<p>Denna uppsats syftar till att beskriva och analysera styrningen av det offentliga kulturstödet samt hur detta påverkar organiseringen och verksamheten hos fria kulturorganisationer. En teoretisk utgångspunkt tas i de förändringar av den offentliga verksamhetens styrning och kontroll, som pågått sedan 1980-talet och som av forskarvärlden samlas under begreppet New Public Management. Studien är avgränsad till Stockholms stads kulturstöd; verksamhetsstödet, projektstödet och den år 2008 införda så kallade incitamentsstrukturen. Studien, som är en flerfallsstudie, är också avgränsad till fyra fria kulturorganisationer. Med fria kulturorganisationer menar vi organisationer som är sin egen huvudman och vars verksamhet inte syftar till att generera vinst. Organisationerna i studien är Biografteatern Rio/Framtidens Mötesplats AB, Dramalabbet, Musikföreningen Fritz’s Corner samt Orionteatern AB. Empirin bygger främst på intervjuer med representanter för dessa kulturorganisationer samt en intervju med en handläggare på Stockholm stads kulturförvaltning.</p><p>I studien framkommer bland annat att Stockholms stads fördelning av verksamhets- och projektstöd fortfarande i första hand baseras på kvalitativa bedömningar av de sökande och deras verksamheter även om ansökningshandlingar blivit mer och mer kvantitativt inriktade i sin utformning. Införandet av incitamentsstrukturen har lett till en förändrad instrumentell syn på kulturen och kulturpolitiken, med ett ökat fokus på att företagisera den fria kulturlivet. Studien visar upp en bild av att Stockholms kulturpolitik under den senaste mandatperioden blivit mer polariserad. Där det tidigare rått en generell samsyn kring kulturpolitiska satsningar har det under den senaste mandatperioden, och framför allt kopplat till införandet av incitamentsstrukturen, skapats en tydligare kulturpolitisk skillnad mellan de politiska blocken.</p><p>I studien framkommer också att kulturorganisationernas finansieringstradition, som bland annat är kopplat till hur det offentliga anslagen ser ut, starkt har påverkat verksamheternas organisering, bland annat syns detta i att organisationerna utvecklat ett managementstyre. Organisationerna i studien skiljer sig i hur starkt deras verksamhet är beroende av offentliga medel. En sak som framkommer är dock att samtliga verksamheter på något sätt skulle behöva ändra sin grundläggande konstnärliga inriktning om stödet skulle försvinna.</p>

Die vorliegende Arbeit untersucht am Beispiel der Stadtstaaten Berlin und Hamburg konkrete Handlungsoptionen des strategischen Personalmanagements angesichts unausgewogener Altersstrukturen in der Landesverwaltung unter den Rahmenbedingungen des öffentlichen Dienstes. Vor dem Hintergrund einer abnehmenden Erwerbsbevölkerung und der sinkenden Attraktivität des öffentlichen Dienstes als Arbeitgeber wird das Thema „Personal“ als die Schlüsselressource für die Leistungsfähigkeit der deutschen Verwaltung identifiziert. Die Untersuchung zeigt auf, wie eine absehbare Überalterung des Personalkörpers die Leistungserbringung der öffentlichen Verwaltung beeinträchtigen wird. Sie weist nach, dass sich beide Stadtstaaten bereits heute mit punktuellem Fachkräftemangel in technischen und Spezialisten-Berufen, aber auch bei Lehren und Ärzten, konfrontiert sehen. Diese Herausforderungen werden sich durch massive Altersabgänge ab dem Jahr 2015 und eine Alterung des bleibenden Personalkörpers noch erheblich verstärken. Die Untersuchungsergebnisse zeigen jedoch, dass die hamburgische Verwaltung, aufbauend auf einer langen Modernisierungshistorie und erleichtert durch Akteurszentralismus und eine ressortübergreifend abgestimmte quantitative und qualitative Personalbedarfsplanung, über einen gut institutionalisierten und gelebten Strategiekreislauf verfügt. Dies lässt den Schluss zu, dass die Hansestadt mit ihrem strategischen Personalmanagement gut für die Bewältigung der demografischen Herausforderungen aufgestellt ist. Dagegen wird beleuchtet, wie der Umgang mit dem Thema Personal in Berlin noch immer von chronischen Sparzwängen und einem Pluralismus der Akteure geprägt ist. Die daraus resultierende, hauptsächlich quantitativ agierende Personalwirtschaft und das Fehlen einer auch nur mittelfristigen Personalstrategie werfen erhebliche Bedenken bezüglich der zukünftigen Leistungsfähigkeit der Berliner Verwaltung auf. / The present study examines the potential and limits of strategic human resources management in the German civil service by analyzing the cases of the länder of Berlin and Hamburg. Against the background of a decline in the working population and the diminishing attractiveness of careers in the civil service, only a state-of-the-art human resources management can ensure the performance of the public sector in the long run. The study demonstrates how an ageing workforce is bound to lead to a reduced performance of the civil service sector. Both of the länder analyzed are already confronted with a shortage of skilled labour for technical posts, but also for teachers and doctors. These challenges are going to be further exacerbated by massive waves of retirement and a constantly ageing employee workforce in the years from 2015 forward. The study reveals, however, that the civil service of Hamburg has developed and successfully applies a progressive human resources management strategy, due in part to the city’s rather long history of civil service modernization and the relative power of its human resources planners. Hamburg therefore seems to be rather well adjusted to face the future demographic challenges. Human resources management in Berlin, on the contrary, is continually limited by the city’s chronic budget deficit and the plurality of human resources planners. The subsequent lack of a long-term human resources strategy casts considerable doubt on the future performance of Berlin’s civil service.

<p>This study focused on the developments of Civil Service Reform (CSR) in Mozambique, and the priority issues pertaining to human resources management in the country. This research investigation performed an assessment of the human resources management priorities and its effectiveness in civil service reform in the Government of Mozambique.</p>

Syftet med uppsatsen var att studera vilka idéer som ligger till grund för 2009 års Kulturutredning och om den genomsyras av de idéer som inför de administrativa förändringar som kopplas till New Public Management. Detta undersöktes genom en kvalitativ innehållsanalys av Kulturutredningens betänkande. New Public Management (NPM) är en uppsättning idéer om hur man organiserar och styr offentlig verksamhet och har påverkat verksamheter inom bland annat vård, omsorg och skola de senaste decennierna. Dessa idéer innebär ökat fokus på uppföljning och utvärdering samt att kvalitet kopplas till kostnadseffektivitet. Man sätter upp mål, operationaliserar dem till mätbara prestationer som kopplas till finansiering. Vi har tagit ett institutionellt perspektiv på dessa idéer. Reformförslaget som presenteras kan relateras till de idéer som finns inom NPM. Aktörerna är inte medvetna om den institutionella kontexten, utan tror att de handlar rationellt. Vi menar att de har utgått från ett positivistiskt modernistiskt perspektiv. / The purpose of this paper is to examine the ideas behind the rethinking of Sweden’s cultural policy (Kulturutredningen) and if the ideas are related to the abstract management system "New Public Management". In the quest to do this we performed a qualitative content analysis. In the last decades, New Public Management (NPM) has been a popular style in the organization of the Swedish public service. NPM indicates a shift towards an increase of evaluations and control of the public sphere by operational, measureable goals that sets the terms for the financial allowance. In this paper we are trying to understand ideas through an institutional perspective. In our conclusion we describe the reform the rethinking suggests as under influence of NPM-ideas. The rethinking doesn’t recognize its institutional context and the influence of the NPM-ideas. Instead we are asserting that they are suggesting a rational reform. We claim that they have a perception of the world as right and wrong choices, and that one rationally can choose the right.

Denna undersökning syftar till att kartlägga Botkyrka Kommuns kulturprofilering samt se hur den påverkar det konstnärliga innehållet hos kulturverksamheterna som är verksamma inom kommunen. Detta är en fallstudie med en kvalitativ forskningsdesign där primärdata utgörs av ostrukturerade intervjuer med tio informanter som på något sätt arbetar inom ramen för Botkyrkas kulturarbete. Informanterna utgörs av en politiker, en extern kulturstrateg, tjänstemän och verksamhetschefer på kulturverksamheterna. Förutom Botkyrka kommun har Cirkus Cirkör, Mångkulturellt centrum, Subtopia och Xenter funnits representerade i studien. Det analytiska verktyg som använts verkar med bakgrund till de reformativa förändringarna inom offentlig förvaltning och tankarna om den nya ekonomin, där kultur och ekonomi närmar sig varandra allt mer. Utifrån institutionaliserade idéer skapas en växelverkan mellan regler, aktörer och handling som i sin tur skapar och skapas av diskurser. Val av analysverktyg syftar till att försöka förstå hur dessa institutionaliserade idéer skapar en social praktik och hur detta definieras av en uppfattad verklighet. Botkyrka är en kommun som bedriver mycket kulturverksamhet och tycker detta är viktigt. Kulturverksamheter har länge funnits inom kommunens gränser och 2002 togs ett formellt politiskt beslut; att satsa på kultur och upplevelser. Denna satsning syftade till att ändra den rådande negativa mediala bild som Botkyrka kommun hade internt och externt samt att ta vara på den kreativitet och kraft som fanns hos medborgarna. Satsningen upplevs ha resulterat i en positiv förändring i den interna och den externa bilden av kommunen iallafall inom vissa kretsar. Kultursatsningen påverkar inte den konstnärliga autonomin enligt informanterna på kulturverksamheterna med undantag från att de ibland måste prioritera vissa projekt för att få finansiering. Samtliga informanter tycks ha en förståelse och medvetenhet för diskurserna inom kommunfältet samt kulturfältet. Detta leder till en förtroende som kan ses som en avgörande faktor att detta samarbete ska fungera. Hos informanterna tycks inte den klassiska motsättningen mellan kultur och ekonomi råda. Medborgarundersökningar tyder på att förankringen och deltagandet hos medborgarna inte ärfullt lika framgångsrik. Detta ser kommunen som sin största utmaning just nu och arbetar för att förändra detta.

Under de senaste åren har omfattningen av privatiseringar tilltagit i Sverige och i synnerlighet har fenomenet ”avknoppning” av offentlig verksamhet blivit en allt vanligare företeelse.  ”Avknoppning” är en privatiseringsform där ansvariga och anställda i den offentliga verksamheten tar över driften och bedriver verksamheten vidare i form av ett privaträttsligt subjekt, ofta i form av ett aktiebolag. Från politiskt håll och via dagstidningar samt annan media har uppmärksamhet riktats mot dessa privatiseringar, bland annat gällande värderingsaspekten av offentliga verksamheter vid privatisering. Anklagelser om utförsäljning eller ren bortskänkning av offentliga tillgångar har föranlett att vissa avknoppningar även lett till domstolsprövning. Denna uppsats granskar och klarlägger de rättsliga förutsättningarna och begränsningarna för ett avknoppningsförfarande av kommunala verksamheter ur ett värderingsperspektiv för att vidare jämföra detta med en värdering av en privaträttslig verksamhet inför en överlåtelse. Resultatet visar att avknoppningsförfarandet som privatiseringsmetod enligt författarens bedömning inte är förenligt med vare sig svensk förvaltningslagstiftning eller EU-lagstiftning, då förfarandet saknar marknadsmässig förankring vilket krävs för avyttring av kommunala verksamheter. Med det överhängande kravet på marknadsmässighet menas att kommunala verksamheter ska betraktas och värderas som vilken annan aktör som helst i den privata sektorn. Detta har visat sig innehålla en rad problem då förutsättningarna för de kommunala verksamheterna och de privata inte är de samma på en rad områden. Dels genom de rättsliga förutsättningar och dels genom att värderingsmetoderna inte kan tillgodose de icke marknadsmässiga premisser som präglar dessa typer av verksamheter. Vidare föreslår författaren att nationellt anpassade rekommendationer för hur värdering av offentliga verksamheter ska gå till bör upprättas för fortsatta privatiseringsförfaranden. Detta för att motverka framtida oklarheter och eventuella ”reor” vid avyttring av kommunala verksamheter.

From the 1970s onwards, it is argued that central banks should be independent from politicians since the latter have an interest in seeking populist interventions to the conduct of the monetary policy. Additionally, it is often maintained that the sole aim of a central bank should be to seek price stability. Despite the seemingly neutral and objective tone of these arguments, central bank independence can find its meaning as a part of Neoliberalism, which restructured the economic administration of the state. The main objective of this thesis is to analyse the notion of central bank independence and the case of the Central Bank of the Republic of Turkey in a multidisciplinary manner, in order to reveal its political and administrative implications.

This thesis aims to analyze the inner dynamics as well as the outcomes of the health sector restructuring process in Turkey, by focusing on Neo-Liberal transformation, New Public Management practices and European Integration process. The thesis argues that health reform process along with other public sector reforms have been initiated by Neo-Liberalism as the new face of institutional and structural arrangements during 1980s. Within that process, it is underlined that New Public Management approach with its commitment to private sector methodology and techniques reflected the underlying philosophy and basic premises of Neo-Liberalism which dominated the health sector restructuring process in Turkey, as well as in Eastern Europe since 1990s. Often characterized with the notion of &ldquo / efficiency&rdquo / , the New Public Management techniques and methodologies claimed to bring a more efficiently working health system. In order to refute this claim, the health sector reforms that have been exercised in the past two decades in Turkey as well as in Eastern Europe are analyzed within a historical context. It is also argued that while the Neo-Liberal policies and policy initiatives proposed by International Monetary Fund and World Bank had a direct effect on health sector restructuring process, the role of the European Union has been indirect with regard to organization and service provision. Therefore, the main objective of this thesis is to analyze the outcomes of the health reforms carried out in Turkey in a multidisciplinary manner in order to reveal its political, economic,social and administrative implications in terms of service providers and service takers.

Univ., Diss. u.d.T.: Bassler, Karin: Finanzmanagement als Ort kirchlichen Lernens - Die neuen Finanzmanagementmethoden der evangelischen Landeskirchen in Baden-Württemberg aus betriebswirtschaftlicher und praktisch-theologischer Sicht--Göttingen, 2005.

Denna uppsats syftar till att beskriva och analysera styrningen av det offentliga kulturstödet samt hur detta påverkar organiseringen och verksamheten hos fria kulturorganisationer. En teoretisk utgångspunkt tas i de förändringar av den offentliga verksamhetens styrning och kontroll, som pågått sedan 1980-talet och som av forskarvärlden samlas under begreppet New Public Management. Studien är avgränsad till Stockholms stads kulturstöd; verksamhetsstödet, projektstödet och den år 2008 införda så kallade incitamentsstrukturen. Studien, som är en flerfallsstudie, är också avgränsad till fyra fria kulturorganisationer. Med fria kulturorganisationer menar vi organisationer som är sin egen huvudman och vars verksamhet inte syftar till att generera vinst. Organisationerna i studien är Biografteatern Rio/Framtidens Mötesplats AB, Dramalabbet, Musikföreningen Fritz’s Corner samt Orionteatern AB. Empirin bygger främst på intervjuer med representanter för dessa kulturorganisationer samt en intervju med en handläggare på Stockholm stads kulturförvaltning. I studien framkommer bland annat att Stockholms stads fördelning av verksamhets- och projektstöd fortfarande i första hand baseras på kvalitativa bedömningar av de sökande och deras verksamheter även om ansökningshandlingar blivit mer och mer kvantitativt inriktade i sin utformning. Införandet av incitamentsstrukturen har lett till en förändrad instrumentell syn på kulturen och kulturpolitiken, med ett ökat fokus på att företagisera den fria kulturlivet. Studien visar upp en bild av att Stockholms kulturpolitik under den senaste mandatperioden blivit mer polariserad. Där det tidigare rått en generell samsyn kring kulturpolitiska satsningar har det under den senaste mandatperioden, och framför allt kopplat till införandet av incitamentsstrukturen, skapats en tydligare kulturpolitisk skillnad mellan de politiska blocken. I studien framkommer också att kulturorganisationernas finansieringstradition, som bland annat är kopplat till hur det offentliga anslagen ser ut, starkt har påverkat verksamheternas organisering, bland annat syns detta i att organisationerna utvecklat ett managementstyre. Organisationerna i studien skiljer sig i hur starkt deras verksamhet är beroende av offentliga medel. En sak som framkommer är dock att samtliga verksamheter på något sätt skulle behöva ändra sin grundläggande konstnärliga inriktning om stödet skulle försvinna.