Countries in the Organization for Economic Co-operation and Development have experienced a decline in citizens' trust in government in the last few decades. In response, public administration shifted from traditional public administration to New Public Management (NPM) with the goal of increasing trust in government by trying to make government more responsive, work better, and cost less. An important element of NPM is the reliance on managerialism's application of private sector solutions such as performance management whose assumed strength is that it can deliver on efficiency, effectiveness, and accountability. An underlining basis of private sector imports into the public sector environment is that they are based on universalism – the existence of general laws irrespective of the situation or circumstance. Often, referred to as a 'one-size-fits-all' approach. However, after a few decades of implementing performance management based on universalistic principles the evidence suggests that performance management has not fully met expectations. Contrasting universalism is particularism - meaning that different rules and applications will depend on the situation, in other words, context matters. In short, 'no best way'. To explore the universalism vs particularism debate, this research uses the Management Accountability Framework (MAF) which is a Canadian government's long-standing performance management tool. The MAF serves as a proxy for a one-size-fits-all approach to performance management. With regards to particularism, this research employs a contingency approach as the theoretical basis to explore performance management. The contingency approach is premised on three core concepts: external contingent factors, internal contingent factors, and fit. The Canadian Intelligence Community (IC) is used as the case study to explore the primary question of whether a universalism-based or a particularism-based approach is better suited for performance management in the public sector? In seeking an answer to this question, two additional sub-questions are explored. First, what makes the IC different from the other policy domains? Second, what is the fit between the MAF and the IC's contingent factors? To answer these questions, data collection consisted of content analysis of documents as well as interviews with senior officials. Findings from this exploratory study reveal that universalism-based approaches to performance management should at the very least be complemented by particularism considerations. The IC was found to be different from other policy domains in terms of both external and internal contingent factors. The former consists of the threat environment, the legislative framework, and the external expectations of the IC. The latter consists of the intelligence process, the intelligence product, intelligence and secrecy, and the IC as a high reliability organization. It was found that there was more misfit than fit between the MAF and the IC's contingency factors. In exploring these questions, this research contributes concurrently to the public administration and intelligence studies literature in a number of ways. For instance, evidence that universalism-based approach to performance management does not always deliver what it promises, being able to intersect intelligence studies and public administration which is currently lacking, examining the 'hidden' parts of the public sector (i.e., the IC) that tends to be ignored in public administration, peering into the 'black box' of public sector organizations' management tools, the exploration of how practitioners use management tools, analyzing public sector organizations operating in a complex environment, adding to a limited non-historical contemporary Canadian IC literature, looking at the IC's performance-related issues that goes beyond the overwhelming intelligence failure literature. In addition to contributing to knowledge, the research highlights the importance of performance management and intelligence in relation to society.

Trust-based management has been a subject for discussion in the Swedish government resulting from shortcomings of New Public Management, a method inspired by the KPI-driven (Key Performance Indicator) nature of the private sector, which has turned into a form of micromanagement when applied in the public sector. In order to address this, the Swedish government gave the delegation of trust the assignment to spread knowledge about how the alternative, trust-based governance, can be used in the public sector. The aim of our research is twofold. Firstly, finding out how the two different management styles, trust-based management and micromanagement, are characterized in the organization of home care. And secondly, understanding the experience from the home care staff's point of view and how different forms of management affects the receivers of home care. We have used semi-structured interviews and, employing content analysis, found that the home care staff needs to be more involved in the organizational planning and have more freedom to make decisions based on their own judgment and experience rather than following standardized temples, such as minute-level schedules.

Since the 1990’s the Swedish gender equality work has been characterized by management-inspired models, where New Public Management (NPM) has been particularly influential. An NPM-influenced method for gender equality is called gender mainstreaming – the idea that gender equality should shape all decisions within an organization. This thesis analyzes the Swedish Film Institute’s gender equality reports by highlighting the aspects which the Film Institute believes can measure gender equality and diversity. The analysis looks at these aspects through the lens of organizational theory, with a special focus on NPM and gender mainstreaming. The analysis shows that the Film Institute’s gender equality and diversity goal (as a result of being pursued within the framework of gender mainstreaming) paradoxically is to be interpreted as a method for the goal fulfillment that the Film Institute wants to achieve with the method. The analysis also shows that the work related to gender equality is depoliticized when it takes place within the framework of gender mainstreaming. Thus, gender mainstreaming, rather than benefitting equality and diversity, prioritizes NPM-centered performance management, which inevitably shifts the actual meaning of gender equality and diversity and its perceived relationship to quality – a concept of great importance within the film industry.

The questions that are answered in this essay are to assess if the competition within the Swedish system of contract archaeology work as it is formulated in the law, Historic Environment Act (SFS 1988:950), and in accordance with the preparatory work, as well as if the processing and decisions in contract archaeological matters take place according to basic general procurement principles, which could be found in the act on public procurement.This essay shows that the requirement for the procurement of archaeological investigations according to the Historic Environment Act (SFS 1988:950) is not met, as most of the archaeological assignments are procured through direct selection and under lack of transparency.In the market of contract archaeology there is a demand for increased transparency by the investigators, i.g. to avoid that investigators are selected based on distance to the investigation. A national overview of the distribution of assignments in the Sweden is also requested, by the investigators, both from an economic and qualitative perspective. The investigators believe that this type of statistics shall be provided by the central authorities the Swedish National Heritage Board.The result of the analysis showed that competition in Swedish contract archaeology does not work, as it is formulated in the law Historic Environment Act (SFS 1988:950), in accordance with the preparatory work and according to general procurement principles. The Swedish National Heritage Board has not succeeded in demonstrating that the task of promoting increased competition and efficiency within the contract archaeological system in Sweden has been achieved.

I denna uppsats undersöker vi hur kulturen legitimeras i den kommunala kulturpolitiken genom att studera vilka värden som lyfts fram som viktiga och vilken syn på kulturens roll i samhället som kommunerna presenterar i sina kulturpolitiska styrdokument. Kulturpolitiken med de nationella kulturpolitiska målen i spetsen har historisk sett präglats av idéer om konstens och kulturens egenvärde. På senare år har dock kulturens roll för ökad tillväxt och dess förmåga att bidra till ett lands attraktionskraft fått allt större plats. Förändringen kan delvis kopplas till de marknads- och managementreformer i offentlig sektor som brukar kallas New Public Management. Studien har ett institutionellt perspektiv och utgår från de fem institutionella logikerna på det svenska kulturpolitiska fältet, vilka är den kulturprofessionella- demokratiska- och byråkratiska logiken samt marknads- och managementlogiken.  Studien genomförs som en riktad komparativ innehållsanalys. Vårt urval består av Stockholms, Uppsalas, Göteborgs och Malmö stads/kommuns kulturpolitiska styrdokument. Studiens resultat visar att samtliga fem institutionella logiker finns representerade på det kommunala kulturpolitiska fältet. Den demokratiska logiken dominerar, vilket överensstämmer med hur kultur traditionellt legitimerats på detta fält. Att managementlogiken har relativt stor plats förstås utifrån reformer kopplade till begreppet New Public Management. Att kulturens roll för staden särskilt lyfts är återkommande i styrdokumenten och kan kopplas till begreppet kulturella kreativa näringar och dess idéer om kulturens roll för tillväxt och konkurrens. Studien kommer fram till att Stockholms kulturpolitiska dokument skiljer sig från de övriga genom att management- och marknadslogiken dominerar istället för den demokratiska logiken. / In this essay, we examine how culture is legitimized in municipal cultural policy by studying which values are highlighted as important as well as what view on the role of culture in society that the municipalities present in their cultural policy governing documents. Cultural policy, with the national cultural policy goals at the forefront, has historically been characterized by ideas about the intrinsic value of art and culture. In recent years, however, the role of culture in increasing growth and its ability to contribute to a country's attractiveness has become increasingly important. The change can be partly linked to the market and management reforms in the public sector that are usually called New Public Management. This study has an institutional perspective and is based on the five institutional logics in the Swedish cultural policy field, which are the cultural professional, democratic and bureaucratic logic as well as the market and management logic. The study is carried out as a directed comparative content analysis. Our selection consists of Stockholm, Uppsala, Gothenburg and Malmö city / municipality's cultural policy governing documents. The result of the study show that all five institutional logics are represented in the municipal cultural policy field. Democratic logic dominates, which is consistent with how culture has traditionally been legitimized in this field. The fact that management logic is represented to a relatively high degree is understood based on reforms linked to the concept of New Public Management. That the role of culture for the city is particularly emphasized is recurring in all the policy documents and can be linked to the concept of culturally creative industries and its ideas about the role of culture for growth and competition. The study concludes that Stockholm's cultural policy document differ from the others in that the management and market logic dominate instead of the democratic logic.

Denna studie handlar om styrningen av Stadsutvecklingsprojektet i Varbergs kommun. Studien syftar till att undersöka vilka styridéer som uttrycks i styrdokumenten för Stadsutvecklingsprojektet och om Varbergs kommun har följt post-NPM-trenderna i styrningen av projektet sett till vilka styridéer som uttrycks i styrdokumenten. Post-NPM-trenderna Tillitsbaserad styrning och ledning, New Public Governance och Public Value Management används tillsammans med New Public Management som idealtyper för att analysera styrdokumenten. Genom att undersöka detta får vi djupare kunskaper om hur förändringen och utvecklingen som skett av den offentliga styrningen senaste decennierna - genom att olika former av styrning har introducerats och trendat - har påverkat styrningen av en svensk kommun. Resultatet visar att styridéer från alla styrformer som nämns ovan uttrycks i styrdokumenten men att idéer från styrformerna inom post-NPM och speciellt Tillitsbaserad styrning och ledning är frekvent förekommande. Detta visar i sin tur på att Varbergs kommun har följt post-NPM-trenderna i styrningen av Stadsutvecklingsprojektet sett till vilka styridéer som uttrycks i styrdokumenten.

This study is an analysis of the organization and management of regional public transport in Sweden. The goal is to chart and analyze how different regions organize and manage public transport in order to understand if, and to what degree, the management can be considered democratic. The research questions are answered through a document study of statutory documents where the regions describe their organizations, as well as through interviews with regional politicians involved with public transport. The collected data is analyzed against a theoretical background of democratic governance and public administration, leading to the conclusion that the management of public transport is characterized by a high degree of leeway. The management of public transport seems to be working in the sense that the practical implementation is sufficient. However, the management does not seem to work in a democratic sense, since the organization is too complex to understand without excessive effort. The effort required to do so risks a democratic deficit where citizens do not use their democratic power.

ADHD är en komplex neuropsykiatrisk diagnos eftersom både sociala och medicinska perspektiv bidrar till hur vi förstår och tillskriver diagnosens karaktär och orsaker. ADHD behandlas ofta med medicin, och sedan 2006 har antalet personer som hämtat ut medicin mot ADHD ökat, och fortsätter öka kontinuerligt (Socialstyrelsen, 2021). Studien undersöker varför fler personer blir föremål för ADHD-utredningar. Vi har samlat berättelser från anonyma internetforum skrivna av personer som antingen har diagnos, nekats diagnos eller misstänker att de har ADHD. Som datainsamlings- och analysmetod har vi använt grounded theory, och de teorier vi utgått från är anknytningsteori, medikalisering och välfärdsreformen new public management. Genom berättelserna har vi kommit fram till att en ADHD-diagnos innebär en ökad känsla av samhörighet och självacceptans bland författarna, som ofta återger en känsla av utanförskap och svårigheter i relationer.

Aim: The aim of this study is to investigate the impact of New Public Management on Välfärd Gävle through its reforms. Method: This qualitative study has been conducted through eight semi-structured interviews, three of the respondents worked in management whereas the other five was coworkers. Result & Conclusions: Although NPM has a clear impact on the organisation it is considered to have flaws because of its failure to make the management more effective. The conclusion is that management tools such as PVM should have a complementary impact on the organisation based on the flaws of NPM. Suggestions for future research: For future research in NPM, a normalized framework that describes the attributes of NPM is needed. This would make future studies more comparable and will hence improve the understanding of NPM. Contribution: This study contributes to the opportunity of further understand how NPM can be used optimally in the public sector, through a comparison with PVM. / Syfte: Studiens syfte är att undersöka NPMs påverkan på Välfärd Gävles förvaltning genom dess reformer. Metod och genomförande: Denna kvalitativa studie har utförts genom åttasemistrukturerade intervjuer, varav tre respondenter på chefsnivå och fem respondenter var medarbetare. Resultat och Slutsats: Trots att NPM har en tydlig påverkan på organisationen så upplevs vissa aspekter av NPM bristfälliga då det misslyckas effektivisera styrningen. Slutsatsen är att ideologier och tankesätt likt PVM bör finnas i styrningen av offentliga myndigheter som komplement till bristerna från NPM. Förslag till vidare forskning: Genom vidare forskning inom NPM krävs det ett normaliserat ramverk för vad som NPM kännetecknar. Detta skulle göra framtida studier mer jämförbara vilket kan komma att utveckla förståelsen av NPM. Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar till en möjlighet att ytterligare förstå hur NPM kan utnyttjas optimalt inom en offentlig myndighet utifrån en jämförelse med PVM.

En utvärdering kan göras på många olika sätt beroende på vad som önskas med den. Det kan bland annat vara önskvärt att ta reda på hur väl mål uppnåtts i ett stadsbyggnadsprojekt, eller så är syftet att undersöka arbetsprocessen för att blottlägga varför eventuella misstag gjorts. Utvärdering kan också användas för att kartlägga lärdomar och insikter som kan vara värdefulla i kommande projekt. I den här studien djupdyker vi i ämnet om utvärderingar kopplade till stora stadsbyggnadsprojekt i syfte att bidra med en förståelse för hur utvärdering sker i praktiken. Studien är uppdelad i två delar, en kvantitativ och en kvalitativ del. Inom den kvantitativa delen ämnar studien att bringa förståelse över hur vanligt förekommande utvärderingar är i Sveriges 50 största kommuner, vilka typer av utvärderingar som är vanligast, hur de finansieras samt vad de främsta anledningarna är till att inte utvärdera stadsbyggnadsprojekt. Denna del fungerar som ett bakgrundsunderlag för den kvalitativa delen som bidrar till att djupare undersöka specifika utvärderingar för att få svar på hur kommuner arbetar med utvärdering som verktyg för erfarenhetsåterföring till senare stadsbyggnadsprojekt samt belysa hur olika utvärderingar tillämpas inom stadsbyggnadsprojekt och hur de genererar olika resultat. Detta görs genom intervjuer och dokumentstudier kopplade till Bo01, Västra hamnen i Malmö och Kvillebäcken, Backaplan i Göteborg. Den kvantitativa studien kommer fram till att utvärdering i någon form görs i strax över hälften av kommunerna. Särskilt vanligt är det i de kommuner med fler än 90 000 invånare. Det är främst ex post-utvärderingar som genomförs men även utvärderingar som ämnar att belysa processarbetet är vanliga. Vidare är de främsta anledningarna till att utvärdering inte genomförs brist på tid eller erfarenhet. I den kvalitativa studien framgår det att den främsta ledstjärnan i samtliga utvärderingar är att de används som ett sätt för planeringen att skapa lärdomar snarare än att bedöma huruvida projekten anses vara lyckade eller misslyckade. Trots detta, är en genomgående tendens i alla utvärderingar att de skiljer sig på flera sätt. Vissa är specifika och utreder utvalda delar av projekt medan andra är mer generella i sin omfattning. Vem det är som har tagit initiativet skiljer sig också åt. Det går att se spår av alla fyra av Vedungs utvärderingsvågor i utvärderingarna men den fjärde vågen, den evidensbaserade, bedöms på det hela taget vara aningen mer framträdande.