Diss. Karlskrona : Blekinge tekniska högskola, 2005.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2010.

I denna studie undersöks genusmedvetenhet inom tre civilingenjörsprogram vid Uppsala universitet vilka har olika andel kvinnliga respektive manliga studenter. Universitetet hävdas ofta vara en könsneutral organisation, men med utgångspunkt i den låga andelen kvinnor inom tekniska utbildningar är det av betydelse att analysera dessa ur ett genusperspektiv. Fokus ligger på att analysera genuskultur inom respektive program och hur denna upplevs av olika programaktörer, för att vidare dra slutsatser kring medvetenhet om konstruktion av genus. Data har insamlats genom intervjuer med programansvarig, programstudievägledare samt kvinnliga och manliga studenter på respektive utbildningsprogram. Studien visar att genusmedvetenhet på programnivå förknippas med en jämn könsfördelning bland studenter och lärare, vilket försummar andra faktorer vilka påverkar genuskultur inom programmen. Studien visar vidare att en jämn könsfördelning inte är en tillräckligt medveten åtgärd för att uppnå en jämställd genuskultur.

The interest in technology subject has been growing in recent years, especially in primary schools. In Sweden, technology is part of the national curriculum and is considered a critical subject for equipping students with problem-solving, creativity, innovation skills, and knowledge. My research aims to investigate the perspectives and thoughts of Swedish primary school students on technology subject, with a specific focus on 9th-grade students who have completed their primary education and are about to enter secondary school. The study seeks to explore students' learning preferences in the technology subject and gain insight into their attitudes and thoughts. Additionally, the study aims to contribute to increased positive attitudes towards the Technology subject by highlighting the effectiveness of teaching in relation to students' learning. To obtain empirical data, both qualitative and quantitative research methods were used in the form of two surveys method, one in digital and another in paper form.The research questions investigated are as follows: i. How do students prefer the technology course to be taught in primary schools? ii. Which part of the technology syllabus offered evokes students' interest in the technology subject in primary school? iii. What influences their program choices regarding the program in secondary school? The research question, survey results, and conclusions reveal a significant disparity between students' expectations and their actual experience of learning technology. The students expressed discontent with their learning, it is intriguing to note that they preferred working in groups or pairs. Moreover, most students found programming to be an engaging subject, indicating their keen interest in it. Pinpointing the specific programming activities that students enjoy would be beneficial in shedding light on the particular aspects of the technology curriculum that appeal to them.  Results regarding students' attitudes and experiences of technology education in primary school revealed a discrepancy between their expectations and actual experiences. However, students generally had a positive attitude toward technology education. Practical learning and programming were found to be the most enjoyable aspects, and involving students in decision-making and acknowledging their preferences is crucial for increasing their interest. / Intresset för teknikämnet har ökat de senaste åren, särskilt i grundskolorna. I Sverige är teknik en del av läroplanen och anses vara ett viktigt ämne för att utrusta eleverna med problemlösnings, kreativitets, innovationsförmågor och kunskap. Min undersökning syftar till att undersöka elevers perspektiv och tankar om teknikämnet i grundskolan, med särskilt fokus på elever årkurs 9 som har avslutat sin grundskoleutbildning och ska börja på gymnasiet. Dessutom, utforskar studien elevernas lärandepreferenser inom teknikämnet och söker instinkt i deras attityder och tankar. Vidare syftar studeine till att bidra till ökad positiv inställning till teknikämnet genom att belysa effektiviteten i undervisningen i förhållande till elevernas lärande. För att få empiriska data användes jag både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder i form av två enkäter, en digital och en annan i pappersform. Forskningsfrågorna som undersöks är följande:i. Hur föredrar eleverna att teknikämnet ska undervisas i grundskolan? ii. Vilken del av teknikarbetsområde väcker elevernas intresse för teknikämnet i grundskolan? iii. Vad påverkar students programval gällande programmet i gymnasieskolan?Studiens resultat visar en betydande skillnad mellan elevernas förväntningar och deras faktiska upplevelse av att lära sig teknologi. Det är intressant att notera att eleverna föredrog att arbeta i grupp eller par. Dessutom fann de flesta eleverna programmering vara ett engagerande ämne, vilket indikerar deras stora intresse för det.

<p>Detta arbete handlar om den tekniska utbildningen i Försvarsmakten, närmare beskrivet hur en kursbeskrivning för systemmekaniker och tornmekaniker genomförs praktiskt och hur den skall genomföras teoretiskt. Uppsatsen kommer inte att behandla hela utbildningen. Den kommer bara behandladen minsta delen av utbildningen - den del som innefattar soldatutbildningen. Syftet med att skriva detta arbete är att komma fram till om den tekniska utbildningen genomförs på ett kvalitativt sätt och kontrollera om en mekaniker kan agera i subarktisk miljö efter sin genomförda utbildning. Denna uppsats är uppbyggd på följande sätt. Först genomförde jag en kvalitativ innehållsanalys för att få en grundstomme i arbetet. Detta följdes av kvalitativa intervjuer för att få veta hur utbildningen genomförs i praktiken. Avslutningsvis diskuterades de frågor jag ställde för att kunna avrunda arbetet ur mina egna synvinklar samt att göra subjektiva bedömningar. Slutsatserna som dragits i denna uppsats är att det finns brister i utbildningen och i kursplaner av tornsystemmekaniker. Bristerna i utbildningen som blev uppenbara är att utbildare inte alltid utbildar på det som skall utbildas som är i detta fall ”kallt väder” utbildning. Detta på grund av att utbildare ser denna del av utbildning som tidstjuv och hellre fokuserar på den tekniska utbildningen. De brister i kursbeskrivningen som kom fram under min rapport är att torn- och systemmekanikerutbildningarna inte är i synk med varandra. Det innebär att utbildningarna inte alltid strävar mot samma mål. Tornmekanikerna genomför enligt kursplan en ”kall väder”-utbildning men inte systemmekanikerna och på grund av detta kan det vara svårt för dessa att samarbeta efter sin genomförda utbildning.</p> / <p>This work is about the technical training of the Armed Forces. It is a closer description how a course description for system mechanics and turret mechanics are implemented in practice and how it should be done theoretically. The essay will not treat the full training, it will only deal with the smaller part of the training, the soldier training. The purpose of writing this work is to show how the technical training is conducted in a qualitative way and check whether a mechanic can operate in a subarctic environment after the training is completed. This paper will be structured as follows. First, I conduct a qualitative content analysis to provide a foundation, this will be followed by qualitative interviews to discover how training is conducted in practice. Finally, I will discuss the issues I have set out, from my own points of view. The conclusions which have been drawn from this paper are that there are gaps in training and in curricula of turret-system mechanics. The shortcomings of the education that became obvious are that educators do not always deliver, "cold weather". This is because the trainer views this part of the training as taking away time, and would rather focus on the technical training. The shortcomings in the course description that developed from my report are that the turret and system mechanic training are not in sync with each other, it means that courses are not always pursuing the same objectives. Turret mechanics implement curriculum as a "cold weather" training, but not the system mechanics and for this reason it may be difficult for them to cooperate after their education is complete.</p>

Detta arbete handlar om den tekniska utbildningen i Försvarsmakten, närmare beskrivet hur en kursbeskrivning för systemmekaniker och tornmekaniker genomförs praktiskt och hur den skall genomföras teoretiskt. Uppsatsen kommer inte att behandla hela utbildningen. Den kommer bara behandladen minsta delen av utbildningen - den del som innefattar soldatutbildningen. Syftet med att skriva detta arbete är att komma fram till om den tekniska utbildningen genomförs på ett kvalitativt sätt och kontrollera om en mekaniker kan agera i subarktisk miljö efter sin genomförda utbildning. Denna uppsats är uppbyggd på följande sätt. Först genomförde jag en kvalitativ innehållsanalys för att få en grundstomme i arbetet. Detta följdes av kvalitativa intervjuer för att få veta hur utbildningen genomförs i praktiken. Avslutningsvis diskuterades de frågor jag ställde för att kunna avrunda arbetet ur mina egna synvinklar samt att göra subjektiva bedömningar. Slutsatserna som dragits i denna uppsats är att det finns brister i utbildningen och i kursplaner av tornsystemmekaniker. Bristerna i utbildningen som blev uppenbara är att utbildare inte alltid utbildar på det som skall utbildas som är i detta fall ”kallt väder” utbildning. Detta på grund av att utbildare ser denna del av utbildning som tidstjuv och hellre fokuserar på den tekniska utbildningen. De brister i kursbeskrivningen som kom fram under min rapport är att torn- och systemmekanikerutbildningarna inte är i synk med varandra. Det innebär att utbildningarna inte alltid strävar mot samma mål. Tornmekanikerna genomför enligt kursplan en ”kall väder”-utbildning men inte systemmekanikerna och på grund av detta kan det vara svårt för dessa att samarbeta efter sin genomförda utbildning. / This work is about the technical training of the Armed Forces. It is a closer description how a course description for system mechanics and turret mechanics are implemented in practice and how it should be done theoretically. The essay will not treat the full training, it will only deal with the smaller part of the training, the soldier training. The purpose of writing this work is to show how the technical training is conducted in a qualitative way and check whether a mechanic can operate in a subarctic environment after the training is completed. This paper will be structured as follows. First, I conduct a qualitative content analysis to provide a foundation, this will be followed by qualitative interviews to discover how training is conducted in practice. Finally, I will discuss the issues I have set out, from my own points of view. The conclusions which have been drawn from this paper are that there are gaps in training and in curricula of turret-system mechanics. The shortcomings of the education that became obvious are that educators do not always deliver, "cold weather". This is because the trainer views this part of the training as taking away time, and would rather focus on the technical training. The shortcomings in the course description that developed from my report are that the turret and system mechanic training are not in sync with each other, it means that courses are not always pursuing the same objectives. Turret mechanics implement curriculum as a "cold weather" training, but not the system mechanics and for this reason it may be difficult for them to cooperate after their education is complete.

Under 1990-talet uppmärksammade politiker och tekniskt näringsliv att antaletelever på teknisk gymnasieutbildning hade minskat kraftigt. Detta befarades kunna leda till brist på utbildade tekniker och ingenjörer och i förlängningen äventyra landets ekonomi. För att åter öka elevantalet inom teknisk gymnasieutbildning infördes höstterminen 2000 det nya Teknikprogrammet. I denna avhandling analyseras tankarna bakom Teknikprogrammet och hur detkom att utformas på tre olika samhälleliga nivåer. Avhandlingen undersöker hur teknikprogrammets syfte och innehåll förändrades från det politiska initiativet via Skolverkets operationalisering till hur programmet tolkats av lärare på skolnivå. I fokus för analysen står frågor om vad teknisk utbildning skulle innehålla och hur den skulle utformas för att kunna locka fler flickor till tekniken. Detta var nämligen en central tanke bakom reformen. Med hjälp av analys av utredningsmaterial, regeringsbeslut och dokument från Skolverket samt intervjuer av lärare från två gymnasieskolor, diskuteras i avhandlingen hur relationen mellan genus och teknik förstås och uttrycks på de olika nivåerna och vad det innebär för hur man ser på den tekniska utbildningens karaktär. Avhandlingen visar att en traditionellt tudelad bild av pojkar och flickor och deras respektive intressen dominerar berättelserna på den politiska nivån och skolverksnivån, men att en mer differentierad syn på genus framträder på skolnivån. Teoretiska begrepp, som gränsarbete och översättningar används för att visa på de komplexa översättningar av intentioner och perspektiv som sker inom och mellan nivåerna. Genus och teknik samkonstrueras på olika sätt på de olika nivåerna. / During the 1990s a drastic decline occurred in the numberof students at the technology orientation of Swedish upper secondary school. Politicians and representatives of industry reacted strongly and feared a potential lack of technicians and engineers, something which in the long run would threaten economic growth. A new Technology programme was therefore introduced in 2000 to increase the number of students oriented towards a technical education in upper secondary school. This thesis analyses the thoughts behind the Technology programme, and how it was framed as different stories of technology, gender and education at three different levels of society. It examines how the aims and contents of the Technology programme were translated and transformed from the political initiative to the operationalisation of the Swedish National Agency for Education, and finally in the teachers’ interpretations of the programme at the school level. In focus are issues of what kind of technology was relevant within a technical education, and how it should be framed and taught, in order to attract more girls to technology. This was one of the central objectives of the reform. With the help of documentary analysis and interviews with teachers in two upper secondary schools, the thesis discusses how relations between gender and technology were understood and constructed at the three different levels, and what this implied for how the character of the technology programme was interpreted. The dissertation shows that a traditional, dichotomized understanding of boys and girls and their respective interests dominates the stories given at the political level and the level of the Swedish National Agency for Education. At the school level, however, a more differentiated view on gender appears. Using the concepts of boundary work and translation, the analysis shows that complex transformations of intentions and perspectives took place between and within the different levels. Gender and technology were co-constructed in different ways at the different levels.