Streamingtjänster har förändrat hur människor lyssnar på musik och upptäcker ny musik. Det har också underlättat för mindre artister att nå lyssnare och potentiella fans utan ett skivbolag som distribuerar och marknadsför. Samtidigt har sociala medier förändrat hur artister når ut och upprätthåller relationen med sina fans. Försäljningen av fysiska album når rekordlåga nivåer och streaming av musik gör så att lyssnaren fokuserar på den enskilda låten snarare än artisten bakom den eller ett album artisten skapat. Professionella inom musikbranschen uttrycker därför en oro för att lyssnaren inte längre bryr sig lika mycket om artisten. Dessa genomgående förändringar i musikbranschen väcker frågan hur lyssnaren förhåller sig till artisten och vilken relevans artisten har när lyssnaren upptäcker ny musik och lyssnar på musiken i sina spellistor. Detta arbete har undersökt frågan kvantitativt och kvalitativt genom en enkät och semi-strukturerade samtal med fokusgrupper. Resultaten pekar på att dagens lyssnare inte väljer ny musik utifrån artisten på samma sätt som att en lyssnare förr köpte ett fysiskt album av en artist de tycker om. Ny musik väljs nästan enbart utifrån den enskilda låtens kvalité som bedöms efter en första lyssning. Intresset för artisten har dock inte gått förlorat eftersom lyssnare fortfarande gärna vidare utforskar artister som sticker ut. De flesta har fortfarande en eller flera artister de är särskilt fästa vid vilka de följer genom sociala medier och genom att lyssna på ny musik artisten släpper. / Music streaming services have changed the way people listen to music and discover new music. It has also made it easier for smaller artists to reach listeners and potential fans without the distribution and marketing of a music label. Simultaneously social media have changed the way artists reach out to and maintan a relationship with their fans. Physical album sales reach record lows and streaming of music makes the listener focus on the individual song rather than the artist behind it or an album. Because of this professionals in the music industry express a concern that the listener no longer cares so much about the artist. These major changes in the music industry raise the question of how the listener relates to the artist and what relevance the artist has when the listener discovers new music and listens to the music in their playlists. This thesis has investigated the question quantitatively and qualitatively through a survey and semi-strucutured discussions with focus groups. The results indicate that today’s listener does not choose new music based on an artist in the same way as a listener previously would buy a physical album by an artist they liked. New music is chosen almost exclusively based on the quality of the individual song which is evaluated after a first listen. Interest in artists has not been lost however as the listener still enjoys exploring artists who “stand out”. Most people still have one or more artists to whom they are particularly attached and will follow on social media and by listening to new material the artist releases.

The question of the existence of the right art has been solved by many theorists and artists themselves. The first half of the twentieth century was affected by the coming world wars, Nazism and socialism. The establishment of avant-garde was associated with it and new movements tried to confront such society. Along with avant-garde artistic critics appeared, those who more or less influenced artists themselves. Theories of Friedrich Nietzsche, Theodor Adorno, Jean Francois Lyotard, Clement Greenberg and Leo Steinberg are different, but are also consistent with the fundamental thing. That is the desire for a change and accuracy of art. The first two authors think that the right art was already there, but it was destroyed. Others are looking into present and future. In the shadow of modern technologies they try to find something that will be unique and original. These thoughts come to the imagination of unrepresent-able things and abstraction. Abstract Expressionism is a movement, which was originally established in the thirties in the USA. Along with it, the art center moved from Paris to New York. Abstract Expressionists were divided into two groups. One of them, artists such as Jackson Pollock and Willem de Kooning, has been called action painters. The second group, in which Barnett Newman and...

Studien syftar till att, genom diskursanalys, undersöka erfarenheter och upplevelser av artistprofilering. I undersökningens kvalitativa intervjuer deltog tre intervjupersoner. Genom närläsning och tematisering av intervjupersonernas utsagor synliggjordes förväntningar på artistskap i en kedja från ung, oetablerad artist- och musikstudent via erfaren musikpedagog till välmeriterad företrädare inom musikindustrin. Resultatet visar intervjupersonernas resonemang, tankar, upplevelser och erfarenheter. För en hållbar artistprofilering, menar intervjupersonerna att artisten bör ha en artistprofil som är autentisk och genuin. Artisten förväntas vara en entreprenör med kunskap om branschen och besitta personliga egenskaper som att vara: visionär, självsäker, motiverad och självständig. De artistiska egenskaperna är i första hand inte musikaliska färdigheter utan personliga egenskaper och är grundade i personen som ger upphov till artistprofilen. Enligt intervjupersonerna har musikindustrins ekonomiska intressen olika utfall på artisters hälsa och även utformningen av det artistiska varumärket. Intervjupersonerna upplever ett glapp mellan undervisning och verklighet och menar att det krävs pedagoger som har insyn, är verksamma i musikbranschen och som kan skapa broar mellan musikutbildning och musikindustri.

Fukuda Chiyo-ni and Kiyohara Yukinobu were 17th-18th century (Edo period) Japanese women artists well known during their lifetime but are relatively unknown today. This thesis establishes their contributions and recognition during their lifespans. Further, it examines the precedence for professional women artists’ recognition within Japanese art history. Then, it proceeds to explain the complexities of Meiji-era changes to art history and aesthetics heavily influenced by European and American (Western) traditions. Using aesthetic and art historical analysis of artworks, this thesis establishes a pattern of art canon formation that favored specific styles of art/artists while excluding others in ways sometimes inauthentic to Japanese values. Japan has certainly had periods of female suppression and this research illustrates how European models and traditions of art further shaped the perception of Japanese women artists and the dearth of female representation in galleries and art historical accounts.

ABSTRACT This research report investigates the manifestation of hair as a symbol of cultural and gender identity as is seen in selected works of South African artist Tracey Rose, whose usage of her own culturally specific hair and body serves as metaphor through which she critically engages with issues surrounding the gendered and racialized body. The report will explore the ways in which Rose both in her video piece Ongetiteld (1996) and her performance video installation Span II (1997) challenges and subsequently deconstructs the rigidly defined monoliths of ‘Woman’, ‘femininity’, and the racially constructed category of ‘Coloured’, assigned and imposed on her during the Apartheid era. Rose’s work, highlighting the extent to which the conceptualization of gender and racial identity are bound and read off the body’s corporeality, relates to my own artistic practice, whereby I examine the metaphorical functioning of skin, as a corporeal ‘text’ and parchment, facilitating the inscription of my own cultural, religious and linguistic Otherness.

The thesis examines the expanding relationship between Artificial Intelligence (AI) and art. Through research, interviews, and a survey, the study concludes that AI has a significant impact on art, both positively and negatively. The findings suggest that AI can serve as a helpful tool for artists in creating new artwork, but can also pose a threat due to less job opportunities. Additionally, the thesis addresses ethical concerns surrounding the use of AI in art, such as authorship and the lack of diversity in AI-generated art. The research suggests for visual artists to use AI as a tool to enhance their process and thrive where the AI lacks. AI art is not meant to replace visual artists, and the study is made to understand the connection between technology and art.

In an attempt better to understand the appeal of the Gothic novel during its initial appearance in eighteenth-century England, particularly that of the 'female Gothic'--a sub-genre recently declared by feminist critics such as Claire Kahane, Ellen Moers, and Tania Modleski--this essay considers three novels by Ann Radcliffe, possibly the best-known female writer of her time: The Mysteries of Udolpho (1794), The Romance of the Forest (1791), and The Italian (1797). Beginning with an examination of Radcliffe's unique use of landscapes and her adoption of Burke's Sublime, I postulate a symbology and subtext which address the generally unacknowledged topics of female sexuality and female creativity. The representation of feminine desire, as well as the continued theme of the hidden woman artist, I argue, together comprise the 'hidden discourse' integral to the 'female Gothic' pioneered by Radcliffe. Bearing in mind the emergence in the later eighteenth-century of a large female audience for Radcliffe's novels, l analyse the different physical prospects and personalities associated with heroine and villain as politically polarized 'visions' of reality. The inevitable moral and aesthetic conflict of these visions culminates in the heroine's ultimate triumph over the villain and the patriarchal society he represents. Through this analysis of her fiction's hidden discourse, Radcliffe's contribution to the Gothic genre can be seen as politically subversive, her novels concealing a defiance of her male-dominated culture as well as containing an affirmation of identity for her female readers. / Thesis / Master of Arts (MA)

Rapporten belyser att det kan vara tufft för en artist inom musikbranschen att avgöra om artisten ska binda sig till ett skivbolag eller om artisten ska satsa på den självständiga vägen och kommersialisera sitt konstnärliga verk på egen hand. Syftet med rapporten var att skapa förståelse för hur kommersialisering av ett konstnärligt verk kan påverka artistens upplevelse och innovation när man sajnar eller inte sajnar med ett skivbolag. För att förstå problematiken krävdes insikt kring faktorer som påverkar artistisk upplevelse och innovation med att kommersialisera musik. De faktorer som blev aktuella var kreativitet, frihet och omgivning samt hur dessa påverkar kommersialisering av musik på olika sätt. Detta möjliggjordes genom en kvalitativ forskningsmetod med abduktiv ansats där tio artister intervjuades. Genom att operationalisera de teoretiska koncepten artistisk innovation och kommersialisering av musik kunde faktorer som kreativitet, frihet, omgivning och olika sätt att nå ut med musik resultera i mätbara frågor till artisterna som har valt att sajna eller inte sajna. En analys av både teoretiskt och empiriskt material gjorde det möjligt att identifiera fördelar och nackdelar med att sajna eller vara självständig artist. De centrala nackdelarna med att signera med skivbolag är att artistens ekonomiska lönsamhet och musikaliska frihet begränsas medans fördelarna ligger i att artisten når en stor publikräckvidd samt får hjälp med kontaktnät. Nackdelarna som självständiga artister upplever grundar sig främst i att det är svårt att synas och nå en större publikräckvidd samtidigt som fördelarna är att artisterna inte har någon begränsning gällande innovation och musikskapande.

The research question that motivates this study is: how might I, together with a collective of dance artists, explore stability while embracing instability? Looking at the precarious lives of independent dance artists in the context of Europe, this research seeks ways to understand and cope with the various unstable aspects that come with this lifestyle and profession. I place this study in relation to current economic trends where the individual is increasingly in focus, with very few social security rights, and where the dancer is often faced with solitary living and working situations. Furthermore, today’s dancers are often no longer working for a single choreographer, nor solely working as a dancer – but are rather entering many different projects and roles, arguably contributing to a life constantly subject to change. In this research, together with a group of dance artists, I explore understandings of instability and stability, and furthermore investigate how collective action might reinforce senses of stability. I, as the researcher, have applied a performative, practice-led research methodology, along with support from post-humanist/feminist theories. The findings of this research demonstrate how instability can be viewed as a state of not knowing within the precarious life of a dance artist but also within creative processes, and that trust is important in order to cope with the unknown. The findings have further led me to discuss the complexity and entangling of stability and instability, unfolding in a joint phrasing of in/stability, where I discuss how the fluid practice of dance not only corresponds with the wider socio-political landscape but also to an ever-changing world.  Keywords: independent dance artist; precariat; collective; leadership; collaboration; diffractive analysis

Målet med denna studie var att synliggöra hur samarbeten mellan producenter och banduppkommer och att se vad det är för egenskaper och arbetssätt som producenter har somlockar till kunder. För att få fram ett resultat träffade jag tre producenter och trebandmedlemmar som jag gjorde kvalitativa djupintervjuer med. Resultatet visar att densociala kompetensen väger tungt för att en producent ska lyckas få jobb, vilket också Brobergoch Lindgren (Broberg & Lindgren, 2006) påstår. Det är också viktigt att kunna genomföradessa sessioner med en produkt och miljö som ger nöjda kunder. För bandmedlemmarna vardet viktigt att ha en producent som matchar dem både musikaliskt och socialt. Resultatetvisade också att en studios rykte i branschen eller mängden musikutrustning som finns atttillgå spelar en klart mindre roll än vem producenten är för att band ska lockas att spela in.