Den här uppsatsen har undersökt hur nyhetsbyrån TT rapporterat om flyktingar under två flyktingsituationer, åren 1992 och 2015. De frågeställningar som ska besvaras är: Finns det skillnader mellan hur TT 1992 skrev om flyktingar från f.d. Jugoslavien, och hur TT skriver om flyktingar 2015? Några delfrågor ska också besvaras: I vilka nyhetshändelser figurerar flyktingar och asylsökande? Får flyktingar eller asylsökande en talan i texterna? Är flyktingar eller asylsökande mer frekventa i positiva eller i negativa nyheter? Dessa frågeställningar har besvarats med hjälp av teorin om diskursiv diskriminering. Metoden som använts har varit en kvantitativ innehållsanalys, där urvalet var 130 st artiklar från 1992, och 203 st artiklar från 2015. Man kan se att TT:s medierapportering om flyktingar och asylsökande har varit skev och ojämn 1992, och fortsätter vara det 2015, i form av vem som får tala och vad själva nyheten handlar om. Man kan även se att medierapporteringen från 1992 och 2015 inte skiljer sig från varandra särskilt mycket, det finns dock skillnader. Nyhetshändelserna har skiftat fokus från brott mot flyktingar till flyktingpolitik. Flyktingar och asylsökande var frekventa subjekt i nyhetstexterna. Nyheterna som flyktingar eller asylsökande medverkar i är till stor del negativa, dock så har neutrala nyheter blivit mer vanliga.

Syftet med vår undersökning har varit att se vilken bild TT förmedlar av flyktingar och vem som får komma till tals. Vi vill undersöka hur nyhetsbyrån TT:s opartiskhet ser ut. Som fallstudie har vi valt att analysera hur TT skriver om flyktingar och asylsökande. I en kvantitativ undersökning har vi undersökt 159 artiklar. Vi har kompletterat med en kvalitativ textanalys där vi har analyserat tre nyhetsartiklar och en notis. I studien har vi utgått från tidigare forskning om objektivitetsbegreppet samt teorier om diskriminering och så kallad andrafiering (SOU, 2007:102). Vår undersökning visar att personer med flyktingstatus sällan får komma till tals i texterna. Istället får myndigheter och politiker definiera problemen kring flyktingmottagning i Sverige. En bild av "vi och dom" målas upp genom att flyktingar och asylsökande beskrivs som ett ansiktslöst kollektiv. Utifrån den objektivitetsmodell vi använt visar vår undersökning att TT inte har en balanserad nyhetsrapportering i ämnet.

<p>Today many separated children and youth up to 18 years - children in the sense of the UN Convention on the Rights of the Child - flee from war and armed conflicts around the world. Many of them come to Sweden for protection and to apply for asylum.</p><p>The aim of this study is to examine how the national Swedish news agency Tidningarnas Telegrambyrå - TT - constructs the image of separated children and youth. The main research questions have been: How does TT construct the image of the separated refugee children? The more detailed questions put to examine this main question have been: what are the issues being focused in the reporting and what discourses, voices and sources are let into the journalistic material?</p><p>The theoretical perspective should be considered as social constructionistic where the basic idea is that the image of the separated child also constructs the way society looks upon them, their rights and their needs, affecting how these children will be welcomed and treated when thay arrive in our society. The empirical study is a qualitative analysis of text, produced in the span 2007- April 20th 2010. In a first mapping, 35 news articles have been selected to be examined. The scientific method applied has mainly been Norman Faircloughs critical discourse analysis.</p><p>The study shows that the reporting of TT depicts the separated children as a problem. This problem consists of three themes: as at threat of Swedish economy, a threat to our national security and as a victim that has to be cared for. These threats are often described in a contextual way by choice of angle, linguistic performance and selection of sources. The study also sheds light on the fact, that there are four general discourses discussing the children as a problem: the administrative discourse, the police discourse, the politcal discourse and the humanitarian discourse. The separated children themselves never get an opportunity to describe their own situation. instad TT allows the Swedish Migration Board to picture them.</p> / <p>Många barn – upp till 18 år enligt FN:s konvention om barnets rättigheter – som flyr från krig och konfliktområden kommer till Sverige för att söka skydd och asyl.</p><p>Målet med den här studien är att undersöka hur den svenska nyhetsbyrån Tidningarnas Telegrambyrå – TT – konstruerar bilden av det flyende barnet. För att kunna svara på huvudfrågan: Hur konstruerar TT bilden av ”ensamkommande flyktingbarn”?, har följande underfrågor ställts: Vilka ämnen fokuseras i rapporteringen och vilka diskurser, röster och källor släpps in i det journalistiska materialet?</p><p>Det teoretiska perspektivet kan beskrivas som socialkonstruktionistiskt, en benämning för olika teorier om samhälle och kulturer som delar synen på språkets roll för den sociala konstruktionen. Härigenom kan man se hur TT:s bild av ”ensamkommande flyktingbarn” också konstruerar det sätt på vilket samhället ser på barnen, deras rättigheter och behov, samt påverkar hur barnen välkomnas och behandlas när de anländer. Den empiriska studien utgörs av en kvalitativ analys av nyhetstexter producerade mellan 2007 och 20 april 2010. Efter en första kartläggning har 35 artiklar valts ut för att undersökas. Den vetenskapliga metod som använts är i huvudsak Norman Faircloughs kritiska diskursanalys.</p><p>Studiens resultat visar att TT:s rapportering presenterar ”ensamkommande flyktingbarn” som ett problem med tre teman: som ett hot mot svensk ekonomi, ett hot mot vår nationella säkerhet samt som offer som måste tas om hand. Detta beskrivs ofta kontextuellt genom val av vinkel, presentationsform och val av källor. Studien belyser också det faktum att det finns fyra generella diskurser inom TT:s material som diskuterar de flyende barnen: den administrativa diskursen, den polisiära -, den politiska - samt den humanitära diskursen. Barnen får aldrig någon möjlighet att själva beskriva sin situation, istället låter TT Migrationsverket presentera sin bild av dem.</p>

Today many separated children and youth up to 18 years - children in the sense of the UN Convention on the Rights of the Child - flee from war and armed conflicts around the world. Many of them come to Sweden for protection and to apply for asylum. The aim of this study is to examine how the national Swedish news agency Tidningarnas Telegrambyrå - TT - constructs the image of separated children and youth. The main research questions have been: How does TT construct the image of the separated refugee children? The more detailed questions put to examine this main question have been: what are the issues being focused in the reporting and what discourses, voices and sources are let into the journalistic material? The theoretical perspective should be considered as social constructionistic where the basic idea is that the image of the separated child also constructs the way society looks upon them, their rights and their needs, affecting how these children will be welcomed and treated when thay arrive in our society. The empirical study is a qualitative analysis of text, produced in the span 2007- April 20th 2010. In a first mapping, 35 news articles have been selected to be examined. The scientific method applied has mainly been Norman Faircloughs critical discourse analysis. The study shows that the reporting of TT depicts the separated children as a problem. This problem consists of three themes: as at threat of Swedish economy, a threat to our national security and as a victim that has to be cared for. These threats are often described in a contextual way by choice of angle, linguistic performance and selection of sources. The study also sheds light on the fact, that there are four general discourses discussing the children as a problem: the administrative discourse, the police discourse, the politcal discourse and the humanitarian discourse. The separated children themselves never get an opportunity to describe their own situation. instad TT allows the Swedish Migration Board to picture them. / Många barn – upp till 18 år enligt FN:s konvention om barnets rättigheter – som flyr från krig och konfliktområden kommer till Sverige för att söka skydd och asyl. Målet med den här studien är att undersöka hur den svenska nyhetsbyrån Tidningarnas Telegrambyrå – TT – konstruerar bilden av det flyende barnet. För att kunna svara på huvudfrågan: Hur konstruerar TT bilden av ”ensamkommande flyktingbarn”?, har följande underfrågor ställts: Vilka ämnen fokuseras i rapporteringen och vilka diskurser, röster och källor släpps in i det journalistiska materialet? Det teoretiska perspektivet kan beskrivas som socialkonstruktionistiskt, en benämning för olika teorier om samhälle och kulturer som delar synen på språkets roll för den sociala konstruktionen. Härigenom kan man se hur TT:s bild av ”ensamkommande flyktingbarn” också konstruerar det sätt på vilket samhället ser på barnen, deras rättigheter och behov, samt påverkar hur barnen välkomnas och behandlas när de anländer. Den empiriska studien utgörs av en kvalitativ analys av nyhetstexter producerade mellan 2007 och 20 april 2010. Efter en första kartläggning har 35 artiklar valts ut för att undersökas. Den vetenskapliga metod som använts är i huvudsak Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Studiens resultat visar att TT:s rapportering presenterar ”ensamkommande flyktingbarn” som ett problem med tre teman: som ett hot mot svensk ekonomi, ett hot mot vår nationella säkerhet samt som offer som måste tas om hand. Detta beskrivs ofta kontextuellt genom val av vinkel, presentationsform och val av källor. Studien belyser också det faktum att det finns fyra generella diskurser inom TT:s material som diskuterar de flyende barnen: den administrativa diskursen, den polisiära -, den politiska - samt den humanitära diskursen. Barnen får aldrig någon möjlighet att själva beskriva sin situation, istället låter TT Migrationsverket presentera sin bild av dem.

<p>Svenska dagstidningar använder allt mer journalistiskt material producerat av nyhetsbyråer. I en majoritet av alla svenska medier upptas också en stor del av utrymmet av material som levererats från nyhetsbyråer. Användningen av centralt producerat material har kritiserats för att både likrikta medieinnehållet och för att minska mångfalden på dagspressmarknaden.</p><p>   Det finns emellertid stora luckor i forskningen kring sportjournalistik och få forskare har tagit reda på hur stor andel av tidningars artiklar, notiser och krönikor på sportsidorna som faktiskt är skrivna av Tidningarnas Telegrambyrå eller någon annan nyhetsbyrå.</p><p>   Denna undersökning visar nu att det finns en likriktning på sportsidorna i åtminstone Sundsvalls Tidning och Dagbladet, med avseende på användningen av centralt producerat material. Under två vanliga veckor år 2009 är 47 procent av den förstnämnda tidningens artiklar, notiser etc. skrivna av en eller flera nyhetsbyråer. För Dagbladet är motsvarande siffra 44 procent.</p><p>   Båda tidningarna har ökat sin andel nyhetsbyråproducerat material på sportsidorna sedan 1994 – något som styrker tidigare forskning om att svenska dagstidningar använder allt mer nyhetsbyråmaterial. I Sundsvalls Tidning har andelen nyhetsbyråproducerat material på sportsidorna ökat från 31 procent år 1994 till 47 procent år 2009. I Dagbladet har andelen nyhetsbyråproducerat material ökat från 26 procent år 1994 till 44 procent år 2009.</p>

<p>The aim of the study was to investigate the degree of usage of 15 English loanwords atthe Swedish broadsheets Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet’s websites, during2002-2008. Three different aspects were investigated; total usage during 2002-2008,what kind of articles the loanwords occurred in and lastly, the gender of the journalistswho had written the articles containing any of these 15 loanwords. The result did notindicate any major usage of the 15 English loanwords; the highest usage was found insections like Sport and Culture & Entertainment and in the Economy section the usagewas very low. Some indications were found pointing at the idea that gender also plays apart in the frequency of usage of English loanwords with a greater use for men thanwomen.</p>

Svenska dagstidningar använder allt mer journalistiskt material producerat av nyhetsbyråer. I en majoritet av alla svenska medier upptas också en stor del av utrymmet av material som levererats från nyhetsbyråer. Användningen av centralt producerat material har kritiserats för att både likrikta medieinnehållet och för att minska mångfalden på dagspressmarknaden.    Det finns emellertid stora luckor i forskningen kring sportjournalistik och få forskare har tagit reda på hur stor andel av tidningars artiklar, notiser och krönikor på sportsidorna som faktiskt är skrivna av Tidningarnas Telegrambyrå eller någon annan nyhetsbyrå.    Denna undersökning visar nu att det finns en likriktning på sportsidorna i åtminstone Sundsvalls Tidning och Dagbladet, med avseende på användningen av centralt producerat material. Under två vanliga veckor år 2009 är 47 procent av den förstnämnda tidningens artiklar, notiser etc. skrivna av en eller flera nyhetsbyråer. För Dagbladet är motsvarande siffra 44 procent.    Båda tidningarna har ökat sin andel nyhetsbyråproducerat material på sportsidorna sedan 1994 – något som styrker tidigare forskning om att svenska dagstidningar använder allt mer nyhetsbyråmaterial. I Sundsvalls Tidning har andelen nyhetsbyråproducerat material på sportsidorna ökat från 31 procent år 1994 till 47 procent år 2009. I Dagbladet har andelen nyhetsbyråproducerat material ökat från 26 procent år 1994 till 44 procent år 2009.

The thesis "Ownership Forms of News Agencies in Selected EU Countries" aims to analyze the forms of ownership and other characteristics of the three national news agencies: British agency Press Association, Swedish agency Tidningarnas Telegrambyrå and Spanish agency EFE. Differences and similarities of the news agencies and the three media landscapes of UK, Sweden and Spain are explored within the context of the three media systems (North Atlantic, North/Central European and Mediterranean), described by Hallin and Mancini in their book Comparing Media Systems: Three Models of Media and Politics. The comparison is assessed on the basis of four parameters: development of media markets, political parallelism, professionalization and role of the state in media system. The thesis examines agencies from all possible angles. The conclusion summarizes the most important findings and evaluates the comparative analysis of the news agencies' ownership forms and media systems.

The aim of the study was to investigate the degree of usage of 15 English loanwords atthe Swedish broadsheets Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet’s websites, during2002-2008. Three different aspects were investigated; total usage during 2002-2008,what kind of articles the loanwords occurred in and lastly, the gender of the journalistswho had written the articles containing any of these 15 loanwords. The result did notindicate any major usage of the 15 English loanwords; the highest usage was found insections like Sport and Culture &amp; Entertainment and in the Economy section the usagewas very low. Some indications were found pointing at the idea that gender also plays apart in the frequency of usage of English loanwords with a greater use for men thanwomen.