Bakgrund: Att vara med om en oväntad död kan för närstående innebära en livskris och för en sjuksköterska kan mötet som uppstår i samband med detta vara svårt att hantera. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser i mötet mellan närstående och sjuksköterska i samband med att en person oväntat har avlidit. Metod: En litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar har genomförts. Resultat: Resultatet innefattar närståendes upplevelser och under den kategorin ingår subkategorierna lång väntan och önskan om information samt vänlighet och trygghet och under kategorin sjuksköterskans upplevelser ingår följande subkategorier osäkerhet, rädsla och oro; behov av att få vara hos de närstående; otillräcklighet och ovisshet samt tidsbrist. Diskussion: Utebliven information skapar oro och osäkerhet hos närstående, brist på tid ökar känsla av stress hos sjuksköterskor och osäkerhet hos sjuksköterskor i mötet påverkar närståendes trygghet och tillit. / Background: To be part of an unexpected death can for the relatives lead to a life crisis and the situation that occurs can for the nurse be difficult to handle. Aim: The aim was to highlight the experiences of the encounter between relative and nurse in connection with an unexpected death. Method: A literature review based on qualitative studies. Result: The result presents the relatives’ experiences of the encounter and includes long wait and wish for information and friendliness and security. The result also present the nurse’s experience of the encounter and includes uncertainty, fear and anxiety; a need of being present; inadequacy and uncertainty and lack of time. Discussion: No information creates anxiety and uncertainty among relatives, lack of time increases the feeling of stress in nurses and uncertainty among nurses affects relatives’ feelings of security and trust.

Bakgrund: Human Immunodeficiency virus (HIV) har utvecklats till en världsomspännande epidemi. HIV präglas av tankar, synsätt och inställningar vilket gör det svårt att leva med sjukdomen. Det är tidigare påvisat att patienter med HIV upplevt ett negativt förhållningsätt av sjuksköterskan, vilket hindrar en god relation. Ett gott förhållningssätt, utövat av sjuksköterskan och sjuksköterskestudenten, samt en god relation är av stor betydelse för patientens hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkade sjuksköterskans och sjuksköterskestudentens förhållningssätt gentemot patienter med HIV. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga originalartiklar. Resultat: I resultatet framgick att kunskap, attityder samt känslor var faktorer vilka påverkade sjuksköterskans och sjuksköterskestudentens förhållningssätt gentemot patienter med HIV. Slutsats: En negativ attityd samt en rädsla för att bli smittad påverkade förhållningssättet negativt. Däremot skapade känslor av empati och medlidande ett positivare förhållningssätt och därmed en god relation mellan patient och sjuksköterska. Den kunskapsnivå sjuksköterskan och sjuksköterskestudenten besatt utgjorde grunden för deras förhållningssätt. En bredare kunskap är således vägen till ett bättre förhållningssätt och därmed en god omvårdnad. / Background: Human Immunodeficiency Virus (HIV) has developed into a global epidemic. HIV is characterized by thoughts, views and attitudes which makes it difficult to live with the disease. It is previously shown that patients with HIV have experienced negative attitude´s of nurses, which prevents a good relationship. The approach, performed by the nurse and the nursing student, and a good relationship is vital to a patients health and wellbeing. Aim: The aim of this study was to describe factors that influenced the nurse and the nursing student approach towards patients with HIV. Method: The study was conducted as a literature review based on qualitative and quantitative scientific original articles. Results: The study showed that knowledge, attitudes and feelings were factors which affected the nurse and nursing student approach towards patients with HIV. Conclusion: A negative attitude, and a fear of becoming infected, influenced the approach negatively. However, feelings of empathy and compassion affected the approach and the relationship between them in a positive direction. The level of knowledge the nurse and the nursing student had was the source for their apporach. A wider knowledge is thus the way to a better approach and thus good health care.

Bakgrund: Vårdpersonalen på en akutmottagning vårdar ett stort antal patienter under en kort och ofta intensiv period. Arbetet på akutmottagningen ställer höga krav på vårdpersonalen, vilket kan leda till att kraven blir allt för höga i vissa situationer. Vårdandet av patienter kan därför bli lidande vilket resulterar i att patienter utsätt för vårdlidande. Syfte: Studiens syfte var att undersöka patienters erfarenheter av att ha vårdats på en akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar analyserades. Resultat: Studiens resultat mynnade ut i fyra teman som beskrev patienters erfarenheter av att ha vårdats på en akutmottagning. Dessa bestod av Vårdgivarens arbetsätt i vårdandet har betydelse, Att upprätthålla en god kommunikation med patienterna, Vårdmiljöns betydelse och Väntetiden påverkar välbefinnandet. Slutsats: Genom ökad kunskap om patienters uppfattningar om vården på akutmottagningen kan förståelsen för patienter och deras behov öka och därmed kan vårdandet på en akutmottagning förbättras. / Background: Health professionals who work at an emergency department cares for a large number of patients over a short and often hectic period. The high demands that are put on the nursing staff can in some situations be overwhelming. The care of patients may suffer, as results patients are exposed to health care suffer. Aim: To investigate patients' experiences of having been treated at an emergency department. Method: A literature review based on eleven scientific articles was analyzed. Result: Results from the study resulted in four themes that described patient’s experience of having been treated at an emergency department. These consisted of The care provider´s way of caring are important, To maintain a good communication with the patient´s, Care environment has significant impact and The waiting time affect the wellbeing.  Conclusion: Thru increased knowledge of patient’s perceptions of caring at an emergency department, the understanding of patients and their needs can increase and thus the caring at an emergency department can be improved.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland ungdomar är ett växande problem vilket kan jämföras med en epidemi. Det är ett samhällsproblem i både Sverige och i övriga världen. Övervikt och fetma hos ungdomar kan ge både psykiska och fysiska negativa effekter och kan bero på olika orsaker som arv, livsstil och biologiska faktorer. Sjuksköterskan kan komma i kontakt med överviktiga i många olika vårdsammanhang. Det är därför viktigt att ha kunskap om hur ungdomar med övervikt eller fetma upplever sin vardag för att kunna bemöta dem på ett bra sätt. Syfte: Syftet var att belysa ungdomars upplevelser av att leva med övervikt eller fetma. Metod: En allmän litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt genomfördes. Studien baseras på 10 artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier; Upplevelse av låg självkänsla, Upplevelse av utanförskap och Upplevelse av viktnedgång. Dessa belyser ungdomars upplevelser av deras egen kroppsuppfattning och självbild. Diskussion: Olika faktorer som påverkar den överviktigas vardag är skönhetsideal, utanförskap och stigmatisering. Slutsats: Det är viktigt att belysa detta ämne för att överviktiga ungdomar ska få ett bra bemötande och en bra vård. / Background: Overweight and obesity among adolescents is a growing problem which can be compared to an epidemic. It is a social problem both in Sweden and worldwide. Overweight and obesity among adolescents can cause psychological and physical adverse effects and may be due to various reasons such as heritage, lifestyle and biological factors. The nurse may come into contact with overweight patients in many different care contexts. It is therefore important to have knowledge of how adolescents with overweight and obesity perceive their reality to be able to respond to them in a good way. Aim: The aim was to highlight adolescents´ experiences of living with overweight or obesity. Method: The method was conducted as s general literature review with a systematic approach. The study is based on 10 articles. Result: The results are presented in three categories; Experience of low self-esteem, Experience of exclusion and Experience of weight loss. These highlight adolescents´ experience of their own body and self-image. Discussion: Various factors affecting the adolescence everyday life are ideal images ofbeauty, exclusion and stigmatization. Conclusion: It’s important to highlight these issues so that nurses know how to approach overweight adolescents and give them good care.

Bakgrund: Personer med demens har en försämrad förmåga att förstå och kommunicera med omgivningen och därför kan det vara svårt och krävande att vårda personer med demens. Agitation är ett vanligt beteendeproblem vid demenssjukdom och är påfrestande för såväl personen med demens, som för vårdgivaren. Personer med demens behandlas främst farmakologiskt trots de biverkningar som läkemedelsbehandlingen orsakar och därför behövs andra behandlingsstrategier och omvårdnadsåtgärder för att öka välbefinnandet och minska deras lidande. Syfte: Att beskriva musikens inverkan på människor med demenssjukdom och deras vårdgivare. Metod: En systematisk litteraturöversikt av fjorton kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som sedan analyserades och sammanställdes i ett resultat. Resultat: Musik visade sig ha en övervägande positiv inverkan på personer med demenssjukdom och deras vårdgivare. De demenssjuka personernas agitation minskade, deras möjlighet att kommunicera förbättrades och de fick en ökad livskvalitet. Vårdgivarnas samarbete med den demenssjuka personen förbättrades och de blev mer närvarande i omvårdnaden. Slutsats: Musiken inverkade på ett övervägande positivt sätt i omvårdnaden av demenssjuka personer och gav även en positiv inverkan på de demenssjuka personernas vårdgivare. Resultatet visar att musik kan vara användbart för att förbättra vården av personer med demens och kan förmodligen fungera som en icke-farmakologisk behandling i omvårdnaden. / Background: People with dementia have an impaired ability to understand and communicate with their environment and it can be difficult and demanding to care for people with dementia. Agitation is a common behavior problem in dementia and this is stressful for both the person with dementia, as for the caregiver. People with dementia are treated primarily pharmacological despite the many side effects that drug therapy induced and therefore requires other treatments strategies and nursing interventions to improve wellbeing and to reduce their suffering. Aim: To describe the impact of music on people with dementia and their caregivers. Method: A systematic literature review of fourteen qualitative and quantitative research articles that then were analyzed and summarized in the result. Results: Music was found to have a predominantly positive impact on people with dementia and their caregivers. The dementia person’s agitation decreased, their ability to communicate improved and they had an improved quality of life. The caregiver’s cooperation with the dementia persons was improved and they became more present in the care. Conclusion: The music had a mainly positive impact in the care of persons with dementia and also gave a positive impact on the caregivers. The results show that music probably can be useful for improving the care of people with dementia and can act as a non-pharmacological treatment in the care.

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att samla information och söka evidens för bröstcancerdrabbade kvinnors omvårdnadsbehov från sjuksköterskans i form av stöd för psykiska, sociala eller informativa behov. Sexton vetenskapliga artiklar valdes ut via databasen CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature) och fulltextdatabasen ELIN (Elecronic Library Information Navigator) för vidare granskning. Till sökningen användes sökorden breast*, cancer*, nurs* och support. Alla utvalda artiklar som härrör till syftet kvalitetsbedömdes genom på förhand bestämda granskningskriterier från modifierade förlagor efter Forsberg och Wengström (2003) och Willman, Bahtsevani och Stoltz (2007). Av resultatet framkom det att det fanns stark evidens för att kvinnor med bröstcancer har ett omvårdnadsbehov av socialt stöd, psykiskt stöd och även av information av sjuksköterskan. Omvårdnadsbehov som även kom fram i denna studie är kontinuitet i vården och personliga samtal med sjuksköterskan. Att få utöva sin religiösa tro, sin andlighet och utöva sin kulturella tillhörighet samt likaså känna förtroende är omvårdnadsbehov som blev uppenbarat i resultatet. Resultatet diskuterades utifrån Aaron Antonovskys omvårdnadsteori där känslan av sammanhang är central.

<p>Tidigare forskning visar att patienten kan ha sexuella problem som kan vara fysiska och/eller psykiska, dessa kan till exempel vara smärta och obehag vid penetration, urinläckage, vaginal lubrikation, utebliven orgasm, och erektionsproblem. Samhällets syn på sexualitet påverkar såväl patientens som sjuksköterskans syn på sexualitet och kan ge svårigheter vid diskussion om sexualitet. För att underlätta för sjuksköterskan vid kommunikation med patienten om sexualitet finns det en modell (PLISSIT-modellen). Trots teoretiska hjälpmedel tycks sjuksköterskan ha svårigheter med att diskutera sexualitet med patienten. Syftet med studien var att undersöka vad det är som hindrar sjuksköterskan att diskutera sexualitet med patienten. Metoden som användes var litteraturstudie. Sex teman framträdde från de vetenskapliga artiklarna i dataanalysen: bristande kommunikation, bristande utbildning, sjuksköterskans känslor, inte sjuksköterskans ansvarsområde, samhällssyn och kulturella faktorer och avdelningsmiljö. Resultatet visar att sjuksköterskan känner sig generad när han/hon ska diskutera sexualitet med patienten och tycker att patienten ska ta initiativ till diskussionen. Även sjuksköterskans egna känslor påverkar diskussionen om sexualitet. Sjuksköterskan behöver utbildning och träning i att diskutera sexualitet med patienten. Sjuksköterskor vill ha en plats där de kan sitta ostört med patienten och diskutera sexualitet.</p> / <p>Studies have shown that patients can have physical and mental sexual problems, which can be pain and discomfort with the penetration, leak of urine, vaginal lubrication, loss of orgasm and problems with the erection. Societies view of sexuality influence both the patients and the nurse’s view of sexuality which gives difficulties in discussing sexuality. To facilitate the communication of sexuality between the nurses and the patients the PLISSIT-model can be used. The aim of this study was to identify what is preventing the nurse to discuss the sexuality with the patient. The method of this study was a literature review. Six themes was located from the articles, deficient communication, deficient education, nurses’ feelings, not the nurses’ responsibility, social outlook and cultural factors and the nursing ward environment. The findings were that the nurse feeling embarrassed when he/she discusses sexual problems with the patient and thinks it is the patient who should ask about the sexual problems. The nurses own feelings affect the discussion about sexuality. The nurses need more education and practice to discuss sexuality with the patients. The nurses wish to have a place where they can discuss sexuality with the patient.</p>

<p>This research attempt, as its title witnesses, aims to build interdisciplinary approaches and to bridge gaps within management. Management and more specific, management of industrial organizations is a scientific discipline that consists of many different fields of interest. In industrial organizations, different parties of people, such as managers, engineers and workers are asked to communicate and collaborate towards common organizational targets and goals. This is were this research finds fertile ground, and tries to bridge the gaps between the quality management philosophy and corporate culture and the evolving, value adding functions and processes of logistics.</p><p>In particular, the gaps between quality management and logistics were bridged by a demonstration of the applicability of quality management practices –tools and methodologies- in a logistics context. This was conducted by an extensive exploratory research by means literature analysis of both management disciplines. The present situation, put in academic literature, was investigated and thoughtful reflections and suggestions for further use of quality management practices within logistics were provided.</p><p>All the quality management tools and methodologies examined were found, with one or another way, to be employed in logistics processes. Numerous examples demonstrating the universality of quality management concepts and techniques were identified. When it comes to the specific management area of logistics, eight quality management practices were found particularly useful, with three of them, namely Service Quality, SPC and Benchmarking to be well known, and to some extent, mature within logistics. However, empirical research, of qualitative and quantitative nature, is needed to confirm the trends recognized here.</p><p>The suggestions and reflections provided throughout this work indicate actions to be taken by logistics managers, in order to apply well known and widely accepted, cost saving and quality improvement, practices to their operations. In addition, these suggestions and their potential, constitute a challenging field for further research were new, applicable to logistics, quality management tools and methodologies can be found and ones that already exist can be enhanced.</p><p>The originality of this work can be found in that it thesis tries to bring conceptually closer two management areas that although have many values in common are not perceived as working on the same track, towards the same goals. This research adds value in the way that illustrates, in an extensive and formal way, that there should be no barriers within management.</p>

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av de vanligaste folksjukdomarna och orsakas av både arv och miljö. Sjukdomen medför en risk för att drabbas av komplikationer, bland annat hjärt- och kärlsjukdom och nedsatt perifer cirkulation. För att undvika detta har en persons levnadsvanor en stor betydelse, detta genom fysisk aktivitet och hälsosam kost. Genom att förändra sin livsstil kan upp emot 80% av fallen förebyggas. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva upplevelsen av livsstilsförändringar hos personer med diabetes mellitus typ 2. Metod: En litteraturöversikt baserad på sexton vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har granskats och analyserats utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Upplevelsen av livsstilsförändringar påverkades av olika faktorer. Utifrån motivation och upplevda begränsningar diskuterades vardagliga saker så som fysisk aktivitet, utövande av religion, att dela en familjemåltid och upplevt stöd från både omgivning och sjukvård. Slutsats: Livsstilsförändringarna som personer med diabetes typ 2 gjorde upplevdes som en begränsning i vardagen. Att få diagnosen diabetes typ 2 leder till att en transitionsprocess kan påbörjas och möjliggör för att finna ett välmående i sin sjukdom. / Background: Diabetes type 2 is one of the most common diseases and it is caused by both  heredity and environment. The disease entails a risk of various complications, for instance cardiovascular diseases and reduced peripheral circulation. To avoid these complications, a person’s lifestyle has a big importance. Making a lifestyle change can prevent 80% of these cases. Aim: To describe the experience of making lifestyle changes amongst people with type 2 diabetes. Methods: A qualitative literature review based on sixteen studies. These studies has been processed and analyzed by the five steps of Friberg. Findings: The experiences of making lifestyle changes were affected by several factors. Everyday things such as physical activity, practice religion, share a family meal, support from family and health care was discussed from motivation and perceived limitations. Conclusion: Lifestyle changes made by people with type 2 diabetes were experienced as a limitation in the everyday life. To be diagnosed with type 2 diabetes enables a possibility to begin a process of transition, which can help these people to find a well being in their disease.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en sjukdom där självsvält leder till undervikt. Personer med sjukdomen har en störd kroppsuppfattning vilket påverkar självkänslan. Symtom är låg kroppsvikt, kraftig viktnedgång, psykisk ohälsa och utebliven mens. Behandling innefattar förebyggande arbete samt akuta psykiatriska och somatiska insatser. Anorexia nervosa kan behandlas inom öppenvård, dagvård eller slutenvård. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva individers erfarenheter av att vårdas för anorexia nervosa inom slutenvård. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa artiklar. Sökningar är gjorda i CINAHL with Full Text och PubMED. Ytterligare sökningar gjordes i Medline, PsycINFO och AMED, dock utan relevanta träffar. Resultat: I resultatet återfanns tre teman och åtta subteman. Teman var “Kontrollförlust och önskan om delaktighet”, “Jämlika relationer och stöd” samt “Ansvar och lärande för livet”. Konklusion: Anorexia nervosa är en komplicerad sjukdom att vårdas för. Vårdpersonal behöver förstå patienters upplevelser av vården för att kunna ge bästa möjliga vård. Förståelsen kan bidra till en personcentrerad vård i mötet med dessa patienter. / Background: Anorexia nervosa is a disease where self-starvation leads to underweight. People with the disease have a disturbed body image which affects their self-esteem. Symptoms include low body weight, excessive weight loss, mental illness and absent periods. Treatment includes prevention along with acute psychiatric and somatic interventions. Anorexia nervosa can be treated in outpatient care, day care or inpatient care. Aim: The aim of this study was to describe individuals’ experiences of being treated for anorexia nervosa in inpatient care. Method: A literature review based on eight qualitative research articles. A literature search was conducted in CINAHL with Full Text and PubMed. Searches were also conducted in Medline, PsycINFO and AMED but no further hits were found. Results: The analyze identified three major themes and eight subthemes. The themes were “Loss of control and a desire for participation”, “Equal relationships and support” and “Responsibility and learning for life”. Conclusion: Anorexia nervosa is a complex disease to be treated for. Nursing staff must understand patients’ experiences of care to be able to give the best care possible. This understanding can contribute to a patient-centered care in the meeting with these patients.