O objetivo desta revisão sistemática foi avaliar a efetividade da terapia de alendronato (bifosfonatos) na prevenção da perda dentária em mulheres após a menopausa. A estratégia de pesquisa desenvolvida foi adaptada para nove bases de dados para ensaios clínicos controlados aleatorizados com pelo menos seis meses de duração. Foi associada a esta pesquisa uma busca em literatura cinzenta (gray literature). Além disso, entramos em contato com especialistas da área e companhias que fabricam alendronato, com a finalidade de obtermos outros estudos, materiais não publicados ou para esclarecer dados duvidosos. Os desfechos avaliados incluíram: perda dentária, mudanças no nível clínico de inserção, densidade mineral óssea dos maxilares, profundidade de sondagem e nível da crista óssea interproximal em radiografias periapicais. Foi realizada, em duplicata, a avaliação da qualidade metodológica e a extração de dados dos estudos selecionados. Não foi possível incluir ensaios clínicos nesta revisão. Entretanto, nós decidimos descrever resumidamente os dados de apenas um estudo relevante, mas com baixo poder de validade. Esta revisão, baseada em apenas um ensaio, com baixo poder de evidência, verificou que não houve diferença na perda dentária, em mulheres após a menopausa, que foram tratadas com alendronato. Além disso, não há evidências clínicas importantes para a utilização do alendronato como coadjuvante no tratamento periodontal. / The aim of the present systematic review was to evaluate the alendronate therapy (bisphosphonates) for the prevention of tooth loss in postmenopausal women. The research strategy included the nine major electronic databases for randomised controlled trials (RCTs) with at least six months follow-up. An electronic approach of the several grey literature was conducted, and several experts of groups/companies involved in bisphosphonates research were contacted to find trials of unpublished material or to clarify ambiguous or missing data. The following parameters were included: tooth loss, changes in clinical attachment levels, jaw bone mineral density, probing pocket depths, and marginal bone levels on intraoral radiographs. Duplicate screening assessment in eligible RCTs of methodological quality and data extraction were conducted. No trial could be included in this review. Therefore, it was decided to describe the data of the only relevant study, thorough wish low validity. This review, based on one trial with low powered support provided some data. These data analysis showed no differences in tooth loss for postmenopausal women treated with alendronate therapy. Furthermore, no important clinical evidence was found to support the use of alendronate as coadjuvant on treatment of periodontal diseases.

Made available in DSpace on 2016-04-29T13:17:53Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Gabrielle Maria de Figueiredo.pdf: 4462399 bytes, checksum: b4d6241602376abe67c7f5d679eaefef (MD5) Previous issue date: 2014-05-07 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / This study aimed to characterize the literature published in scientific journals regarding behavior analysis studies about behaviaral variability with human participants. From the analysis af the references of 26 canceptual and review texts, 42 experimental articles were read in full and eight experimental articles only had abstracts available and were partially read. It was passible to identify that the majority af published articles are basic researches, followed by applied researches (there were no intervention articles found) and there isn't a featured journal for publications. Between 92 authors found only 11 published more than one article in this theme and 86% have academic affiliation. The predominant themes are variability induced by reinfarcement schedules and directly reinfarced variability, but other themes are present in publications, such as characteristics af responding and different sequences of presentatians of contingencies. The results cancerning the induced variability are inconclusive regarding the effectiveness af the schemes in producing varied respanses, while the schedÍlles that directly reinforce variability have positive results. Most articles an basic research canduct the experiments with university participants in experimental enviranments and use camputers. On the ather hand, there is a predaminance af children participants on " pplied researches, which are conducted in natural environments and use everyday objects. In both cases, the main agent of change is the experimenter himself. Measures af distributian, dispersian and recency are the most used by the experimenters to evaluate the productian af variability and, regarding the experimental design, the basic research experiments have done:m(>re graup analysis, and in applied research, more studies are dane with single-subjett designs. We faund that the researches do nat discuss the variability relating the knowledge generated by the different areas of behaviar analysis (conceptual, basic, applied and interventian), which may delay the development afthe area as a whale / Esse trabalho teve o objetivo de caracterizar a literatura publicada em periódicos científicos acerca dos trabalhos de análise do comportamento sobre variabilidade comportamental realizados com participantes humanos a partir da análise das referências bibliográficas de 26 textos de conceituais e de revisão da área, foram selecionados 42 artigos experimentais que foram lidos integralmente e oito artigos experimentais em que apenas o resumo estava disponível e foram liodos parcialmente. A leitura destes artigos permitiu identificar que a maioria dos artigos publicados são de pesquisa básica, seguidos de pesquisa aplicada não foram encontrados artigos de intervenção e que não há um periódico de destaque para as publicações. Entre 92 autores encontrados, apenas publicaram mais de um artigo na área e 86% tem filiação acadêmica. Os temas predominantes são de variabilidade induzida por esquemas de reforçamento e variabilidade diretamente reforçada, porém outros temas estão presentes nas publicações, tais como características do responder e sequência de apresentação das contingências. Os resultados referentes à variabilidade induzida são inconclusivos em relação à efetividade dos esquemas em produzir responder variado, enquanto os esquemas que reforçam diretamente a variabilidade obtém resultados positivos. A maior parte dos artigos de pesquisa básica realiza seus experimentos com participantes universitários, em ambientes experimentais e com o uso de computadores. Por outro lado, nas pesquisas aplicadas há predominância de participantes crianças e!as coletas são realizadas em ambientes naturais e utilizam objetos do cotidiano. Em ambos os casos o principal agente de mudança é o próprio experimentador. As medidas de distribuição, dispersão e recência são as mais utilizadas pelos experimentadores para avaliar a produção de variabilidade e, com relação ao delineamento experimental, mais experimentos de pesquisa básica fizeram análises de grupo e, nas pesquisas aplicadas, há mais estudos com análises de sujeito único. Foi possível identificar que os trabalhos da área não discutem a variabilidade relacionando o conhecimento gerado pelas diferentes frentes da análise do comportamento conceitual, básica, aplicada e intervenção, o que pode atrasar o desenvolvimento da área como um todo.

Kommunikation är ett viktigt redskap för att förmedla information och få kontakt med andra människor. Ett sätt att lösa de problem som uppstår i samtal med patienter som inte talar samma språk är att använda tolk. Tolken har två uppdrag eftersom han eller hon företräder både patient och vårdpersonal. Tolkens uppgift är att möjliggöra kommunikation mellan personer som inte talar samma språk, hans eller hennes roll är att vara neutral i det som sägs mellan patient och vårdpersonal. För att uppnå en nära relation till patienten behöver vårdpersonal och tolk vara engagerade och tillgängliga i kommunikationen med varandra och patienten. Kommunikation mellan tre parter innebär stora utmaningar för alla inblandade. Syftet är att beskriva faktorer som inverkar på samtalet mellan vårdpersonal och patient som översätts av tolk. Vi valde att göra en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats där fjorton kvalitativa artiklar som motsvarade vårt syfte analyserades. Litteratursökningen har skett genom en systematisk sökning i databaserna Cinahl, Blackwell Synergy och Samsök. I analysen framkom sju kategorier vilka beskrivs vidare i resultatet. Kategorierna är Brist på tid, Tolk och vårdpersonal har makt över tiden, Brist på tolk, Dyrt att använda tolk, Okunskap om tolkverksamheten, Oprofessionella tolkar samt Fördel att använda samma tolk. Resultatet i vår studie visar att det finns stora brister i samarbetsformerna mellan vårdpersonal och tolkar och att vårdsektorn och tolkservice måste utveckla nya samarbetsformer så att flexibiliteten i samtalet och vårdandet ökar. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Background: Patients’ who are in a substance dependency experience a constant feeling of being mistrusted and sorted as bad people instead of being seen as the human being behind the substance dependency. Previous research from a patient perspective shows major shortcomings in the treatment of patients. Stigmatization and prejudice are clearly prominent and are major barriers to achieving good and fair care. Patients describe how the staff's treatment is of great importance in the way of proper care and recovery. Aim: To describe the nurse’s experience of caring for patients with a substance dependency. Method: The chosen method is a systematic literature study with a qualitative approach based of eleven qualitative articles.  Result: The nurses’ experiences appeared in three themes; Barriers to good care, The opportunities for good care and Deficiencies in the healthcare organization. Conclusion: The nurses 'view of patients with substance dependence varied between prejudices and an understanding of the patients' situation. One reason for prejudice was insufficient education and lack of understanding of the patient’s background.  The nurses worked under conditions that made it difficult to accommodate the patients’ specific needs. Further education and knowledge of substance dependency is needed. / Bakgrund: Patienter som befinner sig i ett substansberoende upplever en ständig känsla av att bli misstrodd och att de sorterades in som dåliga människor istället för att bli sedda som människan bakom substansberoendet. Tidigare forskning ur ett patientperspektiv visar på stora brister i bemötandet i vården. Stigmatisering och fördomar är tydligt framträdande och är en stor barriär i att uppnå en god och rättvis vård. Patienter beskriver hur personalens bemötande har en mycket stor betydelse i vägen mot rätt vård och tillfrisknande. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter som befinner sig i ett substansberoende. Metod: Den valda metoden är en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på elva kvalitativa artiklar. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser framträdde i tre teman; Hinder för god omvårdnad, Möjligheter till god omvårdnad och Brister i vårdorganisationen. Slutsatser: Sjuksköterskornas syn på patienter med substansberoende varierade mellan fördomar och en förståelse för patienternas situation. En orsak för fördomarna kan vara otillräcklig utbildning samt bristande förståelse för patienternas bakgrund och nuvarande situation. Sjuksköterskorna arbetade under förhållanden som gjorde det svårt att tillgodogöra patienternas särskilda behov. Det behövs ytterligare utbildning och kunskap inom substansberoende och relaterade problem.

Bakgrund Coping innebär individens förmåga att anpassa sig efter och hantera olika förhållanden. För att kunna hantera den stress som finns i sjuksköterskeyrket idag kan det behövas kunskap om olika copingstrategier. Sjuksköterskans roll och ansvar har vuxit och kräver mer av sjuksköterskan. Bristande arbetsmiljö kan bidra till ökad risk för stress i arbetet. En del i KASAM, känsla av sammanhang, är hanterbarhet vilket bland annat innebär att människan har de resurser för att möta de krav och påfrestningar den ställs inför. Syfte Att sammanställa vilka copingstrategier sjuksköterskan kan använda i omvårdnaden för att hantera stress. Metod Litteraturöversikt baserad på 15 artiklar publicerade mellan 2008 och 2018. Databaserna som användes var Cinahl, PubMed och Psycinfo. Resultat De olika copingstrategier som framkom att sjuksköterskorna kunde använda sig av för att hantera stress var Be om hjälp och socialt stöd, Positivt tänkande, Självkontroll, Problemlösning, Acceptans, Flykt och undvikande, Utöva religion samt Återhämtning. Copingstrategierna delades in i två kategorier, Känslofokuserad coping och Problemfokuserad coping. Slutsats Resultatet i litteraturöversikten visar att sjuksköterskor använder flera olika copingstrategier för att kunna hantera stress. Den mest förekommande copingstrategin var att be om hjälp och socialt stöd. / Background Coping is the individual's ability to adapt to and handle different conditions. In order to handle stress in the nursing profession today, knowledge about different coping strategies may be needed. The nursing role and the responsibility of nurses has grown and more is required of the nurse. Unhealthy working environment can contribute to increased risk of stress at work. A part of SOC, a sense of coherence, is manageability, which can mean that a person has the resources to meet the demands and stress that she or he or she faces. Aim The aim of this review of literature was to compile the coping strategies nurses use to cope with stress Method The Literature review is based on 15 articles published between 2008 and 2018. Databases used were Cinahl, PubMed and Psycinfo. Result The different coping strategies that were found showed that nurses could use Asking for help and social support, Positive thinking, Self-control, Problem solving, Acceptance, Escape and avoidance, Exercising religion and Recovery. Coping strategies were divided into two categories, Emotion-focused coping and Problem-focused coping. Conclusion The result in the literature review shows that nurses use several different coping strategies to handle stress. The most common coping strategy was to ask for help and social support.

Bakgrund: Diabetes mellitus kommer att vara den sjunde ledande dödsorsaken år 2030 och i dagsläget lever omkring 422 miljoner vuxna i världen med diabetes. Den vanligaste formen är diabetes typ 2 och risken att utveckla allvarliga komplikationer är hög. Eftersom livsstilsförändringar är en central del av behandlingen läggs stor vikt vid patientens förmåga till egenvård. Sjuksköterskans ansvar är att ge god omvårdnad, vilket innebär att samla in information gällande patientens behov samt stärka patientens egenvårdsförmåga. Syfte : Att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt där 16 artiklar med kvalitativ ansats har granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Personernas upplevelse av diabetes typ 2 har sammanställts i tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier. De emotionella aspekterna av sjukdomen var starkt framträdande och många upplevde svårigheter med att anpassa sig till en ny livsstil. Även relationer påverkades och stödet från omgivningen var viktigt. Slutsats: Att leva med diabetes typ 2 är förknippat med emotionella upplevelser och att göra livsstilsförändringar är för många en kamp. Stödet från närstående är viktigt och det är även av stor betydelse att läkare och sjuksköterskor ger individuell feedback, information och stöd i egenvården. / Background: Diabetes mellitus will be the seventh leading cause of death in 2030 and 422 million adults in the world are currently living with diabetes. Type 2 diabetes account for the vast majority of people affected with the disease. Diabetes can result in a variety of serious complications. Making lifestyle changes is a central part of the treatment and the patient’s ability to self-manage the disease is therefore emphasised. Nurses are responsible for providing high quality nursing care, and this includes collecting information about the patient and strengthening the patient’s ability for self-care. Aim: To describe adult persons’ experiences of living with diabetes type 2. Method: A literature review of 16 qualitative articles, which were critically reviewed, analyzed and compiled. Result: The persons’ experiences are presented in three main categories with associated subcategories. The emotional aspects of living with diabetes were prominent and many had difficulties adapting to a new lifestyle. Relationships were affected and social support was seen as important. Conclusion: Living with diabetes can cause emotional reactions and making lifestyle changes is a struggle for many. The social support from family and friends is important and receiving feedback, information and support from doctors and nurses regarding self-care is also of great importance.

Bakgrund: Utskrivningen från slutenvården till hemmet är ett sårbart moment för patienter som övergår mellan två olika miljöer. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor upplever utskrivningen som otydlig. Sjuksköterskor ser inte alltid utskrivningen som ett vårdande tillfälle eller upplever att det inte finns möjlighet att vårda. Det är oklart hur patienter påverkas av sjuksköterskans perspektiv på utskrivningen. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av vårdandet vid utskrivning. Metod: En systematisk litteraturstudie med deskriptiv design och analys av 13 kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: Vårdrelationen vid utskrivning brister och patienter känner sig utelämnade. De upplever att deras behov inte blir uppmärksammade och att de blir utskickade. Patienter upplever att informationen är otillräcklig och att de inte får hjälp att förstå den. De vet inte vad de har att förvänta sig och blir oroliga. Omfattande information anses vara betryggande. Slutsats: Sjuksköterskor behöver förbättra sitt helhetsperspektiv på patienterna vid utskrivning. Mer uppdaterad kunskap angående vårdande relationer behövs för att synliggöra patientens behov och kunna utföra vårdande handlingar.

Bakgrund: Demenssjukdom är en folksjukdom som beräknas öka i omfattning de närmaste åren. I dagens samhälle stigmatiseras personer med demenssjukdom och synen på demenssjukdom är ofta negativ. För att förbättra den personcentrerade vården till personer med demenssjukdom behöver sjuksköterskans svårigheter i arbete med detta kartläggas. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa vilka svårigheter sjuksköterskan upplever i arbetet med personcentrerad vård inom demensomsorgen. Metod: En litteraturöversikt med ett resultat baserat på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och CINAHL med sökorden Person-Centered, Dementia, Nursing och Approach. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av kvalitetsgranskningsmallar. Artiklarnas resultatdelar analyserades genom att söka efter skillnader och likheter. Dessa skillnader och likheter sammanställdes i kategorier. Resultat: Resultatet baseras på dessa fyra kategorier: Sjuksköterskans svårigheter i kommunikation till personer med demenssjukdom, Sjuksköterskans och övrig vård- och omsorgspersonals negativa attityder, Kompetens- och kunskapsbrist och Hur sjuksköterskan påverkas av organisationens struktur – som tidsbrist och bristande stöd. Slutsats: Denna litteraturöversikt har identifierat vilka svårigheter sjuksköterskan upplever i arbetet med personcentrerad vård inom demensomsorgen. Svårigheterna som identifierades var på individ-, team- och organisationsnivå. Slutsatsen av detta är att det krävs en förändring på dessa nivåer för att förbättra den personcentrerade vården inom demensomsorgen. / Background: Dementia is a common disease which is expected to extent in the coming years. In today´s society people with dementia are stigmatized and the perception of dementia are often negative. In order to improve the person-centered care for people with dementia, the nurse´s difficulties in working with this needs to be explored. Aim: The purpose of this literature review was to describe the difficulties nurses experience working with person-centered care in care of people with dementia. Method: A literature review with a result based on 15 scientific articles. The articles were searched on the databases PubMed and CINAHL with the keywords Person centered, Dementia, Nursing and Approach. The articles were quality checked using quality review templates. The result sections of the articles were analyzed by searching for differences and similarities. These differences and similarities were sorted into categories. Results: The results is based on these four categories: Nurse´s difficulties in communication to the person with dementia, Nurse´s and other career´s negative attitudes, Lack of experience and knowledge, and How the nurse are affected by the structure of the organization – such as lack of time and lack of organizational support. Conclusion: This literature review has identified what difficulties the nurse experience in the work of person-centered care in dementia care. The difficulties identified were at individual-, team- and organizational levels. The conclusion of this is that it requires a change in these levels to improve person-centered care in dementia care.

Bakgrund: Demenssjukdomar är en växande sjukdomsgrupp i samhället. I Sverige beräknas att mellan 130–150 tusen personer lever med en demenssjukdom. Demens går inte att bota utan det går enbart att bromsa upp förloppet med hjälp av läkemedel. Personer som drabbas av demenssjukdomar får oftast många följdsjukdomar som i förlängningen leder till döden. Med hjälp av dator och tv-spelsanvändning kan demenssjukdomen bromsas med kognitiv träning. Syfte: Syftet har varit att undersöka nyttan av dator och tv-spelsanvändningsområden inom demensvården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där fjorton vetenskapliga artiklar inkluderades. Sökningar har gjordes via databaserna Pubmed, Cinahl och Psycinfo. De inkluderade artiklarna har analyserats där likheter och skillnader har jämförts. Resultat: Resultatet visade att teknologin kan påverka personers kognitiva funktion, fysiska hälsa samt psykiska hälsa. Dator och tv-spelsanvändning har flera positiva effekter så som förbättrad kognitiv förmåga, ökad självständighet och bevarande av egna intressen. Slutsats: Datorer och tv-spel har fördelaktiga effekter hos personer som lider av en demenssjukdom. Bland annat upptäcktes förbättringar i den psykiska, fysiska och kognitiva förmågan i de granskade studierna. Då ämnet är nytt krävs ytterligare forskning inom ämnet. / Background: Dementia is a growing disease in the society. In Sweden there are approximately 130-150 thousand people living with dementia. There is no cure for dementia, and with pharmaceuticals you can only prolong the decease. People who suffer from dementia tend to have other illnesses prior to the main dementia. These complications often lead to death. With the usage of videogames and computergames where the user is utilizing the body and bodymovement as a tool for progress there are beneficial effects to the motor skills and cognitive functions for the elderly living with dementia and cognitive decline. Aim: The purpose of this study was to investigate the utilization of computers and video games in the dementia care. Method: Done as a literature review where 14 articles was included. Searches have been made through databases Pubmed, Cinahl and Psycinfo. The 14 articles where systematically analyzed and differences and similarities were compared between the articles Results: Four categories were made, physical health, psychological health, cognitive function and usability of technology by the dementia suffers. Conclusions: Computer and videogames utilization have beneficial effects for the people who suffers from dementia. Enhanced physical, psychological and cognitive function were found in the studies. Due to the relatively new subject further research is required in the area.

This research has found that the field of international blended learning (BL) is prepared for stronger communication and collaboration. Collaboration is currently limited, and regions vary greatly in terms of citations. However, BL is growing worldwide and each region has much to offer to the community. Greater collaboration among researchers and practitioners can be profitable regardless of location. In the first article the authors compared the top cited BL articles to understand which articles from each region are the most cited, how the regions compare in terms of citations and which journals publish these highly cited articles. The authors used this data to construct a broad overview of the field as a whole and submit is as partial fulfillment of the literature review requirement. This research was designed by both authors and carried out by the first author with advice from the second author. In the second article the authors delved deeper into the top articles to discover and compare the topics and themes of the top articles on BL from different regions of the world. The authors examined methodological patterns, learner type, level of blend, terms for blending, and research questions in order to understand the research practices and topics of interest within the BL community. This article is also submitted as partial fulfillment of the literature review requirement for a master's degree in Instructional Psychology and Technology. This research was designed by both authors and carried out by the first author with advice from the second author.In the third article the authors sought to take a snapshot of the present state of blended learning. The authors drew conclusions from survey responses and interviews with current blended learning researchers and practitioners focused on BL around the world. This research was designed by both authors and carried out by the first author with advice from the second author and assistance from the third author. The first author conducted all interviews and made final decisions on coding and analysis, with input from the other authors.