Different management trends have come and gone during recent decades within the public sector. Therefore we found it interesting and relevant to study the current management within the public sector during the end of the 2010. To study this, we chose to study Växjö municipality’s implementation of their new management system. During the study institutional theory was used to create an understanding for how the new management system had been implemented and what consequences the change had for a selected number of employees. Furthermore the study  investigated if the management trends New Public Management and trust-based governance had any impact on Växjö municipality’s new management system. The study was conducted through ten interviews with different managers and politicians within Växjö municipality, to increase the understanding for the implementation process, through taking part of their perception of how the implementation-process proceeded. Through our interpretation of the then respondents it seems like what drove Växjö municipality to realize the change whas that the new manager for Växjö municipality observed problems with the previous management by objectives. Based on the interviews, it seems like the new process-oriented work had broad support from the ten respondents. Furthermore, the respondents highlighted that they had influence as well as they were involved in the change- and implementation process. However, our interpretation from the respondents stories is that it has been more difficult to implement the new management system than to initiate it since the change and implementation proceed proceed to fast and had vague and unclear plans. Through our interpretation of the respondents experiences we found that trends do not have to be volatile, but rather that trends can be implemented thoroughly, which was the case in Växjö municipality. Finally, the results of the study also implies that Växjö municipality's new management system has been influenced more by trust-based governance than by New Public Management. / Olika styrtrender har kommit och gått i den offentliga sektorn under de senaste decennierna. Vi fann det därmed intressant och relevant att undersöka den nuvarande styrningen inom den kommunala sektorn under slutet av 2010-talet. För att undersöka detta utgick vi från Växjö kommuns implementering av deras nya processbaserade styrning. Under studien användes institutionell teori för att skapa förståelse för hur den nya styrningen hade implementerats och vilka konsekvenser detta förändringsarbete medförde för ett utvalt antal medarbetare. Studien utgick även från att undersöka om styrtrenderna New Public Management och tillitsbaserad styrning har haft någon inverkan på Växjö kommuns nya styrning. Studien genomfördes genom tio stycken intervjuer med chefer och politiker inom Växjö kommun, för att öka förståelsen för ett kommunalt implementeringsarbete genom att få ta del av deras uppfattningar om hur implementeringen av en ny styrning har gått till. Utifrån vår tolkning av de tio respondenterna tyder det på att det som drev Växjö kommun att genomföra förändringsarbetet var att den nya kommunchefen uppmärksammade problem med den tidigare målstyrningen. Intervjuerna med respondenterna tyder även på att det nya processorienterade arbetssättet har haft stöd från majoriteten av de tio respondenterna. Vidare framhöll respondenterna även att de har haft inflytande och har varit delaktiga i förändrings- och implementeringsarbetet. Vår tolkning utifrån respondenternas berättelser är dock att det har varit svårare att implementera den nya styrningen än att initiera den då förändrings- och implementeringsarbetet har gått för fort fram och har haft vaga och otydligt definierade planer. Genom vår tolkning av respondenternas berättelser fann vi även att trender ej behöver vara flyktiga, utan att trender har implementerats djupgående i Växjö kommun. Avslutningsvis tyder studiens resultat på att Växjö kommuns styrning har influerats mer av tillitsbaserad styrning än av New Public Management.

The Swedish system for higher education has its origin in the 15th century and the founding of Uppsala University. Until the 20th century the Swedish system for higher education was elitist and the education aimed to serve the state with qualified labor, but at this time the system started to transform into an education system available to all. Since the 1970’s until today the government has implemented three major reforms with different objectives. In addition to these major reforms minor changes have taken place continuously. The higher education system has become more and less regulated by the government with these reforms and minor changes. In the autumn of 2006 a new liberal government formed in Sweden, Reinfeldt cabinet, and soon after it decided to analyse how the institutions for higher education in Sweden were regulated. This led to the autonomy reform which took place January 1st 2010. With this thesis I want to analyse the history of the Swedish system for higher education and the implications of the autonomy reform from a perspective of governmental authority and regulations but also using the theories of Governance and New Public Management. Subject for my analysis are three official documents, the directive (Dir. 2007:158), the report (SOU 2008:104) and also the bill (prop. 2009/10:149). I will compare the proposed changes regarding regulations within these three documents and try to classify them relative to each other accordning to their degree of autonomy. The reform is influenced by the theories of Governance and New Public Management with creation of markets for higher education and a higher degree of competition of students, personnel and resources. There is also a difference in governmental regulations between the three subjects for my analysis.

Denna studie syftar till att utforska vilka förutsättningar och vilket handlingsutrymme som rektorer och lärare har för att implementera tillitsbaserad styrning och ledning i sina respektive grundskolor i Borås Stad. Dessutom avser studien att undersöka eventuella likheter och skillnader mellan olika grundskolor avseende implementeringen. Studien utgår från Lundquists (1992,76) teori om tre implementeringsvillkoren: att förstå, kunna och vilja. Studien är en fallstudie vars urval består av skolor inom Grundskoleförvaltningen i Borås Stad. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har tillämpats i studien för att besvara dess frågeställning. Totalt har sju personer från tre olika skolor inom Grundskoleförvaltningen intervjuats. Studiens resultat visar att rektorerna har möjligheten att utforma den inre organisationen och att allt fler beslut fattas gemensamt inom skolorna vilket är en god förutsättning. Vidare visar resultatet att rektorerna inte har fått något särskilt stöd såsom resurser eller tid samt handlingsutrymme från Grundskoleförvaltningen till följd av tillitsbaserad styrning och ledning. Istället upplever rektorerna ökade kontrollfunktioner och administrativa uppgifter i respektive skolor. Däremot har lärarna angett en samstämmig bild att de har fått ökad tillit från sina respektive rektorer samt handlingsutrymme utifrån skollagen och styrdokumentet för att utföra sitt läraruppdrag vilket de upplever har bidragit till en förbättrad arbetsmiljö i skolan. Studiens resultat visar också att skolorna har olika förutsättningar men samma handlingsutrymme för att implementera tillitsbaserad styrning och ledning. / This study aims to explore which prerequisites and what management space, a room for maneuver principals and teachers have to implement trust-based governance and management in their respective primary schools in the City of Borås. In addition, the study is intended to examine any similarities and differences between the different primary schools regarding the implementation. The study is based on Lundquist's (1992,76) theory of the three implementation conditions: to understand, be capable, and be willing. The study is a case study whose selection consists of schools within the primary school's administration (Grundskoleförvaltningen) in the City of Borås. A qualitative method with semistructured interviews has been applied in the study to answer its question. A total of seven people from three different schools within the primary school's administration were interviewed. The result of the study shows that the principals have the opportunity to shape the internal organization and that more and more decisions are made jointly within the schools, which is a good prerequisite. Furthermore, the result shows that the principals have not received any special support such as resources or time and management space, a room for maneuver from the primary school's administration as a result of trust-based governance and management. Instead, the principals experience increased control functions and administrative tasks inrespective schools. On the other hand, the teachers have given a consistent picture that they have received increased trust from their respective principals as well as room for maneuver based on the Education Act and the governing document for carrying out their teaching duties, which they feel has contributed to an improved working environment in the school. The results of the study also show that the schools have different prerequisites but the same management space to implement trust-based governance and management.

The concepts of e-government and e-governance are used interchangeably in most research and there is no single definition of these terms. The objective of this licentiate thesis is to provide a deeper understanding of these concepts through empirical studies in a Swedish context. Further, it aims to analyse whether – and if so in what way – the implementation of local contact centres (CC) affect conditions for local planning. This is reported in three articles. In this thesis e-government is defined to as the use of tools and systems by governmental bodies made possible by ICT that affect the organization of public administration. E-governance is defined as the ICT-based networks of services and administration in New Public Management settings including both public and private actors. Case study methodology is used as research method, including interviews, focus group studies, document studies, and some participatory observations. The analysis is partly built on an inductive methodological approach, since this is a new, emerging field of innovative policy and practice. Based on a theoretical discussion of New Public Management in the digital era, findings show that there is a difference between the concepts of e-government and e-governance from the perspective of e-administration and e-services and that the terms should not be used interchangeably. The study indicates that there are examples of implementation that are referred to the e-governance setting. Further the study indicates that local municipal contact centres may be referred to not only as an implementation of e-government but as a combination of e-governance and e-government. The findings indicate that there is a potential for positive impact on the conditions for local planning through the implementation of municipal contact centres. / <p>QC 20131111</p>

Den här vetenskapliga essän syftar till att undersöka hur förskollärares praktiska kunskap kan påverkas i mötet med det digitala systemet Skolplattformen och hur mötet med ett sådant system kan bidra till att omforma mötet mellan förskollärare och barn. Utgångspunkten är en gestaltad situation från när förskolebarn riktade kritik mot fotodokumentation från en aktivitet de deltog i, som skapats i enlighet med Skolplattformens regelverk. Barnens kritik ledde fram till essäns forskningsfrågor och data till studien insamlas genom deltagande observationer och samtal med såväl barn som förskollärare. Med hjälp av en hermeneutisk metod analyseras empirin sedan tematiskt. Detta görs utifrån ett kroppsfenomenologiskt perspektiv, utifrån teoretikerna Merleau-Ponty och Duesund, och ett ansvarsetiskt perspektiv, ursprungligen från filosofen Lévinas. Empirin undersöks även utifrån ett New Public Management-perspektiv. Essän visar att det är alltför abstrakt för barn i förskoleåldern att förhålla sig till och förstå vad det innebär att följa det regelverk som utformats för dokumentation i Skolplattformen. Utifrån detta uppstår en konflikt i arbetet med att inkludera barnen i skapandet av pedagogisk dokumentation. Det uppstår även en svårighet för förskolläraren att använda sitt professionella omdöme i ett meningsskapande arbete tillsammans med barnen och samtidigt behöva förhålla sig till de regler som finns i det digitala systemet. I essän blir det tydligt att aspekter i mötet mellan förskollärare och barn som rör inflytande, etik och professionellt omdöme riskerar att försvinna ut i periferin när digitala system etableras alltmer och att dessa således riskerar att bidra till en ny norm i skapandet av pedagogisk dokumentation på förskolan, som påverkar förskollärar- respektive barnkropparna på olika sätt. Essän skriver fram den medforskande respektive den rapporterande förskolläraren som två verksamma, och delvis motstridiga, förhållningssätt för förskollärararen i mötet med det digitala systemet. / This essay aims to investigate how preschool teachers' practical knowledge can be affected in the meeting with the digital system Skolplattformen and how such systems can contribute to reshape the meeting between preschool teachers and children. The essay shows that preschool-children find it difficult to understand the requirement of anonymization in pedagogical documentation in Skolplattformen. Based on this a conflict arises in the work of including children in the creation of pedagogical documentation. Aspects of the meeting between preschool teachers and children relating to participation, ethics and professional judgement may disappear into the periphery when digital systems are fully established and that may contribute to a new norm in the creation of pedagogical documentation in preschools in Sweden. The essay describes the co-research teacher and the reporting teacher as two active, and partly conflicting, approaches for the teacher in the meeting with the digital system.

Inom den svenska offentliga sjukvården har det under en längre tid implementerats ett antal olika styrmedel som i grunden är skapade för den privata industrin. Dessa styrmedel går under samlingsnamnet New Public Management (NPM) och riktar in sig på att rationalisera bort icke värdeskapande aktiviteter i verksamheten. Under de senaste åren är det framförallt Lean som har varit det populäraste NPM-styrmedlet inom svensk sjukvård. Det finns idag forskning kring Lean Healthcare ur ett globalt perspektiv, främst från USA och England, men relativt lite forskning finns kring hur Lean Healthcare har påverkat den svenska offentliga sjukvården. Vi har i denna studie valt att genom en fallstudie på Region Västerbotten undersöka hur implementeringen av Lean Healthcare har påverkat organisationen, och hur denna process har upplevts av tjänstemän i organisationen. Åtta personer med koppling till Region Västerbotten har genom semi-strukturerade intervjuer fått redogöra för hur de upplever att deras vardag påverkats av implementeringen av Lean, samt om de upplever att arbetet med Lean hittills kan anses ha varit framgångsrikt. Dessa åtta intervjupersoner är tjänstemän i chefsställning inom Region Västerbotten som på olika sätt har varit en del av processen från det att beslutet om att en implementering ska ske, till att nu idag kunna följa det dagliga arbetet med Lean på ett flertal avdelningar inom Region Västerbotten. Det visade sig under arbetets gång att intervjupersonerna är eniga om att implementeringen av Lean har haft en positiv inverkan på arbetet inom kärnverksamheten. Här nämns framför allt att det är positivt att nya tankar och idéer kring hur vården ska bedrivas är av godo, och på så vis undvika att hämma utvecklingen av vårdarbetet. Den kritik som riktats mot Lean menar de medverkande intervjupersoner främst brukar framkomma initialt i implementeringsprocessen för att sedan avta i takt med att Lean etablerats inom verksamheten. Den kritik som idag ännu finns inom organisationen är vanligast på de avdelningar som ännu inte helt har kommit ur implementeringsfasen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur socialarbetare på socialtjänsten upplever att organiseringen av arbetet utifrån New Public Managements (NPM) kännetecken påverkar den professionella relationen mellan socialarbetare och klient. För att undersöka detta användes kvalitativa intervjuer med fem respondenter. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. För att analysera resultatet användes fyra teorier: Relationskompetens, omsorgsprofessionalitet, nyinstitutionell teori och systemteori. Resultatet visade en både positiv och negativ påverkan av NPM på relationen. Respondenterna upplevde en ökad rättssäkerhet och kvalitet med ökad standardisering genom dokumentation och evidensbaserad praktik. De upplevde ökad dokumentationsbörda och ett arbetssätt om tids- och kostnadseffektivitet genom organiseringen utifrån NPM. Detta har påverkat relationen genom att socialarbetarna inte upplevde att de kunde tillgodose klienternas behov och se till klienternas intressen så som de önskade. Det krävs mer resurser för socialarbetarna. Socialarbetarna upplevde att de behöver mer tid för att kunna skapa goda relationer till sina klienter. Effektivitet är fördelaktigt om klienten sätts i fokus, en utredning kan göras i god tid och då får klienten hjälp i rätt tid. Effektivitet på fel sätt gynnar inte klienten och därmed inte den professionella relationen mellan socialarbetare och klient. / The purpose of this study was to examine how social workers at social services experience that the organisation of the work from the characteristics of New Public Management’s (NPM) affect the professional relationship between social worker and client. To examine this, we used qualitative interviews with five interviewees, which were analysed with a qualitative content analysis. Four theories were used to analyse the result: relationship competence, care professionality, new institutional theory and system theory. The result showed that the effect of NPM on the relationship is both negative and positive. The interviewees experienced an increased legal security and quality with increased standardisation through documentation and evidence-based practice. They experienced an increased documentation burden and they also experienced that a way of thinking about time- and cost efficiency came from the organisation from NPM. This affected the relationship by the social workers not experiencing that they could meet the clients need and interests in the way they wished. The social workers are in need of resources. The social workers experienced that they needed more time to create good relationships to their clients. Efficiency is favourably if the client is in focus, the investigation can be made on time and the client receives help in the right time. Efficiency in the wrong way does not favour the client and thereby not the professional relationship between social worker and client.

Digitalisering är den mest samhällsomvälvande processen sedan industrialiseringen. Misslyckade it-investeringar präglar alla delar av vårt samhälle. Att utnyttja värdet av en it- investering är avgörande för att uppnå en effektiv digital transformation, särskilt inom den offentliga sektorn. Denna studie syftar till att undersöka den strukturella kontext kommuner befinner sig i som påverkar processen för nyttorealisering vid it-investeringar. Tidigare forskning belyser ett teoretiskt kunskapsgap för hur framarbetade modeller ska användas i praktiken. E-delegationen presenterar en modell för nyttorealisering som ett konkret exempel på hur nyttorealisering kan tillämpas. Studien har genomförts med fallstudie som forskningsstrategi där sex semistrukturerade intervjuer har genomförts. Utifrån detta har tre faktorer som begränsar nyttorealisering i kommuner identifierats. Studien visar att det är kommunernas egna ansvar att hantera dessa och implementera nyttorealisering. Därmed resulterar studien i att det tidigare kunskapsgapet bör omformuleras eftersom arbete med nyttorealisering inte påverkas av ett teoretiskt gap utan snarare ett praktiskt. Baserat på de olika perspektiv som presentera bör fokus snarare hamna på förändringsledning givet den strukturella kontext som kommunerna befinner sig i. / Digitalization is the most socially revolving process since industrialization. Failed IT investments characterizes every part of our society. Utilizing the benefits of an IT investment is fundamental for achieving an effective digital transformation, particularly in the public sector. This study aims to investigate the municipalities' structural context and how this affects the process for realization of benefits. Previous research highlights a theoretical knowledge gap regarding how existing models should be used in practice. The E-delegation presents a concrete model for how the realization of benefits can be applied. The study has been carried through as a case study in which 6 semi-structured interviews were implemented. Three factors have been identified that limit the development of methods for benefits realization. The study proves that it is the municipalities own responsibility to handle these and establish methods for realizing benefits. The study results in a conclusion which proves that the previous knowledge gap should be reformulated, since benefits realization is rather influenced by practical factors. Based on the presented perspective, benefits realization should rather focus on change management given the existing structural context.

Today, integration is one of the questions that has increased considerably in importance for the Swedish voter. It is the local municipalities that are responsible for the establishment of immigrants. Since the 1990’s, methods from the private arena have become more common in the public sector. These strategies originate from The New Public Management, where temporary projects have become the norm within the public administration. This essay examines the integration project “Women Can” in Tingsryd, with the ambition to analyze whether the project holds any preventative measures that are long lasting or is rather to be seen as a short-term solution. Former research has shown that temporary integration projects often tend to result in short-term solutions for long-term problems. Using the factors cooperation, implementation and the identification of needs among with interviews with the projects managers as method. This essay shows that the project “Women can” has resulted in the implementation of some preventative tools. However, the project has failed regarding cooperation and the identification of needs, resulting in a short-term solution for the long- term integration question among immigrant women on the labor market in Tingsryd.

Den här vetenskapliga essän syftar till att undersöka några förskollärare, barnskötare och rektorers erfarenheter av den kommunala förskoleorganisationen i Stockholm utifrån en tanke om att dagens förskoleorganisation har invaderats av främmande styrsystem från managementvärlden och bilproduktionen, vilket bidrar till vad som här kallas för ”organisatorisk invasion” och ökade ”organisatoriska avstånd”. Utgångspunkten för essän är gestaltade erfarenheter från ett mångårigt arbete som förskollärare i den kommunala förskolan i Stockholm, vilka lett fram till essäns frågor som handlar om vilka erfarenheter, såväl kroppsliga som andra, några barnskötare, förskollärare och rektorer i Stockholm stad har av sin arbetssituation, men även hur de kopplar dem till organisationen de arbetar inom. Jag frågar mig också hur erfarenheterna påverkar deltagarnas möjligheter till att tänka om och utföra sitt arbete. Slutligen undersöker essän eventuella motståndsstrategier i relation till organisatoriska avstånd och organisatorisk invasion. Material till de empiriska inslagen insamlas genom reflekterande intervjusamtal med såväl förskollärare som barnskötare och rektorer och bearbetas genom skrivande av så kallad ”pratpoesi”. Materialet analyseras utifrån ett kroppsfenomenologiskt och ett organisationskritiskt perspektiv och med hjälp av Hannah Arendts teorier om olika former av mänsklig aktivitet. Essän visar att en mängd erfarenheter görs och skapas i relation till organisationen, vilka väcker frågor om ansvar, tänkande och görande i förskolan. Essän visar även hur New Public Management kan förstås som en invasiv främmande art som invaderat den kommunala förskolan och de som bebor den, vilket bland annat erfars av pedagogerna som en kroppslig splittring, här kallad ”hjärtats stress” respektive ”hjärnans stress” och en uppdelning mellan ”de som tänker” och ”de som gör”. Essän skriver slutligen fram motståndsstrategier utifrån det insamlade materialet, samt presenterar möjligheter kring att minska organisatoriska avstånd med hjälp av den praktiska kunskapens teori.