Syftet med denna rapport är att undersöka om det med hjälp av olika designelement i ett användargränssnitt går att aktivera en specifik värderingsgrupp för att motivera miljövänligt beteende. Den värderingsgrupp som studeras är universalism som innefattar värderingar kopplade till förståelse, uppskattning, tolerans och beskyddande för alla människors och naturens välfärd. Tidigare forskning har hittat en relation mellan mänskliga värderingar och miljövänligt beteende och menar att detta kan användas för att skapa mer långsiktiga beteendeförändringar gällande miljövanor. I denna studie tittar vi vidare på detta genom att undersöka om vi genom design kan aktivera en av grupperna med dessa värderingar, universalism, som skapar dessa långsiktiga beteendeförändringar av miljövanor. I denna rapport presenteras en studie som har utförts med elva deltagare, alla studenter på Medieteknikprogrammet på KTH. Studien bestod av en undersökning samt korta intervjuer. Resultatet från undersökningen gav inget underlag för huruvida det går att aktivera universalistiska värderingar genom design men gav däremot en indikation på att visuella bilder som väcker tankar om en individs omgivning i flera fall kan få individen att vilja ta beslut grundade på universalistiska värderingar. / The purpose of this report is to examine if it is possible through the aid of different design elements in a graphic user interface to activate a specific group of values to motivate a more environmentally friendly behavior. The value group studied in this report is universalism which includes values regarding understanding, appreciation, tolerence and protection for the welfare of all people and for nature.  Earlier research has found a relationship between human values and environmentally friendly behavior that indicates that some values close to and including universalism could be used to create a more long term behavior change concerning environmental habits. In this study we look further into this by examining if we can activate the values that create these long term behavior changes of environmentally friendly behavior. This report presents a study that has been performed on eleven participants, all students at the Media technology program at KTH. The study consisted of a survey and a short interview. The result of this study gave no foundation to decide whether it is possible to activate universalistic values through design or not, but it gave an indication from several cases that visual imagery that evokes thoughts about our surroundings could make an individual care to make a decision based on universalistic values.

Syftet med denna undersökning är att studera hur matematiklärare uppfattar formativ bedömning, hur mycket stöd de får och hur lärare använder formativ bedömning i sin matematikundervisning. Undersökningen utförs på en skola som uttalar sig arbeta utifrån Dylan Wiliam och Helen Timpanys forskning om kollegialt lärande med hjälp av handboken av Wiliam och Leahy (2015). För att uppnå syftet med undersökningen så utfördes lektionsobservationer samt kvalitativa intervjuer med lärarna, rektor och samtalsansvarig för skolan. Resultatet visar att lärarna använder sig av olika metoder och tekniker inom den pedagogiska reformen formativ bedömning. Lärarna känner att de fått stöd ifrån sin ledning men att det varit svårt att arbeta med formativ bedömning på grund av att de har varit stort utbyte på kollegor. En slutsats är att oavsett hur mycket stöd och expertis som lärarna får så är det i slutänden upp till hur involverad läraren själv vill vara och vill utvecklas.

För att Försvarsmakten fortsatt ska tillväxa personellt i den takt som är planerad är det av vikt att den redan befintliga personalen kvarstannar i organisationen. Den personalkategori som det är fokus på i denna studie är specialistofficeren i teknisk befattning vid sjögående förband och de motivationsfaktorer som gör att kategorin kvarstannar i Försvarsmakten. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för den upplevda motivationen hos specialistofficerare i tekniska befattningar vid sjögående förband i Karlskrona garnison.   En kvalitativ metod och en induktiv ansats valdes för att genom intervjuer samla in den empiri som behövdes till studien. Samtidigt som insamling av empiri pågick, genomfördes grounded theory för att hitta samband och slutligen komma fram till en kärnkategori benämnd;  uppdragstaktiken och tillitens inverkan på motivationen för specialistofficerare i tekniska befattningar att tjänstgöra vid Försvarsmaktens sjögående förband.  Respondenterna i denna studie beskrev att deras motivation får de dels av sina kollegor och den starka sammanhållning som finns ombord på fartygen men även från den tekniska utmaningen. Respondenterna berättade att de tar en utbildar- och rekryteringsroll på stort allvar och vill bidra till att fler väljer yrket som specialistofficer samt att arbetsledningen av sig själv och egen personal ökar deras motivation och de anser att när de erhåller en uppgift ökar motivationen när de känner tilliten vid genomförandet. Därför bör uppdragstaktik som ledningsfilosofi vara tongivande vid givande av uppgifter. Flertalet av respondenterna ser sig som det organisatoriska minnet ombord då de kvarvarar länge i befattningar vilket de även belyser som en ökande roll i framtiden då Försvarsmakten har behov av specialistofficerens kompetens vid genomförande av uppdrag. Efter genomförd studie är vår samlade bild att organisationsenheter med yrkeskategorin, specialistofficerare i teknisk befattning, kan ta till sig de slutsatser som framgår men även reflektera över vilka motivationsfaktorer som kan påverkas för att bibehålla de redan befintliga specialistofficerarna vid Försvarsmaktens sjögående förband. Rubriken till detta arbete ”Klargöring för gång ” åsyftar metaforiskt till studiens slutsatser avseende de motivationsfaktorer hos yrkeskategorin som framkommit. Likt när fartygets funktioner färdigställs för att bege sig ut på uppdrag till sjöss, är även motivationen en viktig beståndsdel hos personalen. Tillväxten startar med den verksamma personalen och samtliga är viktiga att behålla i ett växa perspektiv för att lösa de uppdrag som fartygen med besättningar ställs inför.

Den här studien syftar till att undersöka hur två bildlärare på gymnasiet integrerar miljö- och hållbarhet i bildundervisningen vad det gäller material och tekniker för bildframställning. Genom semistrukturerade intervjuer har dessa bildlärares beskrivningar om integrationen av miljö- och hållbarhet samlats in. Resultatet visar att bildlärarna prioriterar praktiska skäl när det kommer till val av material i bildklassrummet, men även att de inkluderar återvinning och återbruk som viktiga delar i bildlektionerna. Resultatet visar även att bildlärarna vill förmedla ett förhållningsätt att ta hand om de material och verktyg som finns i bildklassrummet. Däremot så upplever lärarna även svårigheter i integrationen av miljö- och hållbarhet, såsom tidsbrist. Tolkningen av resultatet indikerar att lärarna anammar en princip om sparsamhet som visar sig genom praktiska handlingar i klassrummet och att de implementerar integrativ didaktik, där läroplansmål och ämneskunskaper integreras. Däremot så visas även ett konkurrensförhållande mellan läroplansmålen och ämneskunskaper, där det sistnämnda prioriteras före det andra.

BakgrundArbetets teoretiska ram grundar sig på Säljös sociokulturella teori. I bakgrunden sammanfat-tas hur styrdokumenten sätter krav på en likvärdig utbildning för alla elever. Det redogörs för forskning om andraspråksinlärning, interaktion och samspel i klassrummet och användning av informations- och kommunikationsteknik i skolan. Dessutom beskrivs reflektioner av olika pedagoger och forskare om slöjdämnet som pedagogiskt redskap.SyfteSyftet med studien är att undersöka om instruktionsfilmer om textila tekniker kan användas som redskap till kunskapsutveckling för elever med svenska med andraspråk i årskurs två och tre.MetodStudien är av kvalitativ karaktär. Den har inslag av etnografin som fokuserar på den sociala interaktionen inom en grupp samt aktionsforskningen som syftar på att optimera en verksamhet. Datainsamlingen skedde genom observation, intervju och fotodokumentation av elevernas produkter. Urvalsgruppen omfattade 18 elever i årskurs två och tre. Det genomfördes tre observationspass med grupper om sex elever och nio intervjuer där eleverna frågades parvis.ResultatArbetet visar att det är möjligt för elever med svenska som andraspråk att utveckla färdig-hetskunskaper i knytandet av ett vänskapsarmband med hjälp av en instruktionsfilm om denna teknik. Eleverna bekräftade att filmen underlättade förståelsen av det svenska språket. De visade en hög grad av aktivitet och engagemang under observationerna. Interaktionen med datorn och eleverna emellan var dock mindre utpräglad. / Program: Lärarutbildningen

Hur tillägnar sig gymnasieelever sin kunskap och är de medvetna om hur de tillägnar sig praktisk och teoretisk kunskap? Dessa frågor har Comenius och Dewey långt före mig sökt svaret på. Denna studie avser att bidra med kunskap om denna process. De elever som ingått i denna studie berättar om hur de upplever skillnader och likheter mellan teoretisk och praktisk kunskap. Elevernas tolkningar om hur de uppfattar lärandet är en central del av arbetet där elevens syn är viktig. Studiens syfte är undersöka hur elever på gymnasieskolans yrkesförberedande program upplever att de tillägnar sig kunskap och framför allt hur de uppfattar skillnaden mellan praktiskt och teoretiskt lärande. För att få reda på hur elever upplever målen med skolan och hur de ser på sitt lärande har jag genomfört intervjuer med fyra elever. Intervjusvaren har sedan analyserats för att få en bild av deras erfarenheter. Resultatet pekar på att eleverna inte är särskilt medvetna om vilka strategier de har för att lära sig kunskap. Strategierna för ett lärande är mer en omedveten handling som är svår att redogöra för hur den fungerar. Eleverna beskriver stora skillnader mellan teoretisk kunskap och praktisk kunskap men under intervjun visar de också en medvetenhet. När likheterna mellan teoretisk och praktisk kunskap efterfrågas har eleverna svårt att redogöra för vart gränsen mellan dessa egentligen går. Jag har förstått att ju större anknytning till elevens verklighetsvärld utbildningen har desto bättre förutsättningar har lärandet. / How Upper Secondary School students acquire the knowledge and are aware of how to acquire practical and theoretical knowledge. These issues have Comenius and Dewey long before I sought the answer to and the process that leads to the answer, this study is a small piece of road. The students who concluded in this study tell us about how they perceive the differences and similarities between the theoretical and practical knowledge. Students' interpretations of how they perceive learning is a central part of the process in which the pupil's views are important. A part of the study is to find out students' perception of school aims and the aims they have with the school. To find out how they perceive the aims of the school, and how they view their learning, these students were interviewed and interview responses were analyzed to obtain a picture of their views. The results indicate that students are not particularly aware of what strategies they have to learn the knowledge. The strategies for learning are more an unconscious act that is difficult to explain how it works. Students see large differences between theoretical knowledge and practical knowledge. During the discussion, a greater awareness and where the similarities between these fields of knowledge are discussed so students have been hard to explain every line between practical and theoretical knowledge really is. I understand that the more related the learning is to the student's real world the more they are learning.

Dagkirurgi blir allt vanligare. Då det genomförs under generell anestesi förekommer ofta oro och postoperativa komplikationer som smärta och illamående. Patienters tillfredsställelse med dagkirurgi och anestesi har tidigare studerats, men ofta med enkäter av låg kvalité. Syftet med denna studie var därför att med hjälp av intervjuer studera dagkirurgiska patienters upplevelse av anestesi och kirurgi. Sju patienter intervjuades. Intervjuerna var kvalitativa och analyserades med innehållsanalys. Resultatet kan sammanfattas i ett övergripande tema: förberedda patienter ser dagkirurgi som en positiv upplevelse. Domänen före operation beskrevs av kategorierna: viktigt med information, mycket tankar inför operation, smidigt insomnande och vissa obehagliga moment. Domänen efter operation beskrevs av kategorin: lugnt uppvaknande. Domänen total upplevelse beskrevs av kategorierna: kommunikation med personal ger lugn samt dagkirurgi en positiv upplevelse. Patienter som med hjälp av förberedande information och personalens goda bemötande och som genomgår dagkirurgi under generell anestesi, ser upplevelsen som positiv. De kommer in till sjukhuset med mer förhoppningar än oroskänslor. Informationen som ges behöver anpassas individuellt. Förekomsten av smärta och illamående är låg den närmsta tiden efter dagkirurgi. / Day surgery is becoming more common and with general anesthesia, anxiety and postoperative complications such as pain and nausea has been described. Patient satisfaction with day surgery and anesthesia are previously studied, but often with surveys of low quality. The purpose of this study was therefore with interviews study patients’ experience of anesthesia and surgery in day surgery. Seven patients were interviewed. The interviews were qualitative and analyzed using content analysis. The result can be summarized in a theme: prepared patients describe day surgery as a positive experience. The domain before surgery was described by the categories: importance of information, many thoughts before surgery, fell asleep easily and some uncomfortable moments. The domain after surgery was described by the category: peacefully awakening. The domain total experience was described by the categories: communication with nursing staff reduces anxiety and day surgery a positive experience. Patients with the help of preparatory information and good interactions with the nursing staff and who are undergoing day surgery with general anesthesia, describe the experience as positive. They come to the hospital with more hope than anxiety. The information needs to be individually adjusted. The presence of pain and nausea is low immediately after day surgery.

<p>Hur tillägnar sig gymnasieelever sin kunskap och är de medvetna om hur de tillägnar sig praktisk och teoretisk kunskap? Dessa frågor har Comenius och Dewey långt före mig sökt svaret på. Denna studie avser att bidra med kunskap om denna process. De elever som ingått i denna studie berättar om hur de upplever skillnader och likheter mellan teoretisk och praktisk kunskap. Elevernas tolkningar om hur de uppfattar lärandet är en central del av arbetet där elevens syn är viktig. Studiens syfte är undersöka hur elever på gymnasieskolans yrkesförberedande program upplever att de tillägnar sig kunskap och framför allt hur de uppfattar skillnaden mellan praktiskt och teoretiskt lärande. För att få reda på hur elever upplever målen med skolan och hur de ser på sitt lärande har jag genomfört intervjuer med fyra elever. Intervjusvaren har sedan analyserats för att få en bild av deras erfarenheter. Resultatet pekar på att eleverna inte är särskilt medvetna om vilka strategier de har för att lära sig kunskap. Strategierna för ett lärande är mer en omedveten handling som är svår att redogöra för hur den fungerar. Eleverna beskriver stora skillnader mellan teoretisk kunskap och praktisk kunskap men under intervjun visar de också en medvetenhet. När likheterna mellan teoretisk och praktisk kunskap efterfrågas har eleverna svårt att redogöra för vart gränsen mellan dessa egentligen går. Jag har förstått att ju större anknytning till elevens verklighetsvärld utbildningen har desto bättre förutsättningar har lärandet.</p> / <p>How Upper Secondary School students acquire the knowledge and are aware of how to acquire practical and theoretical knowledge. These issues have Comenius and Dewey long before I sought the answer to and the process that leads to the answer, this study is a small piece of road. The students who concluded in this study tell us about how they perceive the differences and similarities between the theoretical and practical knowledge. Students' interpretations of how they perceive learning is a central part of the process in which the pupil's views are important. A part of the study is to find out students' perception of school aims and the aims they have with the school. To find out how they perceive the aims of the school, and how they view their learning, these students were interviewed and interview responses were analyzed to obtain a picture of their views. The results indicate that students are not particularly aware of what strategies they have to learn the knowledge. The strategies for learning are more an unconscious act that is difficult to explain how it works. Students see large differences between theoretical knowledge and practical knowledge. During the discussion, a greater awareness and where the similarities between these fields of knowledge are discussed so students have been hard to explain every line between practical and theoretical knowledge really is. I understand that the more related the learning is to the student's real world the more they are learning.</p>

<p>Use Case-tekniken används för kravutvinning under RE-processen. Under RE-processen utvinns och dokumenteras krav på det nya systemet. I detta arbete undersöks vilka oklarheter systemutvecklare som använder Use Case-tekniken upplever med beskrivningen av denna teknik.</p><p>Hur Use Case-tekniken utvecklats och vilken kritik som riktats mot tekniken beskrivs även detta i arbetet.</p><p>Undersökningen utgår ifrån hur de systemutvecklare som använder tekniken upplever att denna är beskriven och utfördes med enkäter och intervjuer.</p><p>Svaret på undersökningen är att de systemutvecklare som använder Use Case-tekniken upplever att denna som helhet är tydligt beskriven. På detaljnivå upplever dock de svarande att teknikens beskrivning:</p><p>* saknar stöd för på vilken nivå Use Cases skall utformas,</p><p>* saknar bra exempel,</p><p>* inte har tillräckligt fokus på syftet med Use Cases,</p><p>* saknar stöd för hur Use Cases skall utformas,</p><p>* inte beskriver skillnaden mellan generalisering och <<extend>></p><p>* inte beskriver skillnaden mellan <<include>> och <<extend>> tillräckligt väl.</p>

Denna studie undersöker fyra grundskole - och grundsärskoleelevers upplevelser av den egna skolmiljön i en inkluderande verksamhet. Studien är baserad på kvalitativa undersökningsmetoder som deltagande tekniker, observationer och samtal. En analys av materialet har gjorts utifrån rumslig, social och didaktisk aspekt av inkludering. Resultaten av studien visar att eleven kan vara inkluderad utifrån en eller flera aspekter. Eleverna har beskrivit sin skolmiljö och uttryckt de behov de har för att kunna delta i skolans arbete. Det finns en samstämmighet hos eleverna i deras önskemål om en lugn miljö och arbete i mindre grupp. Trots att klassrummet synbarligen hade en lugn miljö, var det ändå ansträngande att vistas där en hel lektion. För att utveckla skolans arbetsmiljö kan man arbeta med ett mer medvetet förhållningssätt till klassrummets utformning. Klassrummet ska vara en plats för lärande och en social mötesplats. För att göra skolan tillgänglig måste miljön studeras utifrån olika synvinklar och där kan eleverna vara med och påverka. Studien kan bidra till att lyfta fram metoder och synsätt för att göra skolmiljön tillgänglig för alla elever.