I slutet av 2019 bröt ett nytt coronavirus ut i Kina, COVID-19, för att sedan spridas över hela världen. I januari 2020 klassificerades COVID-19 som ett hot för mänskligheten av World Health Organisation, för att senare i mars samma år övergå till att klassificeras som en pandemi. Coronapandemin har pågått i över två och ett halvt år i skrivandes stund och påverkat världens länder på många plan. Denna studie genomförts och undersökt tidsspannet januari 2020 fram till mars 2022. På grund av pandemins enorma omfattning har praktiskt taget alla sektorer och varje del av ett lands ekonomi påverkats och pandemin har massivt stört internationell handel och de globala värdekejdorna. Många länder runt om i världen vidtog snabba åtgärder med bland annat totala nedstängningar av in- och ut resningar men Sverige valde att behålla sina gränser öppna. Istället valde Sveriges regering att införa olika rekommendationer rörande social distansering och maxantal i handeln, restauranger och event, rekommendationer som även många arbetsplatser anpassade sig efter. Denna studien tittar närmare på hur de svenska textilföretagen har förhållit sig till FoHMs rekommendationer och restriktioner samt hur de har utvecklats alternativt avslutats. När företaget utsätts för en kris går de från nuvarande tillstånd och använder sig av egenskaperna flexibilitet, beredskap, elasticitet och påhittighet för att kunna klara av krisen och utvecklas till nästa normala vilket innebär att de har byggt upp organisatorisk motståndskraft och blivit ett resilient hållbart företag. / This study aims to investigate how the Swedish textile industry has handled the corona pandemic and its restrictions. At the end of 2019, COVID-19, corona, was discovered in China and later spread all over the world. In January 2020, COVID-19 was classified as a threat to humanity by the World Health Organization (WHO), only to be classified as a pandemic later in March. The corona pandemic has been ongoing for over two and a half years and has affected countries all over the world on all possible levels (WHO 2021). To get a clearer picture of how Sweden and the local textile industry have been affected, this study has been conducted. The study took place between january 2020 ontowards march 2022. Due to the vast circumstances of the pandemic, practically every sector and layer of a country's finances has been affected and the pandemic has massively interrupted international trading and the global supply chain. Many of the countries around the world took rapid action, including closures of borders between countries, but Sweden chose to keep its borders open. Instead, the Swedish government chose to introduce various recommendations regarding social distancing and the maximum numbers of people at events, recommendations which even a lot of companies took into consideration to (Folkhälsomyndigheten (FoHM) 2021). This study aims to take a closer look at how the Swedish textile companies have adjusted to the FoHMs recommendations and restrictions concerning the coronapandemic, as well as how these companies have evolved or alternatively ended. When a company becomes exposed to a crisis they leave present state and utilize the property of flexibility, preparedness, elasticity and ingenuity to be capable to handle the crises and evolve towards the next normal which imply that the company successfully has been able to build up organizational resilience and become a resilient sustainable company.

Industrin står för 32% av den globala energianvändningen och majoriteten av industrins utsläpp sker vid förbränning av fossila bränslen för värmeanvändning. Hälften av industrins värmeanvändning uppskattas vara i temperaturer upp till 400 °C vilket är lämpligt för värme från solfångare.Klädesindustrin står för 10% av de globala växthusgasutsläppen och majoriteten av de utsläppen sker vid textilproduktion och flera av textilindustrins processer är i temperaturintervall som kan använda värme från solfångare likt Absolicons T160.Data från energianvändning hos textilfabriker har samlats in och beräkningar på energianvändning och utsläpp har gjorts för erhållna data. Solfångarnas energiberäkningar har gjorts med hjälp av simuleringar från Absolicon applikation Field Simulator. En 3-stegs plan gjordes för 2 stora textilfabriker i Indien som visar hur de skulle kunna eliminera sina utsläpp från energianvändning.Kartläggningen visar att textilindustrin till stor del använder fossila bränslen och de 5 största textilfabrikerna i denna rapport visar en energifördelning mellan värme och el på 85% respektive 15%. Utsläppen per producerad massa varor i kg för de 5 fabrikerna uppskattas vara i snitt 6,1 kgCO2e vilket motsvarar en förbränning av 2,1 kg brunkol.De två stora textilfabriker i Indien samlade utsläpp från energianvändning redovisas vara 686 ktCO2e. Värmeanvändningen i fabrikerna sänks i 3-stegsplanen med 17% och fossila bränslen ersätts med värme från solfångare och biomassa. För att täcka 68% av det nya värmebehovet med värme från solfångare så behövs det solfångarfält med en termisk effekt på cirka 400 MW och en yta på cirka 1,3 km2. De resterande 32% av värmebehovet ska komma från förbränning av cirka 100 000 ton biomassa per år.Industrin har möjlighet att sänka stora delar av sina utsläpp genom att ersätta fossila bränslen i värmeanvändningen med till exempel värme från solfångare och biomassa. För att täcka stora delar av värmeanvändningen med solfångarfält behövs lediga ytor runt om och på fabrikerna. Fossila bränslen har i dagsläget ett lågt pris i förhållande till dess utsläpp och tillämpning av globala utsläppsrätter eller skatter bör appliceras för att påskynda omställningen till utsläppsfri energi och lägre utsläpp. / The industry sector accounts for 32% of the global energy usage where the majority of the energy is being used as heat. Most of the heat is generated by burning fossil fuels which leads to heat use being the largest source of emissions in the sector. About half of energy used as in the industries are in temperatures up to 400 °C which is suitable for heat provided by solar collectors.The apparel industry accounts for 10% of the global carbon emissions and multiple of the industry processes used in textile production are in temperature ranges reachable with solar collectors such as Absolicons T160.Energy data was collected from textile factories and calculations of energy usage and emissions was made. The calculations for solar collectors was made with Absolicons web application Field Simulator. A 3-step plan was created to demonstrate how two textile factories in India could reach zero CO2 emissions.The analysis shows that the textile industry’s majority of energy is being used from fossil fuels to generate heat where the 5 largest factories in this report average energy is 85% as heat and 15% as electricity. The emissions per produced mass of goods in kg is an average of 6,1 kgCO2e at these 5 factories which is comparable to burning 2,1 kg of black coal.The two large textile factories combined emissions from energy usage is reported to be 686 ktCO2e. In the 3-step plan the heat usage is reduced by 17% and heat from fossil fuels are replaced by heat from solar collectors and biomass. To cover 68% of the new energy demand it would require solar fields with a total thermal capacity of about 400 MW and an area of 1,3 km2. The remaining 32% of heat demand would be covered by burning 100 000 tonne of biomass per year.The conclusion is that he industry sector has a huge potential of reducing their emissions by replacing fossil fuels for generating thermal energy by thermal energy from e.g. solar collectors or biomass. It will require available spaces close to or on top of the factories to be able cover large portions of the heat demand with solar collectors. The current prices of energy from fossil fuels is low compared to their emissions and a global carbon market or taxes should be applied to accelerate the change to clean energy and lower emissions.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur det system för ekonomisk beredskap som utvecklades iSverige inbegrep den inhemska textilindustrin. Uppsatsen beskriver om och på vilket sätt dennaindustri subventionerades av statliga medel. Undersökningen visar att under perioden 1972-1984erhöll svensk textilindustri minst 280 st avskrivningslån från Överstyrelsen för ekonomiskt försvarsom hjälp till finansiering av investeringar. Huvudsakligen avsåg investeringarna uppdatering avföretagens maskinpark vilket bidrog till att säkerställa Sveriges beredskap och försörjning av textilier iett läge av krig eller avspärrning.

A growing number of companies realise that to achieve their environmental goals and satisfy stakeholder expectations, they need to look beyond their own facilities and to involve their suppliers in environmental initiatives. A life cycle approach means that the production system should be optimised as whole, across national boarders and individual organisations taking part all the way from extraction to disposal. This study is a Life Cycle Inventory of resources used when producing a piece of cotton garment and the method is based on the standardisation series of ISO 14040-43. The area of study, Tamil Nadu the most southern state of India, accounts for more than 90% of India’s knitwear exports to Western Europe. The main conclusion is that the Life Cycle Inventory could bean appropriate method to be used within the textile industry but the main advantage may not be in solving problems but instead framing them in a distinctive way and making people aware of them. An approach that combines life cycle and sustainability concepts could be a way towards enhanced corporate responsibility.

En förväntad ökning av jordens befolkning ställer den redan ökande fiberkonsumtionen på sin spets. Bomull är en av de mest frekvent använda textilfibrerna men dess vatten- och kemikalieanvändning i framställningsprocessen har lett till förödande konsekvenser för människa och miljö. Flera alternativa, hållbara fibrer behöver därmed introduceras på marknaden. Garn av papper från råvaran abacá har länge använts till textila ändamål till följd av dess goda mekaniska egenskaper. På senare år har intresset för fibern ökat främst på grund av dess miljömässiga fördelar i jämförelse med bomull. Garn av papper är dock styvt och känns strävt mot huden. För att vidga pappersgarnets användningsområden måste därför dess taktila egenskaper förbättras genom någon typ av behandling. Textilproduktion är kemikaliekrävande och flertalet av kemikalierna som används är miljö- och hälsofarliga. Det är därför av intresse att hitta en mekanisk metod för mjukgöring snarare än en kemisk. En sådan mjukgöring har därav utvecklats och undersökts inom projektets ramar. Mjukgöringen är en smärglingsbehandling i garnform där garnet leds genom en bladspännare utrustad med två sandpapper som smärgeldukar. Behandlingen ämnar öka antalet utstickande fiberändar och på så vis efterlikna känslan av ett stapelfibergarn. Genom att garnet behandlas redan i garnstadiet kan det sedan användas till valfri textil konstruktionsteknik. För att undersöka effekten av smärglingsbehandlingen har studien delats in i två delar. Den ena delen undersöker två klassiska denimvävar av 100 % papper där väftgarnet i den ena väven har smärglats en gång medan väftgarnet i den andra är obehandlat. Kawabata Evaluation System (KES) har använts för att objektivt analysera vävarnas taktila egenskaper, alltså hur de känns vid beröring. För att undersöka hur vävens ytstruktur förändrats till följd av behandlingen har provkropparna fotograferats i svepelektronmikroskop (SEM) och ljusmikroskop. Studiens andra del undersöker effekten av upprepade smärglingsbehandlingar på garn. Pappersgarner som behandlats mellan noll och fem gånger undersöks dels gällande dess mekaniska egenskaper men även visuellt i SEM och med hjälp av ljusmikroskop. Behandlingen förväntas minska garnets styrka. För att kontrollera om de behandlade garnerna är tillräckligt starka för att användas i en industriell vävprocess trots den mekaniska degraderingen jämfördes deras styrka med ett referensgarn av bomull. Majoriteten av resultaten från KES-testerna visar på att det inte är någon skillnad mellan en obehandlad väv och en väv vars väftgarn är smärglat en gång. Den behandlade väven är dock lättare att komprimera och har en större initial tjocklek än den obehandlade väven. Detta tyder på att smärglingen kan ha ändrat garnernas diameter vilket resulterat i högre invävning och därmed ökad vikt och tjocklek. Den visuella undersökningen av garnerna i ljusmikroskop pekar mot ett ökat antal utstickande fiberändar i takt med ökat antal behandlingar. Dock är skillnaden mellan det osmärglade garnet och det garn som enbart smärglats en gång liten. Dragprovning av garn visar att det pappersgarn som smärglats fem gånger har signifikant lägre brottkraft än de övriga pappersgarnerna men är starkare än referensgarnet i bomull. Detta styrker förväntningen om att smärgling försämrar styrkan på garnet men visar också att de behandlade garnerna, trots den minskade styrkan, bör vara tillräckligt starka för att användas som väftgarn i maskinell vävning. Fiberändarnas effekt i en denimväv behöver undersökas vidare för att en slutsats kring hur de påverkar den taktila komforten ska kunna dras. Metoden för garnsmärgling är i sin initiala fas och flera parametrar behöver undersökas närmare innan metoden skulle kunna implementeras på industriell skala som en metod för mjukgöring av pappersgarn med syfte att främja den framtida fibermångfalden. / An expected population increase and rising consumption of textile fibres creates a demand for both new materials and processes. Cotton is one of the most frequently used fibres but its use is resource intensive both in terms of water and chemical agents. To meet these demands a range of alternative, sustainable fibres need to be developed and introduced into the market. Due to its good mechanical properties paper yarns produced from the abacá plant have long been used in textile applications. In recent years it has also garnered increased interest as a result of its environmental benefits in comparison to cotton. However, paper yarns tend to be stiff and feel coarse in contact with skin. In order for paper yarns to have larger fields of use its tactile qualities must therefore be improved. The production of textiles is generally reliant on the use of chemicals that in varying degree pose threats both to human health and the environment as a whole. It would therefore be beneficial to develop a method for the softening of paper yarns that is based on a mechanical approach, rather than a chemical one. In this project a mechanical method of softening paper yarns has been developed and tested. The softening process is an altered approach to conventional emery grinding and is performed on yarn rather than fabric. The yarn is guided through a leaf tensioner fitted with two sand papers with the purpose to increase the number of protruding fibre ends, thereby reproducing the feel of staple fibre yarns. In order to investigate the effects of the emery grinding two classical denim weaves were produced from 100 % paper yarn. The weft yarn in one of the weaves was emery ground once while the other was left untreated. Kawabata Evaluation System (KES) was used to objectively analyze the tactile qualities of the differently treated weaves. In addition to KES-tests Scanning Electron Microscopy and light microscopy was utilized for a visual analysis. Since it would also be of interest to study the effects of repeated treatments, yarn treated up to five times was inspected both visually and mechanically. The emery grinding process is expected to decrease the strength of the yarn. To check whether the emery ground yarns were strong enough to be used in an industrial weaving process, its strength was compared to a cotton yarn previously used as a weft yarn in a denim weave. Results from KES show no significant changes concerning the majority of parameters tested on the weaves. The treated weave is however easier to compress and presents an increase in initial thickness when compared to the untreated one. This indicates that the emery grinding may have altered the yarns diameter resulting in a higher crimp in the weave causing an increase in the weight and thickness of the fabric. The visual inspection of the yarns using a digital microscope point to an increase in protruding fibre ends as the number of treatments increase. The difference between untreated paper yarn and yarn that had been emery ground once was however small. The tensile test shows that yarn that had been treated five times had a significantly lower tensile strength compared to the other paper yarns but was still stronger than the cotton yarn. This indicates that emery grinding does indeed decrease the tensile strength of the paper yarn, but that it still should be strong enough to be used in industrial weaving. Paper yarn treated more than once would have to be studied further in order to come to a conclusion about their impact on the tactile comfort of the weave. The method of emery grinding is in its initial phase and a number of parameters can be assumed to have an effect on the results of the process. In the interest of creating more diversity in textile fibres the effects of these parameters would all have to be explored before this method can be implemented on an industrial scale for the softening of paper yarns.