According to the Canadian Community Health Survey, fifty-nine percent of Canadian women are not getting enough exercise to receive health benefits (Canadian Fitness & Lifestyle Institute, 2001). Engaging in regular exercise has been found to provide significant psychological and physical health benefits, such as reduced depression, anxiety, and increased well-being (Bouchard, Shephard, Stephens, Sutton, & Mcpherson, 1990; Georgia State University, 1997; National Center for Chronic Disease Prevention and Health Promotion, 1999; Roth & Holmes, 1987). Therefore, increasing exercise participation contributes to enhancing the well-being of women. The purpose of this study was to examine how self-compassion would be related to self-determined motives to exercise and to outcomes in the exercise domain, and whether self-compassion would explain unique variance beyond self-esteem on those variables. There were two main hypotheses. First, that self-compassion would be positively related to identified, integrated, and intrinsic motives to exercise and to task goals; and negatively related to external and introjected motives to exercise, ego goals, social physique anxiety, and obligatory exercise. Second, it was hypothesized that self-compassion would predict unique variance over and above self-esteem with motivation, goal orientation, physique anxiety, and exercise behaviour. The participants were 252 adult female exercisers, ranging in age from 17 to 43 years, recruited from a small mid-western Canadian university. Participants completed an online survey including the Behavioural Regulations in Exercise Questionnaire (Wilson, Rodgers, Loitz, & Scime, 2006), Rosenbergs Self-Esteem Questionnaire (Rosenberg, 1965), the Self-Compassion Scale (Neff, 2003b), the Goal Orientation in Exercise Measure (Petherick & Markland, 2005), the Social Physique Anxiety Scale (Martin, Rejeski, Leary, McAuley, & Bane, 1997), the Obligatory Exercise Questionnaire (Pasman & Thompson, 1998), and the Godin Leisure Time Exercise Questionnaire (Godin & Shepard, 1985). Correlational analyses revealed that self-compassion was positively related to intrinsic motivation (r = 0.19), and negatively related to external (r = -0.24) and introjected (r = -0.41) motivation, ego goals (r = -.20), social physique anxiety (r = -.57), and obligatory exercise behaviour (r = -.24). Hierarchical regression analyses showed that self-compassion contributed negative unique variance over and above self-esteem on introjected motivation (∆R2 = .035), ego goals (∆R2 = .028), social physique anxiety (∆R2 = .042), and obligatory exercise (∆R2 = .018). The present study provides evidence that self-compassion is related to motives to exercise and various outcomes of exercise. Further, this study extends the use of self-determination theory and supports that future research continue to explore the role of self-concept in motivation. Outcomes of well-being were found to be related to self-compassion, suggesting that perhaps self-compassion is a promising construct that may be used to foster long-term womens exercise motives.

Syftet med denna studie var att undersöka introjektiv motivation och arbetsrelaterad stress. Studien grundades i Self-determination theory och delades upp i studie 1 och 2. Syftet med studie 1 var att undersöka huruvida introjektiv motivation kan delas upp i två motivationstyper. Ett mätinstrument utformades för att undersöka sambandet, med data från 77 respondenter. Resultatet visade på ett signifikant, positivt medelstarkt samband. Syftet med studie 2 var att undersöka huruvida det fanns ett samband mellan introjektiv motivation och arbetsrelaterad stress. Mätinstrumentet från studie 1 användes även i studie 2, med ett tillägg av Work Stress Questionnaire vilka 69 respondenter besvarade. Resultatet visade på ett signifikant, positivt svagt samband mellan introjektiv motivation och arbetsrelaterad stress. Studie 1 tyder på att introjektiv motivation kan vara ett unisont begrepp men vidare studier krävs. Studie 2 tyder på att introjektivt motiverade medarbetare upplever högre negativ stress alternativt att negativ stress leder till introjektiv motivation.

Syfte: Vårt syfte är att analysera hur inre- och yttre motivation (Self-Determination Theory) och användning av tidsplaneringsverktyg (Time Management) interagerar inom Svensk Fastighetsförmedling. Vidare syftar studien till att analysera de eventuella kopplingar mellan Self-Determination Theory och Time Management som studien frambringar. Metod: Studien är av kvantitativ art och med grund i tidigare forskning utformades en enkät med totalt 38 frågor. Enkäten har konstruerats i Google Drive och distribuerats till respondenterna via e-post genom vår kontaktperson på Svensk Fastighetsförmedling. Totalt erhölls 303 enkätsvar, vilket innebar en svarsfrekvens på 38 %. Enkätsvaren har analyserats med hjälp av en korrelationsanalys och en faktoranalys.    Resultat & slutsats: Vår empiriska studie resulterade i viktiga upptäckter avseende mäklares motivation och deras inställning till tidsplanering. Det som främst driver mäklarna visade sig vara den inre motivationsfaktorn meningsfulla relationer. Gällande tidsplanering fann vi bland annat att majoriteten av mäklarna upprättar listor över saker som ska göras. Faktoranalysen verifierar kategoriuppdelningen inom SDT, trots att indelningen av subkategorierna inte stämmer överens till fullo, medan TM inte stämde lika väl överens med dess teoretiska grund. Förslag till vidare forskning: Det vore intressant att genomföra denna studie på andra mäklarbyråer för att se om de får liknande resultat, vilket leder att vår studies reliabilitet höjs och resultaten kan därmed generaliseras. Det skulle även vara intressant att bredda forskningen till helt andra branscher för att se om sambandsmönster kan utläsas även där. En annan vinkling kan vara att genomföra denna studie med en kvalitativ metod för att få djupare kunskaper om varför respondenterna anser som de gör. Uppsatsens bidrag: Att undersöka kopplingen mellan teorierna SDT och TM är den första studien av sitt slag och vår studie bidrar därmed till utveckling av de två teorifälten. Studien kan även bidra till att företagsledare inser vikten av att veta vad sina anställda motiveras av och hur bra de är på att planera sin tid. Med vetskap om detta kan de individanpassa sitt ledarskap, vilket kan öka de anställdas välmående och prestation.

According to the Canadian Community Health Survey, fifty-nine percent of Canadian women are not getting enough exercise to receive health benefits (Canadian Fitness & Lifestyle Institute, 2001). Engaging in regular exercise has been found to provide significant psychological and physical health benefits, such as reduced depression, anxiety, and increased well-being (Bouchard, Shephard, Stephens, Sutton, & Mcpherson, 1990; Georgia State University, 1997; National Center for Chronic Disease Prevention and Health Promotion, 1999; Roth & Holmes, 1987). Therefore, increasing exercise participation contributes to enhancing the well-being of women. The purpose of this study was to examine how self-compassion would be related to self-determined motives to exercise and to outcomes in the exercise domain, and whether self-compassion would explain unique variance beyond self-esteem on those variables. There were two main hypotheses. First, that self-compassion would be positively related to identified, integrated, and intrinsic motives to exercise and to task goals; and negatively related to external and introjected motives to exercise, ego goals, social physique anxiety, and obligatory exercise. Second, it was hypothesized that self-compassion would predict unique variance over and above self-esteem with motivation, goal orientation, physique anxiety, and exercise behaviour. The participants were 252 adult female exercisers, ranging in age from 17 to 43 years, recruited from a small mid-western Canadian university. Participants completed an online survey including the Behavioural Regulations in Exercise Questionnaire (Wilson, Rodgers, Loitz, & Scime, 2006), Rosenbergs Self-Esteem Questionnaire (Rosenberg, 1965), the Self-Compassion Scale (Neff, 2003b), the Goal Orientation in Exercise Measure (Petherick & Markland, 2005), the Social Physique Anxiety Scale (Martin, Rejeski, Leary, McAuley, & Bane, 1997), the Obligatory Exercise Questionnaire (Pasman & Thompson, 1998), and the Godin Leisure Time Exercise Questionnaire (Godin & Shepard, 1985). Correlational analyses revealed that self-compassion was positively related to intrinsic motivation (r = 0.19), and negatively related to external (r = -0.24) and introjected (r = -0.41) motivation, ego goals (r = -.20), social physique anxiety (r = -.57), and obligatory exercise behaviour (r = -.24). Hierarchical regression analyses showed that self-compassion contributed negative unique variance over and above self-esteem on introjected motivation (∆R2 = .035), ego goals (∆R2 = .028), social physique anxiety (∆R2 = .042), and obligatory exercise (∆R2 = .018). The present study provides evidence that self-compassion is related to motives to exercise and various outcomes of exercise. Further, this study extends the use of self-determination theory and supports that future research continue to explore the role of self-concept in motivation. Outcomes of well-being were found to be related to self-compassion, suggesting that perhaps self-compassion is a promising construct that may be used to foster long-term womens exercise motives.

Föreningsidrott sysselsätter idag många barn och ungdomar med fysisk aktivitet och 86 % av alla ungdomar mellan åldrarna 13-20 år har någon gång varit aktiva i en idrottsförening. Trots ett stort deltagande väljer många ungdomar att sluta idrotta när de kommer upp i övre tonåren, där avhoppen är större bland flickor jämfört med pojkar. Regeringen har framfört en idrottspolitik som säger att föreningsidrotten ska främja folkhälsan genom att uppmuntra barn och ungdomar till idrottande. Därav satsas mycket pengar på att försöka behålla så många ungdomar som möjligt och försöka förebygga avhoppsproblematiken. Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkar flickor i 15-16 års ålder att sluta spela fotboll. Sju respondenter i tre olika fotbollslag intervjuades. Resultatet analyserades utifrån motivationsteorin Self- determination theory och dess tre motivationsbehov autonomi, kompetens samt samhörighet. Tidigare forskning kring motiv för avslutat deltagande för flickor visade sig bland annat vara minskat intresse för idrotten, tidsbrist och dålig tränare. Resultatet i denna studie visade att de främsta orsakerna till avslutat deltagande var försämrad sammanhållning i laget, upplevd press samt bristande deltaktighet och kommunikation i föreningen. Samhörighet var det mest utmärkande motivationsbehovet i resultatanalysen som inte uppfylldes hos respondenterna och därmed påverkade deras motivation för deltagande negativt och bidrog till avhopp.

Föreliggande studie undersökte en eventuell skillnad i fysisk aktivitet mellan inre (intrinsic) och yttre (extrinsic) motiverade gymnasieelever med utgångspunkt från SDT-teorin (Self-Determination Theory) samt även eventuella köns- och åldersskillnader. Enkätformulär med items från IMI- (Intrinsic Motivation Inventory) och EMI- (Extrinsic Motivation Inventory) skalan för motivation tillsammans med det korta IPAQ-formuläret för fysisk aktivitet delades ut till 194 friskole-gymnasieelever från yrkesinriktade program. Resultatet visade att elever som var mer inre motiverade också var mer fysiskt aktiva. Ingen könsskillnad fanns för fysisk aktivitet eller för inre motivation. Inom IMI-subskalan för självständighet hade kvinnorna ett signifikant högre medelvärde än männen. Resultatet stöder forskning inom SDT, främst Buckworth (2007). Könsskillnaden kan rimligtvis antas bero på sociokulturella faktorer. Tillämpad metod kan tillämpas i praktiken inom skolidrotten för att underlätta lektionsplaneringen i syfte att skapa ett bestående intresse för fysisk aktivitet.

Forskning har tydligt visat att elevers motivation att lära har stor betydelse för elevers engagemang, prestation och välmående. I denna studie görs därför ett försök att lyfta fram lärares kunskaper och erfarenheter kring motivationsarbete genom intervjuer med fyra gymnasielärare i ämnet samhällskunskap. Syftet med studien är att utifrån ett lärarperspektiv, undersöka hur samhällskunskapslärare kan utforma sin undervisning med målet att skapa motivation att lära hos elever. Vid bearbetningen av intervjumaterialet, identifierades fyra motivationsstrategier, vilka samtliga lärare framhöll som särskilt betydelsefulla. Dessa var att skapa goda lärar-elevrelationer, skapa meningsfullhet, skapa sammanhang samt att finna beröringspunkter till elevernas egna liv. Genom applicering av motivationsteorin Self-determination Theory, blev det även möjligt att öka förståelsen för de bakomliggande processer som av olika anledningar kan göra att dessa strategier fungerar motiverande på eleverna. Utifrån det teoretiska ramverket har strategiernas funktion och värde främst att göra med hur dessa relaterar och tar hänsyn till människans grundläggande behov av autonomi (självstyrning), kompetens och tillhörighet.

Tidigare forskning har visat att mindfulness kan höja livskvaliteten inom en rad områden som till exempel välbefinnande, inre motivation och prestation. Dock saknas studier om dess inverkan på arbetslivet. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vilken roll mindfulness eventuellt kan spela för människan i arbetslivet, särskilt för arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation.  Respondenter var 103 yrkesverksamma individer i olika åldrar och från olika yrkesgrupper, varav 78 kvinnor. En kvantitativ enkätstudie gjordes där respondenterna självskattade 81 påståenden bestående av de tre etablerade mätinstrumenten Five Facet Mindfulness Questionairre (FFMQ), Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale (WEIMS) och An Index of Job Satisfaction. Resultatet visade att mindfulness hade en liten betydelse för arbetsstillfredställelse och inre arbetsmotivation. Därav slutsatsen att mindfulness inverkan på arbetslivet förmodligen inte är lika stor som förväntat, men det bör göras fler studier av olika karaktär innan mindfulness kan borträknas som ett verktyg för arbetslivet, förslagsvis longitudinella experimentstudier innehållande mindfulnessträning.

Detta examensarbete handlar om elevers motivation till skönlitterär läsning. Tio elever i år 2 och tio elever i år 5 har svarat på en enkät gällande läsvanor och attityder till läsning. De resultat som den empiriska studien gett fungerar sedan som ett diskussionsunderlag kopplat till den teoretiska bakgrund som ges. Teorin om självbestämmande används som utgångspunkt och resultatet kopplas till inre och yttre typer av motivation. Uppsatsen syftar till att utifrån läsvanor och attityder till läsning utröna likheter och skillnader ur ett motiva-tionsperspektiv de båda åldersgrupperna emellan. I diskussionen uppmärk-sammas att både inre och yttre typer av motivation påverkar elevers attityder till läsning och att de motiverande faktorerna ibland varierar mellan de båda åldersgrupperna.

I denna explorativa studie identifieras och beskrivs tillvägagångssätt som ledare kan använda för att främja medarbetares upplevda självständighet, kompetens och samhörighet. Bakgrunden till studien är att sådan behovstillfredsställelse leder till uthållig motivation enligt Self-Determination Theory(SDT). Inom SDT, som är en erkänd motivationsteori som också bevisats som arbetsmotivationsteori, anses ledare spela en stor roll för arbetsmotivation. Som arbetsmotivationsteori har SDT främst undersökts kvantitativt och experimentellt och kompletterande fältstudier som identifierar hur ledare kan gå till väga för att skapa upplevd självständighet, kompetens och samhörighet har vidare efterfrågats. Denna explorativa studie antar en kvalitativ ansats och undersöker, genom två delstudier, olika tillvägagångssätt som ledarna på ett konstruktionsföretag kan använda för att främja medarbetarnas upplevda självständighet, kompetens och samhörighet. I studien identifieras nio tillvägagångssätt som i en analys ställs i relation till tidigare forskning inom SDT. Dessa tillvägagångssätt visar sig ofta ligga i linje med tidigare forskning och anses intressanta för vidare studier och i viss mån också praktisk tillämpning.