New Public Management has been the prevailing governance model in public sector administration since the late 1980s. In 2005, OECD-DAC member states adopted the resultsbased management model ‘Paris Agenda for Aid Effectiveness’, building on new public management theory and values. The aim was to achieve more effective aid by coordinatingand harmonising donor efforts, aligning development interventions and funding, supporting national ownership and propelling a result- and accountability culture by demonstrating achievements.Despite its worthy ambitions the Aid Effectiveness Agenda has paradoxically failed todeliver on its own outcomes. The results-based management framework underpinning theagenda has proven to be highly complex in methodology, interpretation and application. The framework is laborious and burdensome, diverting time from ‘ordinary’ work and risking a bureaucratization of the development aid sector. The ‘measurement fever’ has grippeddonors and agencies alike, and is now mainly driven by donors’ domestic accountability concerns, rather than the real needs of developing countries. More alarmingly, it has not onlyhad numerous unintended consequences but also outright adverse effects. This in turnen dangers long-term human development.This study sets out to explore to what extent the results-based management framework, based on new public management theory, has been a suitable management model to achieve aid effectiveness in the development aid sector. It departs from the governance theories of Denhardt and Denhardt (2000) and assesses whether New Public Service couldbe a fitting alternative governance model. The study utilizes the realist review methodology,specifically the CMO-configuration, in order to explore how context and mechanisms interact and how this affects the outcome. This study has through its aggregative and configurativeambition explored 26 scholarly articles in the time frame of 2011 to 2021 in order to draw conclusions.The review has found that the results-based management framework does not support the underlying theory of change that is imperative to achieve the Aid Effectiveness Agenda.Contextual factors are found to impede implementation, although due to being under research edit is difficult to determine to what extent. Further, none of the five mechanisms ofthe Paris Declaration can neither fully nor partially be said to contribute to ‘aid effectiveness’as defined in the Aid Effectiveness Agenda. Rather, the review has found that the literatureall point to numerous adverse effects of its implementation.This study concludes that the New Public Service governance model, at least intheory, could prove to be a more suitable management model for the development aidsector. Since the sector is neither linear nor predictable as the business sector for whichthe framework was developed, it is not surprising that adverse effects abound. Especiallysince the development aid sector is highly complex with a multitude of actors, politicalincentives and not least challenging implementational environments. In contrast, New Public Service places the citizen at the centre and aspire at buildingdemocratic citizenship and community through citizen participation and dialogue. Such analternative governance model built on democratic theory and participative epistemologyhas the potential to democratize governance practices by replacing the vertical top-downprincipal-agent dynamics of new public management with more horizontal forms of citizeninvolvement, co-determination and mutual accountability. New Public Service stresses the‘serving not steering’ aspect of governance, which would open up for a more authenticdiscourse of recipients owning development in their own society and setting the direction.No systematic review has previously been carried out to assess governance models inrelation to achieving the Aid Effectiveness Agenda. In fact, there is very little research onwhat has worked or not regarding the agenda. This thesis sets out to fill this gap and tocontribute to the discussion of governance models on a theoretical level. It is also anempirical contribution to applied development management regarding insights about whatcontexts and mechanisms affect aid effectiveness.

Research problem and objective: NPM had an uneven distribution throughout Europe during the 1980s. The NPM system has had a major impact on the public sector and the libraries. By analyzing eight European library legislations this bachelor’s thesis aims to see what NPM characteristics are visible, how the legislations differ from each other and discuss if the democratic mission is inhibited by NPM. Method: A qualitative content analysis. Use of the four sociopolitical models by Sapir (2006), a tentative hypothesis by Hood (1995) and previous research by Kann-Christensen (2011), among others. Key results and arguments: The legislations that show a high NPM impact are those from England/Wales, Northern Ireland, Denmark, and France. Those that show lower impact are those from Spain, Italy, Sweden, and Norway. Libraries in countries with multiple national borders may have a more accessible library service. The sociopolitical models can only predict the impact of NPM to some degree. Commercial services counteract the equal access to information. Conclusion: The study has led to the main conclusion that NPM could have an inhibiting effect on the democratic mission of libraries, but the risk is low if libraries and librarians stay true to their democratic values.

Svensk offentlig sektor har de senaste decennierna präglats av reformer för att öka dess effektivitet. Detta har bland annat tagit sig uttryck i marknadisering och managementisering av offentliga verksamheter. Reformerna kan dock ha bidragit till att tilltron till medarbetares kompetens och förmåga försvagats, vilket resulterat i lägre kvalitet i tjänsterna gentemot medborgarna. Av den anledningen tillsatte Sveriges regering år 2016 en delegation med syfte att bidra till en mer tillitsbaserad styrning av offentlig sektor. Tillitsdelegationen var således mellan år 2016–2020 en del av statens offentliga utredningar och bedrev forskning och projekt för att främja idé- och verksamhetsutveckling. Resultatet blev dels en forskningsantologi där tillitsbaserad styrning och ledning definieras som koncept med tillhörande förslag på hur kommuner kan arbeta i praktiken för att få till stånd en mer tillitsbaserad styrning och ledning.  Sedan tillitsdelegationen avslutade sitt arbete har det dock inte uppkommit några ytterligare studier som visar på tillitsbaserad styrning och lednings praktiska genomförbarhet i form av faktiska implementeringar i kommuner. Vi ämnar därför att undersöka hur kommuner har tolkat och praktiskt tillämpat tillitsdelegationens normativa idéer i praktiken. Forskningsfrågan lyder således: ”Hur arbetar svenska kommuner för att implementera tillitsbaserad styrning och ledning i praktiken?” Studiens syfte är att undersöka hur kommuner jobbar rent praktiskt för att få till stånd en mer tillitsbaserad styrning och ledning. Författarna menar att studien i förlängningen kan tjäna som stöd, inspiration och bidra med riktlinjer för andra kommuner att anamma tillitsbaserad styrning och ledning i praktiken. Genom att undersöka hur kommuner förstår och arbetar med tillitsbaserad styrning och ledning rent praktiskt bidrar studien med en förståelse för de mer praktiska aspekterna och kan tjäna som underlag för fortsatt utveckling av tillit som vägledande styrfilosofi. För att besvara forskningsfrågan och uppnå̊ studiens syfte har en kvalitativ forskningsmetod använts. Vid insamling av empirin genomfördes semi-strukturerade intervjuer med personen med övergripande ansvar för implementeringen av tillitsbaserad styrning och ledning i respektive kommun. Dessa utfördes med nio kommuner som har påbörjat arbetet mot en mer tillitsbaserad styrning och ledning. Den data som samlades in vid intervjutillfällena transkriberades och analyserades därefter genom en tematisk analys. Avslutningsvis har denna studie identifierat hur kommuner tolkat tillitsbaserad styrning och ledning samt vilka praktiska metoder och tillämpningar som uppstått. Studien har även identifierat vilka hinder och svårigheter som återfinns när kommuner ska implementera en ny styrmodell vilket främst grundar sig i kontextuella skillnader.

Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare framställer relationen mellan skola och hem i sin skriftliga kommunikation i form av veckobrev riktade till vårdnadshavare. En diskursanalytisk ansats har använts där kritisk diskursanalys och diskursiv psykologi har kombinerats. Dokumentmetoder har använts och totalt 51 veckobrev från 11 olika lärare som arbetar på olika skolor i landet har samlats in. Ett kombinerat målstyrt-, snöbolls- och mättnadsurval har använts. Analysen genomfördes genom att först göra en tematisk läsning av 51 veckobreven följt av en detaljerad textanalys på 21 veckobrev. Tidigare forskning och litteratur har använts för att sätta studiens resultat i den större sociala praktikens sammanhang. Resultatet presenteras i två huvudteman: närmande praktiker som syftar till att framställa hem och skola som en enhet samt fjärmande praktiker som syftat till att framställa hem och skola som separata enheter. Slutsatser som har dragits är att den ökade yttre styrningen och kontrollen av skolan har lett till att lärare bygger upp känslan av att vårdnadshavare bjuds in till ett delaktigt ”vi” som syftar till att samarbeta för att utveckla en bättre verksamhet. Detta sker samtidigt som lärare gör subtila markeringar som visar på att läraren fortfarande är en professionell och vårdnadshavaren en lekman i detta samarbete. Detta tolkas vara en strategi som lärare använder för att anpassa sig till det regelverk som finns och för att skydda sig mot eventuellt klander genom att visa på ansvarstagande. Lärare närmar sig även hemmets sfär genom att framställa sig själva som en slags ställföreträdande släktingar för att framställa hem och skola som en enhet. Samtidigt sker en motstridig positionering där lärare försöker att framställa hem och skola som separata enheter där ansvar kan fördelas mellan dessa. Detta tolkas vara ett sätt att vakta på den hotade professionaliteten genom att förhandla om vad som ska ingå i den samtidigt som det finns en önskan om att bevara den familjära relationen till hemmet.

Previous research which has acknowledged how New Public Management has come to deprofessionalize welfare professions, with the focus on teachers, constitutes this paper's starting point. The swedish government believes that professional skills are not being used in the public sector, and a re-professionalization is necessary to increase the quality of public services. This study aims to investigate whether it is possible to identify professionalism in occupational practice for nine teachers who are working in public schools in Uppsala Municipality, to answer whether their professional competences are being used. The result shows a fairly high degree of professionalism among the teachers in the study, with quite great opportunities to make use of their professional competences. The teachers experience potency and independence to exercise their profession within the framework of the national curriculum. The management of the schools and the municipality seem to have very little need to direct and control the teachers.

The diploma thesis aims to examine and compare public sector structures involved in managing the deals under the Public-Private Partnership (PPP)/Private Finance Initiative (PFI) in the UK and Spain as well as application of Public-Private-Citizen Collaboration (PC2) framework within the two systems in the era of post-New Public Management. The spread and use of knowledge and skills capacities and the overall ability of the national institutional models to protect the public interest in an effective and efficient way is assessed together with openness and transparency of PPP programmes using the Web 2.0 tools able to reach and engage citizens in the process of implementing the policy and procurement of individual schemes. Special attention is paid to the ways in which the private sector entities on the one side and citizens on the other can approach the public authorities and influence the shape and features of the partnership and its results. PPP has been widely used for financing of investments into the public infrastructure in many countries in Europe and elsewhere. Through PPP, private sector is invited to take care of financing, construction or modernization and subsequent maintenance of certain public assets over the life of the contract that usually lasts about 30 years. The programmes of...

Die Einführung des Neuen Steuerungsmodells stellt den öffentlichen Sektor und damit insbesondere die Hochschulen vor eine große Herausforderung. Ziel ist es, finanzielle Probleme und Ineffizienzen zu beheben. Unsere Studie beschäftigt sich mit der Fragestellung: Wie steuern sich Hochschulen und was sind die größten Treiber für den Erfolg in der Steuerung? Um diese Fragen zu beantworten, wurden als Grundgesamtheit alle staatlich anerkannten privaten und öffentlichen Hochschulen in Deutschland, Österreich und der Schweiz (DACH-Region) befragt. Der vorliegende Auswertungsbericht fasst erste deskriptive Ergebnisse dieser Studie zusammen.:Inhaltsverzeichnis Tabellenverzeichnis Abkürzungsverzeichnis 1 Einleitung und Problemstellung 2 Zielsetzung 2.1 Levers of Control von Simons (1995) 2.2 Objects of Control von Merchant und Van der Stede (2012) 3 Datenerhebung 3.1 Methode der Datenerhebung 3.2 Charakterisierung der Grundgesamtheit 3.3 Ablauf der Datenerhebung 3.4 Rücklauf 4 Empirische Ergebnisse zur Hochschulsteuerung 4.1 Hochschulleistung 4.2 Umfeld der Hochschule 4.3 Autonomie 4.4 Strategie der Hochschule 4.4.1 Strategie im Bereich Lehre 4.4.2 Strategie im Bereich Forschung 4.5 Steuerung von Maßnahmen und Aktivitäten 4.6 Verhaltensregeln der Hochschule 4.7 Wertesystem der Hochschule 4.8 Mitarbeiterführung 4.9 Einschätzung von Steuerungsmechanismen 4.10 Steuerungssystem der Hochschule 4.11 Controllinginstrumente 4.11.1 Planungs-, Berichts- und Steuerungsinstrumente 4.11.2 Qualitätsmanagementsysteme 4.11.3 Qualitätsinstrumente 4.11.4 Wirtschaftlichkeitsrechnung Literaturverzeichnis

Bakgrund: Tillisbaserad styrning och ledning (TBSL) har under de senaste årenkommit att bli allt mera populärt. TBSL kan ses som en motreaktion till kritiken mot dentidigare rådande styrfilosofin New Public Management (NPM). Dessvärre finns det enavsaknad av empiriskt material som studerar hur införandet av TBSL har påverkatstyrningen inom olika delar av den offentliga sektorn. På grund av skolans komplexastyrning och kritiken som lyfts mot NPM inom just skolan identifierats det som ettintressant område för studien. Syfte: Syftet med detta arbete är att kartlägga förändringar i styrningen av enorganisation vid införandet av styrfilosofin TBSL. Vi vill skapa en ökad förståelse förhur styrfilosofier relaterar till varandra vid styrförändringar. Arbetet ämnar även attskapa en förståelse för hur offentlig sektor arbetar med förtroende internt. Metod: Studien har genomförts på Nacka gymnasium där flera anställda inom bådelärarkåren och skolledningen har intervjuats. Studien är således en fallstudie och haräven använts sig av flertalet styrdokument för skolan. Vidare har studien använt sig aven kvalitativ forskningsansats och de intervjuer som utförts har varit semistrukturerade. Slutsats: Studien identifierar tendenser av både NPM och TBSL i den nuvarandestyrningen för Nacka gymnasium. Det framkommer även att Nacka gymnasiumanvänder sig av samtliga sju principer för TBSL i varierande utsträckning. Tydligast ärprinciperna tillit, handlingsutrymme, kunskap och öppenhet som är en central del avstyrningen. Införandet av TBSL har i viss mån påverkat styrningen av skolan, även ompåverkan på en operativ nivå är marginell. Litteraturen målar upp NPM och TBSL somtvå vitt skilda styrfilosofier i teorin, men i praktiken är de förenliga och styrningen är tillstor del densamma. Grunden och syftet med filosofierna, att effektivisera verksamheten,är densamma medan skillnaden ligger i TBSLs fokus på tillit och den kulturellastyrningen kontra NPMs fokus på främst den formella styrningen. / Background: Trust based management has during the last years gained attention inpublic sector. Trust based management can be seen as a counter-reaction to New PublicManagement (NPM). There is a lack of empirical studies conducted about this topic withdifferent agencies of the public sector. Due to the complexity within public schoolmanagement and the raise of criticism against the use of NPM in school managementmakes this area interesting to study. Purpose: The purpose of this study is to map out the changes within the the managementduring a management reform. With this study we want to contribute to expanding theknowledge how different management philosophies relate to each other during amanagement reform. The study also tries to understand how public sector can work withtrust within the organization. Method: This study has been conducted at Nacka gymnasium where multiply teachersand members of the board of the school has been interviewed. The study shouldtherefore be considered as a case study and uses multiply internal documents to be ableto understand the organization. The study has been using a qualitative research approachand the conducted interview has been semi-structed. Conclusion: The study identifies tendencies of both NPM and trust based managementin the current management of Nacka gymnasium. It also appears that Nacka gymnasiumuse all of the seven criteria’s for trust based management in different levels. The mostnoticeable criteria’s is trust, room of action, knowledge and openness. The reforms havemade some changes to the management but we didn’t find any evidence for that thereform has made any significant changes in the everyday work task. In the literatureNPM and trust based managements is portraited as vastly different, but in reality the twomanagement philosophy’s can be seen as quite similar. The foundation of the twophilosophy’s, which is to make an organization more efficient, are the same but thedifference consists of that trust based management mainly focus on trust and culturemanagement rather than formal control as NPM does.

Social work practice in child welfare is widely acknowledged as a challenging field. Most social workers who choose to enter this field of practice do so with the knowledge that they will be exposed to difficult, at times traumatic, situations. They expect that the job will be stressful; that they will need to manage complex and challenging cases; and they will do so with few resources and often little public support. They also expect to be supported by their workplace in carrying out their mandated roles, however increasingly, a disconnect exists between those administer child welfare services and their understanding of front-line work (Herbert, 2007). Social workers’ wellbeing in child protection practice is directly affected by workplace culture; a subject that is often unexamined when addressing the high turnover of staff in the field. Instead, workers who leave child welfare practice – as well as though who stay while experiencing compassion fatigue or vicarious trauma - are viewed by administrators as being unsuitable for the work, a way of individualizing systemic issues (La Rose, 2009). This study sought to understand the ways that the culture of the workplace contributes to worker experiences of vicarious trauma, compassion fatigue and burnout. Survey research was conducted anonymously with child protection workers in Southern Ontario to understand the aspects of workplace culture that child welfare workers find helpful and supportive in managing the day-to-day of their work, as well as in addressing mental health in the workplace. From the seventy responses that were received, a number of themes emerged including Workplace Culture; Worker Well-being; Agency Support; Safety; Systemic Issues and Training. In this study, participants identified informal peer support and reflexive, supportive supervision as key areas that either sustained their practice or worsened their experiences. Workplace culture emerged as a significant factor in determining worker well-being and resiliency. Survey participants provided examples that illustrated clearly the ways in which neo-liberal policies and austerity measures have contributed to a workplace culture in which workers expressed feeling replaceable, devalued, and in precarious situations. Cutbacks to services and staffing, crushing workload and increasingly complex client situations contribute to the sense of being overwhelmed experienced by workers. Addressing experiences of compassion fatigue and vicarious trauma requires a paradigm shift from exclusively individual responsibility and towards an understanding of the broader systemic context and organizational responsibility (Antonopoulou, 2017; Mathieu, 2012; van Dernoot Lipsky, 2009). Organizational strategies to support worker wellbeing are shown to be significant factors in addressing and preventing compassion fatigue and vicarious trauma, ultimately preventing burnout and staff turnover. / Thesis / Master of Social Work (MSW)

Den här uppsatsen behandlar hur New Public Management (NPM) påverkat skolverksamheten i Borås stad.. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skolans verksamhet har påverkats av NPM och uppsatsen bygger på tidigare forskning om NPM i skolverksamhet i Sverige men även i andra delar av världen. Uppsatsen utgår från teorin om de sju NPM-doktrinerna skrivna av Christopher Hood. Information om New Public Management i skolverksamheten inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med rektorer och vicerektorer. Det har intervjuats sex stycken rektorer eller vicerektorer totalt för denna uppsats. De som har intervjuats jobbar på skolor runt om i Borås Stad, både på privata och offentliga skolor. Respondenternas svar kodade sin i kategorier. Kategorierna bildade senare underrubrikerna i resultatdelen. Dessa underrubriker var förstelärare, konkurrens, prestationsmätning, ekonomisk återhållsamhet, detaljstyrning och allmän förändring. I resultatdelen skrivs det om respondenternas upplevelser med NPM. Utfallet i analys diskussionen var att teorin och den tidigare forskningen stämmer väl överens med det respondenterna berättat. I slutsatsen så bekräftades uppsatsens huvudfynd vilket var fynden om ekonomisk återhållsamhet, konkurrens och förstelärare. Uppsatsen har bidragit med nya fynd inom handlingsutrymme och konkurrens. Uppsatsens praktiska bidrag riktade sig främst till Borås stad men uppmanade även andra aktörer att ta plats på skolmarknaden. Offentliga verksamheter i Borås stad behöver vara mer medvetna om att NPM påverkar skolans arbete till en gradd är detaljstyrningen har en påverkan på skolans beslutsfattande. Vidare så har prestationsmätning och dokumentation påverkat skolan i en större grad där det är mycket viktigare än innan att dokumentera allt som pågår inom skolverksamheten och eleverna. Men generellt så har utvecklingen av NPM och kommunaliseringen inte varit så negativ som den har förklarats tidigare. Den största negativa aspekten av NPM är en ekonomisk återhållsamhet som ser att skolorna är fulla men att det inte finns tillräckligt många lärare, där varenda skola berättat om att de gärna hade velat anställa fler lärare. Aspekter som förstelärare tagit emot och varit något som varenda skola har höjt som något positivt. Tips på vidare forskning inom ämnet är framför allt en jämförelse mellan olika kommuner, för att kunna se likheter och skillnader i hur de olika kommunerna fungerar. / This essay covers how New Public Management (NPM) has influenced the schools in the municipality of Borås. The purpose of the essay is to examine how the school operation has been influenced by NPM and thees say is based on previous research about NPM in schools in Sweden as well as other parts of the world. The essay emanates from the theory about the seven NPM-doctrines written by Christopher Hood. The information about New Public Management in schools was collected by semi-structured interviews with principals and vice principals. A total of six principals or vice principals have been interviewed for this essay. Those who have been interviewed work at schools in and around Borås, both public and private schools. The respondents’ answers were coded into categories. The categories were later made into subheadings in the result section of the essay. These subheadings were first teacher, competition, performance measurement, economic restraint, detail management and general change. In the results part it is written about the respondents’ experiences with NPM. The outcome of the discussion analysis was that the theory about the previous research is consistent with the information the respondents gave. In the conclusion  the main discovery of the essay was confirmed and this was the discoveries about economic restraint, competition and first teacher. The essay has contributed with new discoveries in competition and the room for action. The essay's practical contributions were mainly directed towards Borås but it also urged other operations to take place on the school market. Public operations in Borås need to be more aware that NPM influences the schools to a degree where detail management has influence over the decision making in the schools. Furthermore, the performance measurement and the documentation has influenced the school to a higher degree where it is much more important than before to document everything that is going on within the schools and with the students. The development of NPM and the municipalisation has generally not been as negative as it has previously been explained. The biggest negative aspect of NPM is an economic restraint that makes the schools full but with a lack of teachers, where every school has said that they would really want to hire more teachers. Aspects such as first teacher has been received and is seen by every school as something positive. Suggestions for further research within the subject is foremost a comparison between different municipalities to be able to see similarities and differences in how the different municipalities function.