O presente trabalho investiga o papel e o lugar ocupados pelo jovem artista dentro do campo da arte hoje. Demonstra que esta figura passou por um processo de dupla mitificação: a de ser jovem e a de ser artista. Revela o processo da sua construção histórica e social, mostrando como este assumiu um papel central na arte do século XXI. A pesquisa foi realizada a partir de entrevistas com seis artistas nascidos na década de 1980 e 1990 – Daniel Escobar, Marcos Fioravante, Marina Camargo, Rafael Pagatini, Raquel Magalhães e Romy Pocztaruk. O olhar dos entrevistados é representativo de uma geração e serve como fonte primária para esta análise. / This work seeks to investigate the role and place occupied by young artists in todays art field. It shows that this group has gone through two different mythification processes: being young and being an artist. Revealing the social-historical process that they went through and showing how they play this central role in the arts of XXI century. A research was made by interviewing six artists born on 1980 and 1990 decades - Daniel Escobar, Marcos Fioravante, Marina Camargo, Rafael Pagatini, Raquel Magalhães e Romy Pocztaruk. The view of the interviewees is representative of this generation and serves as a primary source for this analysis.

Thesis (M.A.)--Boston University

Denna kvalitativa studie ämnar undersöka och belysa vilka strategierindependentartister använt sig av för att ’tränga genom bruset’. Begreppet”independentartist” syftar till artister eller musiker som skriver, producerar, distribueraroch marknadsför sina egna alster oberoende av majorbolag. Tidigare forskning gör delsavstamp i majorbolagens historiskt höga status inom musikbranschen – dels hurinternets framväxt i takt med utvecklingen av teknik på senare tid har skapat ett slagsutjämning i hierarkin mellan major- och independentaktörer. Med detta skifte i åtanke,och med sociala mediers potential som en plattform för uppmärksamhet, kretsarstudiens problemområde och forskningsfrågor kring hur independentartisters chanser att”tränga genom bruset” står i relation till dessa. Studiens metod utgick fråndjupintervjuer med tre respondenter tillika independentaktörer – alla oberoende avvarandra och majorbolag. Intervjufrågor formulerades med fokus på att undersöka derasarbetssätt, drivkrafter och målsättningar, erfarenheter av samarbeten med mellanhändersamt användande av sociala medier. Teoretiska begrepp som användes för studiensanalys- och diskussionsdel var autonomi, kapital, habitus och uppmärksamhetsekonomii syfte att ställa dessa i relation till studiens frågeställningar. Studien har ämnat belysavilka strategier independentartister har använt sig av, vilket diskuterats och framkommiti intervjuer med respondenter. Något som varit centralt i empirin och gemensamt förrespondenterna, är att en grundlig kärlek för musikskapandet tyckts ge upphov till ettslags naturlig drivkraft i att vilja upprätthålla musikskapandet som yrke på ett ellerannat sätt. Formuleringen att ’tränga genom bruset’ var något samtliga respondenterkunde identifiera sig med, och alla hade ett medvetet förhållningssätt till sociala medieroch en vilja att få ut sin musik. Hur respondenterna tillämpade strategier för att ’trängagenom bruset’ varierade beroende på livssituation, men det framkom i studien förslagoch tankar kring arbets- och tankesätt som är eller varit centrala för dessa.

Syfte och forskningsfrågor Denna studie har till syfte att undersöka hur independent artister tänker kring verktyget autenticitet och vilka faktorer som kan bidra till att skapa en autentisk grafisk profil. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod och grundar sig i en abduktiv ansats med deduktiva inslag. Studiens empiriska data utgörs av 6 semistrukturerade intervjuer med independent artister. Slutsats Autenticitet skapas naturligt genom artistens självständiga motivation, passion och drivkraft eftersom artisten tycker det är roligt att skapa musik och en visuell image. Artister kan vara autentiska samtidigt som de vill bli framgångsrika så länge det finns en balans och fokus på det kreativa skapandet.

Uppsatsen syftar på att skapa en bild av hur mindre artister bör marknadsföras digitalt. Huvudfokuset ligger på festivalspelningar där flertal artister spelar under antingen en dag eller flera dagar. Intervjuer har gjorts med ett antal mindre artister samt managers för att få deras syn på hur de marknadsför sig själva. Intervjuerna innehåller frågor angående digital marknadsföring för festivalspelningar. Dessa är till exempel vilka sociala medier de använder och hur mycket ansvar artisten själv har när det kommer till marknadsföring. Mindre artister kan tjäna mycket på festivalspelningar då deras fanbase växer när de spelar med andra artister och nya individer upptäcker deras musik. Vikten i att vara unik som artist diskuteras även då artister måste hitta ett sätt att nå ut till sin publik och konkurrera med många andra artister. Även om detta är väldigt viktigt för artister måste de ändå vara vanliga nog för att passa publiken och göra dem nöjda. Att skapa en image som målgruppen kan relatera till är viktigt då det ger dem en känsla av äkthet och samhörighet genom deras marknadsföring. För att göra detta bör artisten skapa ett “paket” för marknadsföringen som reflekterar den image som artisten har. Genom att använda sig av en bild och video som matchar musiken kan de skapa en helhet i sin marknadsföring. Det finns även ett sammanhang mellan digital och fysisk marknadsföring där ett exempel som Spotify codes tas upp. Detta är en kod som kan sättas på posters som folk kan skanna med sina mobiler som leder dem till artistens Spotifysida. Detta gör det lättare för kunder att hitta nya artister och även komma ihåg dem. Sedan blir det en större interaktion för kunden vilket gör att de blir mer involverade i marknadsföringen. Artister och festivaler kan också använda varandras kanaler för att marknadsföra varandra. Artister kan till exempel förmedla att de ska spela på en festival för sina fans vilket gör att de blir mer intresserade att gå på festivalen. Festivalens marknadsföring leder även till nya fans för artisten. Artist och festival måste alltså samarbeta för att locka så många människor som möjligt till festivalen.

Le travail abordé concerne le domaine de l’histoire artistique et culturelle. La période étudiée est le XXè siècle. Les événements se déroulent à New York et à Paris. - La recherche pose l’hypothèse suivante : la création, puis l’édification du premier musée d’art moderne, le MoMA à New York, ouvre la voie à l’architecture contemporaine, à travers l’édification du musée d'art moderne. Les pensées architecturales américaine et française, n’œuvraient pas dans le même sens. Tandis que l’une s’appuie sur une recherche formelle, qui trouverait des liens avec la réception de l’art moderne, l’autre oriente la projection formelle de l’architecture en relation avec la ville. La démonstration se fait à partir d'exemples, pris dans l’histoire de l’architecture moderne de 1910 jusqu'aux années fin soixante : la construction du Musée national d’art moderne à Paris en 1936, au Palais de Tokyo, la création en 1929 et la construction, en 1939, du MoMA à New York. Deux autres musées s'édifient à New York : le Solomon Guggenheim Museum en 1959, et le Musée Whitney en 1966, et les agrandissements du MoMA réalisés aux mêmes années. Sont pris en compte, concernant et autour des édifications muséales : les débats intellectuels dans l’art, les conflits, les acteurs, les lieux, les usages, les effets d’influence et de voisinages. L'histoire culturelle contemporaine se fait à plusieurs niveaux : - dans la période qui précède la réalisation des édifices muséaux, à travers l'analyse des réalisations architecturales et de leurs esthétiques, auprès des architectes auteurs des édifices.- Dans un autre temps, sont développés la réception et les usages des lieux mis en fonction des réalisations, et les effets d’influence des réalisations et de l'architecture. / The thesis concerns the history of contemporary architecture artistic and cultural. The period is the 20th century and the events take place in New York and Paris. - My research poses the following hypothesis. The creation and erection of the first museum of modern art, the MoMA in New York, opened the way to contemporary architecture though the edification of the museum. American and French views on architecture do not stem from the same school of thought. One direction of architecture leans on a formal view findings links in art and the reception of art, the other architecture opens the formal projection of architecture in relation to the city. - The demonstration is done using examples taken from the history of modern architecture from 1910 until the late sixties : the creation of MoMA in New York in 1929 and its construction in 1939. Then, there are the works of the Solomon Guggenheim Museum in 1959 and the realization of the Whitney Museum in 1966, and the enlargements of MoMA. In parallel, we are developing the construction of the National Museum of Modern Art in Paris in 1936, at the Palais de Tokyo. The following are taken into account the different intellectual considerations in Art, the artists, the conflicts, the actors and the places, the different uses and the influence of the neighbouring areas on the museums themselves, the architects and the aesthetics of the buildings put into function and the effects/influences caused by each building.

In this practice-led exploration, I investigate the aesthetic potential of household waste. With household waste as the object of investigation, I explore the cultural signification of waste in terms of the role it plays in art practice. I look into the found object, bricoleur culture and the sculptural process of assemblage. By considering how assemblage allows for the inclusion of waste materials, the lowly status of household waste leads my art practice to a do-it-yourself approach. This approach of incorporating waste materials into artworks shifts the focus from the physical state to the conceptual meaning of waste. The shift that occurs when the waste object is displaced into art is central to this research study, owing to the capacity of these objects to connote meaning. I refer to this capacity as the social agency of waste materials. My investigation pertains to how art practice may alter or enhance the meaning of household waste. The physical cycle of waste, the constant change in use value that is promoted by consumer society and the process of conceptual adaptation instil a nomadic quality in household waste. I view the nomadic quality of waste as a means to activate viewer participation. I investigate, in particular case studies, how the interrelationship of installation art, site-specificity and community-based art may contribute to an experiential mode of viewing. I apply the lens of phenomenology and contemporary environmental aesthetics to interpret how viewers engage with art installations. My investigation of confrontational art installations has informed the approach of my own creative research. To convey the nomadic quality of waste, I have developed a series of quasi-functional sculptural artworks that act as mechanical modes of movement to signify an industrial influence of consumerism. Through community art practice as an interrelated field of research, the community members of Rietondale, particularly the school learners from workshops I presented, influenced my approach to my own art practice as I had sought to influence theirs. This mini-dissertation serves as a reflection on the coinciding thought process, material journey and collaborative initiative of a practice-led exploration of the aesthetics of household waste. / Dissertation (MA)--University of Pretoria, 2016. / Visual Arts / MA / Unrestricted

Research shows that influencer marketing is an effective way to market on social media. Scientists argue that consumers rely on influencers to help them decide on their purchases and guide them through the whole process. In a world where everyone can become an artist, it can be a struggle to stand out among the crowd. This is why this study aims to investigate if influencer marketing can be a new way for artists to reach various audiences and target groups. We want to explore the possibilities for swedish artists to implement influencer marketing as a way of strengthening their personal brand.  The empirical data is based on eight different interviews and observations on social media conducted through a period of time of about two months. The average time of the interviews was 37 minutes.  The results of this study shows that artists are willing to implement influencer marketing into their lives. This includes doing more collaborations with other influencers and companies. This study shows that there are two ways for an artist to implement influencer marketing into their marketing strategies. An artist can either collaborate with some established influencers and use their platforms to push their music out on social media. This could lead to the artist reaching a new audience and hopefully gain more followers. We also saw that the artist has the possibility to become an influencer in the sense that they collaborate with other brands on their social media platforms. This study shows that there might be risk with connecting your own brand to another but we can not find any major obstacles if the collaboration seems genuine and follows with the artists brand.

1 A comparison of copyright protection of authors and performing artists Abstract The main objective of this thesis is to provide the reader with a complex overview of the rights of authors and performing artists including the tools of their legal protection as well as a comparison of their rights. The thesis is divided systematically into eleven chapters that includes introduction and conclusion. The first chapter includes introduction which provides information about objectives of this thesis. The main purpose of the second chapter is to define rights of authors and performing artists in the system of law including description of basic aspects mutual to both groups of rights. The third chapter deals with sources of international, European and domestic sources of law regulating these rights. In the fourth chapter I pay attention to characterize the terms author's work and artistic performance, i.e. objects of the rights of authors and performing artists and their defining characteristics. In the fifth chapter I focus on characteristic of subjects of these rights. The sixth chapter deals with the subject matter of these rights, i.e. moral and economic rights that belong to authors and performing artists to their author's works and artistic performances. The seventh chapter focuses on the license agreement,...

Denna studie belyser effekterna på musikartisters personliga varumärken i samband med att artisternas musik finns med i reklamfilm. Detta görs genom semistrukturerade intervjuer med ett antal musikartister med olika erfarenhet och framgång som upplåtit sina verk till reklamfilm. Studien visar att viktiga faktorer för en artist att överväga innan ett samarbete kring reklamfilm inleds är:• Värderingar: Företagets värderingar vs. artistens värderingar.• Kreativ process: Grad av involvering från artisten i framtagande av manus.• Juridik: Konstnärliga och ekonomiska villkor för artistens medverkan.• Personligt varumärke: Påverkan för artistens varumärke vid medverkan i reklamfilm.Studien visar att artister i väldigt stor utsträckning är värderingsstyrda och vill primärt samarbeta med företag eller organisationer vars värderingar ligger i linje med sina egna värderingar. Men när värderingar kopplas till politik sker dock en tydlig uppdelning mellan de artister som anser att politik och musik inte hör ihop och de som gärna använder sitt ”kändisskap” för att påverka samhället i önskad riktning. Studien visar att den kreativa processen i samband med artisters medverkan i reklamfilm grovt kan delas in i fyra kategorier:• Fria händer att göra vad de vill.• Fria händer med riktlinjer från företaget.• En gemensam kreativ process med företaget.• Färdigskrivna manus och musik, bara ett framträdande.När det gäller kreativitet i samband med artisters medverkan i reklamfilm visar studien att icke etablerade artister i högre utsträckning måste bistå i den kreativa processen då det värde de representerar kommer från kunskap och inte i deras kändisskap/varumärke. Studien visar även exempel på en marknad i förändring där nya mellanhänder dyker upp och förändrar befintliga affärsmodeller med konsekvensen med konsekvensen att artister i allt större utsträckning än tidigare måste kunna förhålla sig till juridiska frågeställningar. Avslutningsvis visar studien att artister oftast får positiva effekter på sitt personliga varumärke genom att medverkan i reklamfilm.