och kring ljudets akustiska egenskaper. Kunskaper från olika områden som sedan kan vävas samman vid tillverkningen av textila ljudabsorbenter.

<p> </p><p>Att använda artificiella neurala nätverk i datorspel blir ett allt mer populärt sätt att styra de datorstyrda agenterna då detta gör att agenterna får ett mer mänskligt beteende och förmågan att generalisera och möta nya situationer och klara sig igenom dessa på ett sätt som andra typer av artificiell intelligens inte alltid kan hantera. Svårigheten med denna teknik är att träna nätverket vilket ofta kräver en lång tid av inlärning och många olika träningfall. Genom att använda genetiska algoritmer för att träna upp nätverken så kan mycket av det både tid och prestandakrävande arbetet undvikas. Denna rapport kommer att undersöka möjligheten att använda genetiska tekniker för att träna artificiella neurala nätverk i en miljö anpassad till och med fokus på spel. Att använda genetiska tekniker för att träna artificiella neurala nätverk är en bra inlärningsteknik för problem där det enkelt går att skapa en passande fitnessfunktion och där andra inlärningstekniker kan vara svåra att använda. Det är dock ingen teknik som helt tar bort arbetet från utvecklare utan istället flyttar det mer åt att utveckla fitnessfunktionen och modifiera variabler.</p><p> </p>

Att använda artificiella neurala nätverk i datorspel blir ett allt mer populärt sätt att styra de datorstyrda agenterna då detta gör att agenterna får ett mer mänskligt beteende och förmågan att generalisera och möta nya situationer och klara sig igenom dessa på ett sätt som andra typer av artificiell intelligens inte alltid kan hantera. Svårigheten med denna teknik är att träna nätverket vilket ofta kräver en lång tid av inlärning och många olika träningfall. Genom att använda genetiska algoritmer för att träna upp nätverken så kan mycket av det både tid och prestandakrävande arbetet undvikas. Denna rapport kommer att undersöka möjligheten att använda genetiska tekniker för att träna artificiella neurala nätverk i en miljö anpassad till och med fokus på spel. Att använda genetiska tekniker för att träna artificiella neurala nätverk är en bra inlärningsteknik för problem där det enkelt går att skapa en passande fitnessfunktion och där andra inlärningstekniker kan vara svåra att använda. Det är dock ingen teknik som helt tar bort arbetet från utvecklare utan istället flyttar det mer åt att utveckla fitnessfunktionen och modifiera variabler.

Engaging older adults in the development of digital services is an important aspect.Although previous studies have identified challenges associated with involving this targetgroup, more research is required on how technologies in participating design can be usedto address these challenges. To investigate how older adults can be involved indevelopment, we have investigated the question at issue:"How can older adults be involved in the development of digital services?"In our study, we have identified challenges associated with the involvement of olderadults in the development of digital services, and selected three participating designtechniques for the purpose of managing these challenges. Each technique represents apart of a development process. This study is driven by a qualitative research approach,where data collection has been conducted by observations, focus groups interviews andworkshops. The main contribution of the study is guidelines that describe how challengesassociated with the involvement of older adults can be managed using selectedtechniques.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2005. / Härtill 5 uppsatser.

This study focuses on providing innovative solutions to assist workers lacking technical knowledge at Husmuttern AB to assemble its products. The Swedish company produces standardized building-sections that can be assembled to build model-houses, and other forms of buildings in mobile factories. The company’s vision is to provide opportunities for inexperienced labors and newcomers to Sweden, and so playing a positive role in integrating immigrants into the Swedish market and society. To actualize this ambition, this paper aims specifically at developing tools/products that assist unskilled workers to reduce the margin of errors in determining where and how the screws will be placed when combining the wooden beams and plywood boards, which form the building sections.   Semis-structured interviews with workers at Husmuttern AB were conducted to identify problems associated with the working process. Ullman’s product-developing method was employed to develop the facilitative tools. Several concepts were developed and compared in an attempt to find the best solution for the given problem(s), and eventually two proposed products were presented: the first is a template where holes are located to mark where the screws should be placed. The other product is basically an inclined plane with a drill-guide to direct the screw in the correct gradient and prevent the screw from moving through the process.

Consumers in the UK are spending about three days of waiting in queues every year. The majority of the French consumers would choose another business if it offered faster service. Research on current waiting times are therefore focusing on finding solutions to reduce consumers wait by reducing perceived waiting time and the dissatisfaction that arises with queues. The purpose of this study is to find out how to make the queues at the theme parks more fun with interactive digital technologies and the impact these have on the guest experience. A survey is carried out to find out how mobile usage looks at amusement parks today and how the respondents place themselves against the integration of interactive digital technologies in amusement parks. Even an interview, with the leader of the world's first synchronized queue entertainment the Helix game, is implemented. Theories show that one can reduce the perceived waiting time by introducing new environmental stimuli and fill the time with various activities that visitors can be consumed by. Thus increases the guest experience and the queues are less boring and time-consuming. One way of doing this is to incorporate mobile digital interactive techniques, which respondents would like to see more of. / Konsumenter i Storbritannien spenderar ungefär tre dagar på att vänta i köer per år. Majoriteten av de franska konsumenterna skulle välja en annan affär om den erbjöd en snabbare service. Forskning gällande väntetider fokuserar därför på att hitta lösningar för att minska konsumenternas väntan genom att reducera uppfattad väntetid och på så sätt minska missnöjet som uppstår med köer. Studiens syfte är att ta reda på hur man kan göra köerna på nöjesfält roligare med hjälp av interaktiva digitala tekniker och vilka effekter dessa har på gästupplevelsen. En enkät har genomförts för att ta reda på hur mobilanvändandet ser ut på nöjesfält idag samt hur respondenter ställer sig mot integreringen av interaktiva digitala tekniker på nöjesfält.  Även en intervju med projektledaren för världens första synkroniserade kö-underhållning, Helix-spelet, genomförs. Teorier visar på att man kan minska de uppfattade väntetiderna genom att introducera nya miljöstimulanser samt fylla tiden med olika aktiviteter som besökarna kan uppslukas av. Då ökar man gästupplevelsen samt gör köerna roligare. Ett sätt att göra detta på är att integrera mobila digitala interaktiva tekniker vilket respondenterna vill se mer av.