Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur de obligatoriska teknikkurserna, ”Teknik, människa, samhälle” samt ”Teknikutveckling och företagande” är utformade, med avseende på läroböcker, arbetsmetoder och kunskapsområden som tas upp, på ett antal gymnasieskolor runt om i landet. Detta har gjorts dels med hjälp av en enkätundersökning och dels genom en analys av de läroböcker som genom enkäten framkom som de mest använda i kursen ”Teknik, människa, samhälle”. Resultatet visar på att kursernas upplägg skiljer sig åt med avseende på vilka läroböcker, arbetsmetoder och kunskapsområden som tas upp på de olika skolorna i undersökningen men att samtliga uppfyller de kursmål som är satta för de båda kurserna. Den arbetsmetod som främst används i båda kurserna är projektarbete. En slutsats man kan dra av arbetet är att elever från olika skolor möter olika teknikområden beroende på var skolan är belägen i landet vilket kan ge effekt på den bild eleven får av vad det innebär att arbeta med teknik och teknikutveckling.

Diss. Linköping : Univ., 2003.

While there is an increase in population and an extensiveurbanization, the city-scape of Sweden’s big cities evolves, whichrequires new demands for inventive solutions regardinginfrastructure. As increased population calls for more effectiveutilization of the land, the need for public transportation andits infrastructure has expanded. Bus depots are one fundamentalexample of the infrastructure that is needed to provide attractivepublic transportation, which is why Transdev has initiated theproject of automatizing a bus depot. Transdev is planning to equip12 of their 24 buses with ultrasonic sensors to alert driversabout oncoming obstacles by the help of light. Given that Transdevwishes to identify current sensor technology as a first step to anautomated depot, the purpose of this project is to map out thepotential of such technology by analyzing the damage on the busesas well as by analyzing current and future technology. The theoretical background is an outline of the subject ofautomation and includes a brief description of the technology usedin automated vehicles as well as a summary of the different levelsof automation and what is needed in terms of technology to achievea given level. The outline also includes a glossary and adescription of ongoing projects in the field of automation. Theinformation was used to create the necessary basic understanding,and was collected using documents, reports and internet-basedsources. To map the bodywork damages, a mix of a quantitative anda qualitative method was used, where the quantitative relied onstatistics from in-house systems. The qualitative relied oninterviews with drivers involved in the project. In order toassociate a bodywork damage to a given area of the bus, the buswas divided into separate zones. The collected data was presentedusing a circle diagram to make the information comparable andperspicuous, and the interviews were summarized. It was mainly thedepot in Lund that was investigated. The result shows that the placement of the bodywork damage differdepending on the investigated depot, and that the zone with mostdamages is not necessarily the zone with the highest cost. It alsoshows that the sensors have the potential to prevent 51% of thebodywork damage at Lund’s depot. The drivers are positive to theuse of sensors but think that the feedback needs improvement.Today the feedback is only visual and designed in a way that makesit difficult to read and react on, and in order to get an adequateimplementation of the sensors, a detailed pre-study is necessary.Finally, it is clear that the use of sensors can be a profitableinvestment with the potential of higher cost savings with adequateimplementation, and that further steps of automation should bemotivated by other factors than the one of bodywork damage. / I takt med en ökande befolkningsmängd och stark urbanisering pågår en utveckling av stadsbilden i destora städerna som innebär nya krav på smarta lösningar kring infrastruktur. Som en konsekvens avökat antal invånare samtidigt som effektivare utnyttjande av markytan eftersträvas, ökar behovet avkollektivtrafik och infrastrukturen runt denna. Bussdepåer är ett exempel på den grundläggandeinfrastruktur som krävs för att tillhandahålla en attraktiv kollektivtrafik, varför Transdev har inlett ettprojekt kring ett första steg till en automatiserad bussdepå. På en av deras depåer planeras 12 av 24 fordon att utrustas med ultraljudssensorer och tillhörande utrustning för att med ljus varna för hinder.Mot bakgrund av att Transdev önskar identifiera potential och befintlig sensorteknik för att uppnå ettförsta steg till en automatiserad depå är syftet att kartlägga potentialen för en sådan genom att delsundersöka skadeläget på bussarna, dels analysera befintlig och kommande teknik. Den teoretiska bakgrunden består av en kartläggning av området kring automation och innefattar delsden teknologin som används i helt eller delvis autonoma fordon i dagsläget, dels en sammanfattning avden standard som redogör för vilka nivåer av automation det finns och vad som krävs för att ett fordonska vara associerad till en given nivå. Vidare följer en ord- och begreppsförklaring samt enbeskrivning av pågående projekt inom området autonomi. Informationen samlades in genom enlitteraturstudie som främst förlitade sig på internetbaserade källor samt dokument och rapporter, ochhar använts för att skapa den grundläggande förståelsen som var nödvändig för fortsatt arbete. För kartläggning av skadestatistiken användes en mix av kvantitativ och kvalitativ metod, där denkvantitativa bestod av datainsamling genom statistik från interna system. Den kvalitativa metoden i sintur förlitade sig på intervjuer med två förare som varit delaktiga i projektet sedan start. För atttydligare associera en skada till en given placering delades bussen in i zoner. Informationen har sedansammanställts i cirkeldiagram med tillhörande figur för att göra skadestatistiken överskådlig ochjämförbar, och intervjuerna är sammanfattade utifrån transkriberingarna. I huvudsak är det Transdevsdepå i Lund som har undersökts. Resultatet visar att skadornas placering skiljer sig beroende på undersökt depå, samt att den zon somflest skador sker i inte nödvändigtvis har högst skadekostnad. Det visar också att sensorerna harpotential att avhjälpa 51% av alla skador vid depån i Lund. Av intervjuerna framkom att förarna ärpositivt inställda till användandet av sensorer men att återkopplingen bör förbättras, då den i dagslägetendast är visuell. Dessutom är den utformad på ett sätt som gör det svårt att uppmärksammas påförestående hinder, samt att läsa av den information som ges. Undertecknade ser även vikten av enutförlig förstudie för en adekvat sensorimplementering. Slutligen står det klart att användandet avultraljudssensorer kan vara en lönsam investering med potential till större kostnadsreducering omovanstående beaktas, och att fortsatta steg av automation bör motiveras av fler faktorer än enbartskadeläget.

Detta examensarbete utvärderar XML:s framtida möjligheter. XML är ett dynamiskt markeringsspråk som är tänkt att lösa många av HTML:s brister. Hittills har markeringsspråket fått mycket positiv kritik, men i och med att XML fortfarande inte har slagit igenom helt är dess framtid fortfarande oviss. En undersökning av tidigare produkt- och teknikintroduktioner i samhället resulterar i ett ramverk bestående av faktorer som kan påverka produkter/tekniker vid en introduktion på marknaden. Detta ramverk jämförs sedan med XML för att se i vilken omfattning XML uppfyller ramverkets faktorer. Vidare undersöks tre produkt- och teknikutvecklingsmetoder, vilket resulterar i att de utvecklingsfaser som ses som extra viktiga vid produkt- och teknikutveckling tas fram. Dessa faser fungerar som en mall då XML:s utvecklingsprocess studeras. Ovanstående undersökningar genomförs som litteraturstudie. Utvärderingen visar att XML inte följer ramverkets och produktutvecklingsmetodernas mönster fullt ut. Detta resultat ligger sedan till grund för analys av XML:s framtidsutsikter.

Journalistbranschen befinner sig i ständig förändring och har genomgått en oerhört omfattande utveckling under lång tid. Både journalistiken och journalisterna påverkas av ett ökande teknikfokus, där webbpublicering är det centrala och där medierna konkurrerar med människors uppmärksamhet i allt större utsträckning.  Syftet med denna undersökning har i synnerhet varit att undersöka åtta svenska journalister varav fyra är yngre och fyra äldre i hur de upplever den teknik och digitaliserade verktyg som används i det vardagliga arbetet. Vårt intresseområde för denna uppsats har varit hur journalister förhåller sig till teknik i sitt journalistiska arbete och hur detta beror på arbetslivserfarenhet samt typ av dagstidning. Det har använts en kvalitativ metod för att kunna svara på frågeställningarna. Denna undersökning har gjorts genom intervjuer med journalister anställda vid två dagstidningar, en lokal tidning och en rikstäckande tidning. Fyra personer från varje tidning, två mindre erfarna och två mer erfarna journalister intervjuades till uppsatsen. Denna undersökning visar att det finns likheter mellan journalister som arbetar vid en lokal tidning och journalister som arbetar vid en rikstäckande tidning. Det visar sig utifrån intervjuerna vara större skillnader mellan hur yngre och betydligt mer erfarna journalister förhåller sig till digitala webb- och mjukvarubaserade verktyg i sin yrkesutövning. De yngre journalisterna i studien visade överlag att de var mer intresserade av olika medietekniska lösningar, medan journalister i den äldre gruppen för undersökningen visade en mer ifrågasättande inställning till tekniken. Som det ges en bild av i olika sammanhang är journalistbranschen starkt präglad av ett fokus på digital teknik, men även av dagens sociala medier-centrerade samhälle.  Sammanfattningsvis visar denna studie att det finns skillnader i omfattning och förhållningssätt mellan en mindre dagstidnings och en större dagstidnings användning av digitala tekniska verktyg. Det finns även tydliga skillnader utifrån hur lång journalistisk arbetslivserfarenhet som journalisterna har.

Trafikverket har satt ett mål att ha en klimatneutral infrastruktur till år 2040 som verkställs genom att bland annat ställa klimatkrav i förfrågningsunderlagen till deras projekt. Dessa krav kan komma att betyda stora omställningar för entreprenadföretag. Detta har Nyab Infrastruktur, som driver Trafikverkets projekt E4 Sikeå Gumboda, identifierat och ser att framtiden med dessa klimatkrav är oviss då man inte vet i vilken riktning de kommer att utvecklas. Vidare har de fått höra vid ett leverantörsmöte att det eventuellt skall införas regionanpassade klimatkrav. Syftet är att inom anläggningsbranschen utreda hur klimatkraven från beställare kommer att förväntas förändras inom en överskådlig framtid i norra Sverige. Syftet är även att utreda hur tekniker utvecklas hos maskintillverkare och materialleverantörer, detta för att på så sätt se hur entreprenadföretag kan anpassa verksamheten för att möta de klimatkrav som antas ställas i framtiden. En litteraturstudie har genomförts för att bidra med vetenskaplig grund för det resultat som intervjustudien och dokumentstudien bidrog med. Intervjustudien inkluderar personer från Trafikverket, Nyab Infrastruktur samt några materialleverantörer. Dokumentstudierna har kompletterat med information som intervjustudien inte kunde bidra med. Vidare har en resultatet från dessa tre datainsamlingar analyserats för att se trender om hur framtiden inom anläggningsbranschen kan komma att förändras. Offentliga beställare har en stor möjlighet att påverka i vilken takt en klimatomställning sker genom upphandling, det är dock viktigt att kraven läggs på en rimlig nivå. Materialleverantörer och maskintillverkare utforskar ständigt ny teknik och andra metoder för minskad klimatpåverkan från deras produkter. För just fordon och arbetsmaskiner är drivlinor det som utvecklas mest just nu. Entreprenadföretag måste även se över vilka som är inblandade i klimatarbetet inom företaget. Sedan en tid ställer Trafikverket krav på projekt genom att kräva minskade utsläpp samt fossilfrihet. Framåt kommer kraven skärpas och specificeras ytterligare. Allt fler fordon och arbetsmaskiner elektrifieras med tiden och fler modeller är under utveckling eller i prototypstadier. Materialtillverkare kollar på hur man kan implementera mer cirkulära flöden i tillverkningen. Det finns inga regionala skillnader från Trafikverkets håll, dock kan klimatkraven anpassas efter projektet om omständigheterna tillåter det. Entreprenörer rekommenderas därför alltid kolla upp om det förekommer alternativa klimatkrav i det aktuella projektet, samt att hålla koll på vad marknaden erbjuder i form av klimatneutrala lösningar för anläggningsbranschen. Vidare rekommenderas entreprenadföretag inkludera samtliga inom företaget, inte minst samtliga inom projektorganisationen, i klimatarbetet för att minska utsläpp.

The aim of this thesis is to contribute to the field ofinformation politics, in the areas of the future regulationof The Fundamental Law on Freedom of Expression andThe Freedom of the Press Act. The focus of the study is todiscursively examine how ideas and perspectives ontechnological developments are expressed in a pendingSwedish legislative proposal. The empirical data consistsof an interim government report, SOU 2010:68, writtenby Yttrandefrihetskommittén (Committee on Freedom ofExpression) and analysed using Norman Fairclough'sCritical Discourse Analysis. The analysis is conducted onthree levels: a textual level, a discursive practice level anda social practice level.On the textual level we found that the committeecontinously uses significantly charged expressions todescribe technological development. On the discursivepractice level two discourses were identified. Adeterministic discourse is prevalent in passages wheretechnological issues are described, and an intrumentalisticdiscourse dominates passages where the politicalregulation for dealing with technological developmentproblems is described. On the social practice level wefound that a discussion with a focus on the idea oftechnological neutrality is used as a means of meeting thepolitical incitements which gave rise to the report itself.The results show that the idea of neutralizing thepublication technologies connected with the rights offreedom of expression in Swedish legislation is proposedis two ways. Firstly, by describing problems connectedwith technological development in deterministic terms,and secondly, by suggesting political measures for dealingwith the problems in instrumentalistic terms. / Program: Bibliotekarie

Distributed, renewable generation-units and more efficient use of electric power,demands a developed electric grid. This grid is often referred to as the “Smart Grid”. This future electric system rise expectations among actors in the existing electricmarket. International organizations share visions of opportunities for electricityconsumers and new actors, ready to enter the market. At the same time, electricutility companies may question the need for some of these upcoming changes, as theyare sometimes expected to lead the development. This paper therefore seeks to investigate the business opportunities related to SmartGrids. This is done throughout interviews, literature-studies and analysis usinginnovation-development theories. Primary focus of the paper is directed towards theelectric utility companies, secondary towards electric consumers. Business opportunities for utility companies are found to be primary associated withoperation and maintenance aspects of the grid. Developed control-systems andupdated maintenance strategies may increase the overall system knowledge and thequality of the distribution. Cost-reduction activities as these are probably results ofthe revenue-cap regulation controlling grid companies. Future consumers may benefit,socially and economically, from solutions visualizing and controlling different electriccomponents in the real estate. At the same time the development of Smart Grids is a rather slow process, partlybecause of large amount of system-components and partly because of existing rulesand laws concerning the electric system. In order to identify future opportunitieswithin Smart Grids, it is crucial to gain knowledge of the system and to satisfy realneeds or problems.

This thesis examines the development of technology and of tactics in the logistics branch. Previous studies discuss a wide range of theories that investigates technology and tactical development for combat units, but it is still unknown how the development of logistics units can be explained. The ambition with this bachelor thesis is to develop a theory that clarifies if the development of the logistics branch’s technology and tactics can be explained with the same theories as for the combat units, or if the process depends on the combat units new requirements that arise from their development. This research is based on a one-case study of the German 1.Panzer division’s combat unit and logistics branch during its active years 1935 to 1945. The analysis is based on Lautenschlägers theory regarding development of technology and tactics. The results comfirm that Lautenschlägers theory explicates the development in the combat units but not in the logistics branch. The results of the analysis instead comfirm that tha logistics brach’s technology and tactics development depends on the combat units and that an independent developing process is absent.

I denna uppsats i Ekonomisk Historia undersöks vad som var drivkrafterna och motiven bakom Umeå kommuns IT-satsningar som genomfördes på 1990-talet. Datorer och automatiserade lösningar etablerades och förändrade arbetsmarknaden redan på mitten av 1900-talet. Teknikutvecklingen gick framåt och på 1990-talet var tekniken tydligt integrerad i de kommunala verksamheterna bland annat i form av administrativa dataprogram. För att hantera behovet av data- och IT så fastslog Umeå kommun en ny ADB-policy 1990. Umeå kommun var tidiga med att sälja egenutvecklade datasystem och lösningar till andra kommuner och företag. ADBkontoret blev senare UKF-data och efter det ostrukturerades ännu en gång till Umeå kommuns IT-kontor . Fokus var från mitten på 1990-talet på att utveckla användningen av IT i kommunala verksamheterna. Anledningen till de kraftiga investeringarna i IT inom Umeå kommun var dels på grund av en hög tilltro till tekniken, men det fanns en uttrycklig målsättning att data- och IT skulle medföra effektivisering och ekonomiska fördelar. Stundtals fanns det även en viss övertro för data- och IT, något som vissa ansåg som vanligt för tidsperioden. Samtidigt blev det tydligt att tekniksatsningarna gav positiva effekter för Umeå kommun.